Här kommer inlägg från januari till mars 2022 i kronologisk ordning.

Toppkvalitet (2022-03-27)

Visst är ocirkulerade mynt i toppkvalitet spännande. Helt otroligt hur exempelvis ett 1600-tals mynt klarat sig helskinade i 400 år. Under 1900 talet är det inte ovanligt att ett bättre äldre mynt bytt ägare kanske fem gånger (provinienskedjor). Skulle samma resonemang tillämpas på 400 år skulle vi prata om säkert minst 20 ägare om det ens stannar där. Nu kanske det är en dålig jämförelse eftersom mynt på denna tid inte bytte ägare lika ofta.

Varje ägare har olika förutsättningar att förvara och hantera myntet. Vi pratar idag om dåligt förvaringsmaterial, plast eller papper med svavelföroreningar vilka skadar mynten, olika former av rengöring mm. Alla har säkert vårdat myntet på det sätt som respektive ägare tyckt varit det rätta. Sedan pratar vi om miljöpåverkan. Ett mynt som legat i ett dåligt uppvärmt slott har säkert tagit skada av fukt. Dagens luft är inte alltid den bästa vilket naturligtvis också har negativ inverkan. Ett mynt som ligger framme oskyddat kan drabbas av diverse föroreningar. Kvaliteten på det bevarade materialet kan inte förbättras, däremot finns alltid stor risk att materialet försämras genom yttre förhållanden eller i värsta fall genom ovarsam rengöring.

Vad jag vill säga att det är mycket som ska stämma om ett mynt ska klara sig i många århundraden och behålla sin kvalitet och fräschör. Det är ett fåtal mynt som är bevarade och dessa kostar. Här är det marknaden som styr priset, utbud och efterfrågan, oftast finns det några som är beredda att betala, "kosta vad det kosta vill".
Den klassiska värderingsskalan har varit att varje kvalitetshöjning ungefär medför en fördubbling av priset stämmer idag inte (1?: 100 1: 250, 1+: 500, 01: 1000 och 0: 2500). Vi får lägga på betydligt mer på de riktiga toppexemplaren. Kanske är kurvan mer likt denna på ett äldre mynt (1?: 100 1: 250, 1+: 750, 01: 2500 och 0: 8000). Ser dock en bra trend hos katalogförfattarna och dessa börjar i allt högre grad anpassa sig efter den mer branta prisskalan. En värdering som följer kurvan att priset styrs av utbud och efterfrågan. Den klassiska värderingen (serie1: blå) och den moderna (serie2: röd)

Men om nollan nu skulle säljas för 16000 på auktion medför det inte automatiskt att 01:ans pris också ska dubblas. Utbudet av 01 är större än för 0 och efterfrågan inte lika stor. Men visst om nu den aktuella nollan, kanske den enda kända, hamnar på en "säker hand" där myntet ska förvaras under oöverskådlig tid kan det medföra ett ökat intresse för 01:or eftersom presumtiva köpare och underbidders nu, under sina begränsade samlarår, får nöja sig med ett något sämre mynt än noll och därför börjar slåss om 01:orna. Utbudet av 01:or är lika stort som tidigare men efterfrågan har ökat. Att 01:orna ökar i pris behöver dock inte spilla över på de övriga kvaliteterna (1? - 1+) vilka troligen ska ligga kvar på sin tidigare prisnivå. Nu ska tilläggas att på de äldre mynten finns oftast inga nollor, den högsta kvaliten som är möjlig att införskaffa är ofta 01/0.

Om myntsamlandet i stort ökar får det dock påverkan för hela prisbilden och alla kvaliteter. Ett exempel kan vara de "svåra" femöringarna 1910 och 1927 som under "högkonjunkturen" för myntsamlande under 1970 talet kunde kosta 1500-2000 även i medioker kvalitet. Idag köper du samma mynt för några hundringar...

Låt dig inte förblindas av rekordpriser på toppkvalitetet som säljs på kvalitetsauktion. Ett högt pris för dessa objekt behöver inte medföra att även underliggande kvaliteter blir mer värdefulla. 

Äldre mynt (före cirka 1800) i kvalitet runt 1+ är riktigt trevliga exemplar. Lite lagom cirkulerade och faktiskt använda av dåtidens människor som betalningsmedel, alltså det dom var till för! Värdeutvecklingen på dessa trevliga exemplar är kanske inte lika brant stigande som för toppexemplaren, men dom är klart samlarvänliga. Ska jag som i exemplet ovan välja mellan att köpa en nolla för 8000 eller en 1+ för 750 kronor är valet mycket enkelt! 

/Ingemar

Varianter (2022-03-20)

Idag blir det delvis en repris  av ett inlägg jag gjorde på SNF:s hemsida för knappt tio år sedan.

Varianter har alltid intresserat mig. Samlandet har väl främst riktat in sig på de mindre silvermynten och kopparmynt. Intresset för varianter startade tidigt. Jag började som de flesta samla kronmyntsperiodens mynt. En första samling innan några som helst referensböcker hade införskaffats var att hitta årtalsserier av 1900-talets mynt, främst från den senare halvan. Det finns få årtalsraritetet på 1900-talet och de svårast är femöringarna 1910 och 1927. Åtminstone på 1970-talet ansågs dessa vara riktiga rariteter och dom betingade höga priser. Idag är situationen en annan och dessa mynt kan köpas billigt. Skulle idag inte beteckna femöringarna ens som sällsynta.

Att bygga upp en samling årtalsmynt i normalkvalitet är idag ingen större utmaning. Möjligtvis var det en lite större utmaning för mig som 12 åring på 1970-talet? Men trots det samlades mynten ihop på några år. I princip alla årtal och valörer fanns representerade i samlingen och bara ett fåtal luckor fanns. Som med mycket samlande är det inte alltid målet som är det viktigast utan vägen dit. När målet väl är nått avtar snabbt intresset. Jag var ännu för oerfaren av mynt före 1873 för att våga mig på detta område. Hur skulle jag gå vidare med 1900-tals mynten. Ett alternativ var att höja kvaliten på samlingen. Men det vara svårt, det lager mynt jag hade tillgång till var släktingars sparbössor/ plånböcker och sparsamma besök hos någon enstaka mynthandlare. Ekonomin var inte heller jättestor och höga kvaliteterna oftast allt för dyra. Ska nog i efterhand var glad att jag inte satsade på kvalitet s.k. "Hirsh-nollor" var ymningt förekommande.

Men samlandet skulle gå vidare, det blev då att komplettera årtalssamlingen med de varianter som var kända. Varianter som enkronan 1916/5, 1941/4, stora repektive små G 1939-40, TS respektive G 1945 osv. Samlandet inkluderade också olika typer av klumpar på främst Gustaf VI Adolfs kopparmynt.
Variantsamlandet har sedan följt mig genom åren. Främst har det handlat om de mindre silvermynten och kopparmynt. I många fall har dessa till skillnad från de större silvermynten varit relativt dåligt dokumenterade, åtminstone historiskt sett. Idag är situationen betydligt bättre inte minst genom Delzannos Sveriges Myntbok och Hamrins Mynten i Sverige. Men trots att båda böckerna är relativt omfattande finns det fler varianter att hitta!

Variant

Vad är då en variant? Enkelt skulle det kunna beskrivas som två mynt som skiljer sig åt, alltså två mynt som präglats med olika stampar. Idag då alla stampar tas fram maskinellt blir variationerna små och ofta helt ointressanta. Undantag finns naturligtvis och vi som håller på med mynt vet att femman 1991 finns med två olika myntmästarmärken och femman 1972 med två olika riksvapen.

Går vi längre tillbaks när mynttillverkning var mer ett "handarbete" är variationerna betydligt fler. Varje stamp är unik även om gravören naturligtvis försökt få stamparna så identiska som möjligt. Det gäller placeringen av olika attribut, olika stansar som gravören använt mm mm. Varje stamp skapar en unik variant. Eftersom stamparna har en ändlig användningstid och myntningen är stor är antalet använda stampar (varianter) stor på de äldre mynten.
Vad som är en samlingsbar variant kan dock diskuteras. En extra punkt i texten?, att kronan på ett mynt stansats in högre än på ett annat mynt?, en annan porträttstans har använts? Gränsen mot typer är hårfin och det är i många fall upp till betraktaren vad som är en typ och vad som är en variant. Visst har jag samlat alla varianter (stampar) på vissa mynt, exempelvis ettöringarna i koppar 1719-1778 och då särskilt 1724. Men överlag har jag nog fokuserat på mer väsentliga varianter och naturligtvis typer. Om femtio stampar använts för att framställa ett visst årtal har jag aldrig försök hitta mynt från alla stamparna utan nöjt mig med mer väsentliga skillnader, vilket kanske reducerat ned antalet varianter jag letat efter till maximalt 5-10 stycken per årtal, men inte ofta ändå färre varianter. Ibland bara en variant trots att mycket stora mängder mynt präglats och alltså många stampar använts.

Så till reprisen från 2013.
För en variantsamlare tillhör kopparmynten 1824 (men även delvis 1822) ett riktigt intressant område där många varianter finns att hitta. Kända varianter hittar du i Hamrins Mynten i Sverige #II.1a-III.1 och II.2a-2f samt i Delzannos Sveriges Myntbok #99-103b och 114-115c.

Gravören Carl Gustaf Norman dog 1824. Carl Gustaf ersattes då tillfällig av sin far Christopfer Norman som gravör av 1824-års kopparmynt. Vilket har resulterat i en rik variantflora på kopparmynten. Att Christopfer var till åren kommen gör inte saken sämre vad gäller variationerna på mynten. Hans darriga hand och förmodligen dåliga syn har medfört en ovanlig serie med mynt. Till skillnad från övriga kopparmynt från Carl XIV Johan saknas ofta helt harmonin i myntbilden. De olika detaljerna som bokstäver, siffror och pilar har punsats in mycket oregelbundet.

Fjärdedels-skillingen längst ned till vänster är graverad av Mauritz Frumerie (som tog över som gravör efter Christopher). På Mauritz mynt har alla detaljerna hamnat rätt!

Bilderna ovan visar årtalssidor, men även åtsidorna uppvisar samma typer av fel. Både krona, monogram, sveakronor och bokstäver har klart oregelbundna inpunsningar. De många åt- och frånsidorna, samt att dessa ofta kombinerats på olika sätt gör samlandet av dessa mynt mycket intressant. Även om mynten är relativt vanliga är det en utmaning att hitta alla varianter, särskilt 1/2 skilling där enskillings-punsar använts till 24 och 1/4 skilling med stora årtalssiffror är riktigt svåra för att inte säga rara. Trots säkert 25 års sökande efter dessa varianter ligger fortfarande min luckfyllare av 1/2 skillingen kvar i samlingen. Det är också den som avbildas i Delzannos bok och i Hamrins bok saknas bild.

Det finns dock ett lite bättre exemplar på KMK, ett mynt som av en slump avbildades i SNT 3-1986.

Idag när mynt i många fall har nått "skyhöga" priser är det i princip omöjligt att samla toppexemplar av varianter och samma sak med typer, ofta får man därför nöja sig med tydliga mynt i normalkvalitet och någon gång även "luckfyllare". Överlag är jag är oftat nöjd med mynt i kvalitet mellan 1/1+ och 1+/01 även om det naturligtvis finns ett och annat toppexemplar i samlingen. Vad gäller varianter är kvalitetskraven oftast lägre kanske 1?-1. Vad gäller de ovan avbildade skillingarna är idag kvaliteten på samlingen bättre. Dock var mynten inte tillgängliga idag varför jag återanvänder bilderna från SNT.

Tycker du att rikdalrar och mynt i hög kvalitet idag är på tok för dyra, men ändå vill odla ditt intresse för mynt är variantsamlandet ett mycket bra alternativ! Till saken hör också att handlare och även samlare ofta inte ägnar dessa varianter på små silvermynt och kopparmynt någon större uppmärksamhet, fyndmöjligheterna är därför goda både på mässor, vid besök i mynthandeln eller vid köp på auktioner. Varianter på dessa enklare mynt är dessutom något du kan samla utan att behöva ta banklån för att utveckla din samling!

För att hålla uppe intresset gäller det att hålla "grytan kokande". Allt för lång perioder utan "nya" mynt till samlingen medför risk för att andra intresseområden tar över, hemska tanke... Har själv varit där vid flera tillfällen de senaste åren, men tror att mitt nyväckta intresse för varianter just nu räddar mitt intresse för mynt och numismatik!

Det kommer säkert att komma fler inlägg om varianter framöver.

Vill också slå ett slag för Robert Delzannos Youtube-kanal. Ett riktigt bra och aktivt initiativt. I princip dagligen kommer nya filmsekvenser (kan  även vara flera på en dag) som behandlar typer, kvalitet, prägling, defekter, händelser i myntSverige, allmänt myntsnack mm. Riktigt intressant och jag som relativt erfaren myntsamlare har stor behållning av det mesta! (länken finns sedan några veckor bland mina myntlänkar). 

/Ingemar

Förändringens tid (2022-02-27)

Hade tänkt skriva ett inlägg till i februari, men kom aldrig till skott. Ska dock bättra mig. Framåt sommaren kommer jag att få mer tid att skriva. En del åtaganden avvecklas och ett träningsmål uppnås förhoppningsvis också då. Ett mål som tar en hel del tid i anspråk. Ska framöver i högre grad försöka fokusera på myntsamlandet och det som intresserar mig. Toppnoteringar, toppexemplar etc får någon annan skriva om. Nej, det blir mer om myntsamlande på den nivå jag befinner mig och naturligtvis numismatik.

Februaris inlägg blir mycket kort.

Mars börjar med två auktioner, MISAB och Myntkompaniet. Kommer inte att vara på plats i Stockholm på någon av auktionerna utan nöjer mig med förhandsbud eller on-line budgivning. Några mynt har jag siktat in mig på och då främst på den senare auktionen. Det är två intressanta auktioner, mer om innehållet hittar du på respektive hemsida där även katalogerna finns att ladda ned (se Agendan),

När pandemin började ge med sig dök ett nytt orosmoln upp i Europa, Ryssland invaderade i veckan Ukraina,  Världen står på spänn, börserna åker jojo, kronan faller och energipriserna och ädelmetallpriser rusar. Tänker inte göra någon djupare analys mer än att jag tycker hela utvecklingen är mycket olustig. 

Förhoppningsvis har vi under våren åtminstone två mässor att se fram emot, Märsta och FriMynt, men vem vet kanske det blir fler? Har du kunskap om saker och ting som sker inom numismatiken, skicka ett mail så lägger jag in det i Agendan!

Ingemar

/Uppdatering 2 mars/ Fick precis info om att GNF planerar en mässa den 22 maj i Göteborg.

Ros och stjärna, Wismar 1692 (2022-02-04)

I förra inlägget hade jag en fundering om "ros eller stjärna" på de kontramarkerade 1/48 taler från Stralsund. Nu dök precis samma fråga upp i ett annat sammahang! En 1/48 taler jag köpte söndags och som anlände idag.

Det är spännande att gå på djupet och leta detaljer. Ibland hittas detaljer pga specialistkunskaper ibland av en ren slump.
Har i många år tyckt att besittingsmynten är spännande. Nu kanske inte ekonomin tillåter att de mest exklusiva mynten samlas. Det har blivit fokus på små- och medelstora mynt. Här finns en annan utmaning. Myntningen är omfattande och det finns en rad år och typer. Även här måste en begränsning göras. Huvudsakligen samlar jag typer, en årtalsamling skulle bli för omfattande storleksmässigt, likaså en variantsamling.

Gick nyligen igenom min samling av Wismar och hamnade då på 1/48 taler Karl XI. Det finns tre typer 1a-c i Delzannos bok, Ahlström väljer i SB att slå ihop 1b och c. Den enklaste typen att hitta är den som betecknas som 1c och som gavs ut 1692 och 1695, särskilt 1692 är mycket vanligt förekommande. Den typen saknades i samlingen.

När jag skulle köpa typen fanns säkert ett tiotal exemplar till salu på nätet. Priser och kvalitet varierade. Valde då att kopiera bilder på flera av mynten för att avgöra vilket exemplar som bäst passade in i samlingen med hänsyn tagen till pris, kvalitet ocheventuella "defekter". Naturligtvis vill jag ha så bra mynt som möjligt för pengarna! Fastnade till slut för några mynt, jämförde dessa och skulle precis trycka "på köp nu knappen" för det bästa exemplaret, då jag ångrade mig. Min erfarehet av att studera varianter gav mig en magkänsla att det var skillnader på mynten. En snabb konsultation av tillgänglig litteratur gjorde att jag köpte ett av de sämsta mynten... Varför undrar du säkert?

Myntmästarmärket skilde sig på de båda mynten! Enligt SB har mynten en ros för myntmästare Johan Memmies (1679-1711), en fembladig ros. Ingen annan myntmästare i Wismar är nämnd dessa år i SB-boken. Det som är intressant med det mynt jag köpte är att istället för en ros har myntet en sexuddig sjärna. Gick efter köpet igenom all de bilder på 1/48 talern 1692 jag hittade på nätet och bilder i de kataloger jag har tillgängliga. Totalt blev det nog 25-30 mynt och det visade sig att endast ett mynt hade stjärna! Visst vore det spännande om ytterligare myntmästare var verksam i Wismar i slutet av 1600-talet, en okänd sådan. Det troliga är dock att det är gravören som slarvat och inte riktigt förstått skillnaden på en ros och en stjärna.

Hade det varit ett svenskt kopparmynt eller ett mindre rikssvenskt silvermynt hade jag naturligtvis köpt båda mynten till samlingen. Men för att begränsa samlingen väljer jag att bara ha typ 1c (den svåra varianten?) med sexuddig stjärna.

Vet du mer om dessa mynt får du gärna kontakta mig!

Trevlig helg!

Ingemar

ps 1 ...när jag hade skrivit detta och även fått hem myntet och studerat det lite noggranare tycker jag mig se att det är olika typer av bokstavspunsar som använts, se bilden ovan (R och M), Vilket borde tala för två olika gravörer med egna uppsättningar av bokstavspunsar!

ps 2 ...då släppte regeringen från den 9 februari äntligen restriktionerna! Nu kan vi börja röra oss fritt i samhället. Myntlivet med auktioner, mässor och föreningsaktiviteter kan förhoppningsvis nu återgå till det normala. Visst ska vi även framöver ha respekt för viruset och hålla lite avstånd, men restriktionerna är snart borttagna! Förhoppningsvis för lång tid framöver.

Äntligen, igen! (2022-01-28)

För sisådär fyra år sedan skrev jag ett blogginlägg "Äntligen!" på Ingemars Myntblogg. Den gången hade jag efter många års sökande äntligen hittat en 1/48 taler från Pommern kontramarkerad med ett A för Anklam. Nu hade jag alla fyra orterna där kontramarkeringar på Carl XI mynt hade utförts: Anklam, Greifswald, Stettin (Szczecin) och Stralsund. Samlingen var komplett, eller? Vad gäller myntorter var den så klart klar. Men det fanns en variant jag bara tidigare sett i Sveriges Besittningsmynt (SB). I Greifswald kontramarkerades mynten med en krona och därunder en sköld i vilket ett G är placerat. Den typ jag då hittade är den typ som kallas krönt G. Där bokstaven liksom i Anklam krönts med en krona. Genom åren har jag kanske sett fem sålda Anklam och bara en Greifswald med krönt G. Att den senare är svår framgår av Delzannos bok där den är försedd med RR. Alla typer är dessutom avbildade i Sveriges Myntbok, utom just den med krönt G! vilket ytterligare talar för att den inte är vanlig.

Åter till Anklam. Det exemplar jag köpte för fyra år sedan var inget toppexemplar. Men så är det när man är typ/variantsamlare. Man får slå till när möjligheten erjuds, bjuda, betala och vara nöjd... Sedan är det bara att hoppas på att man framöver ska kunna byta upp sig. Nu var väl själva kontramarkeringen OK men myntet i sig hade mycket mer att önska bl.a. störde en stor stampskada/ spricka. När nyligen en ytterligare Anklam kontramarkering dök upp på auktion "spände jag bågen återigen rejält" trots att myntet bara var en aning bättre än det första myntet, men å andra sidan utan plantsfel. Lyckades köpa detta utbytesmynt för en bråkdel av mitt maxbud! Naturligtvis var jag glad när myntet anlände, men blev desto gladare när jag plockade fram min första Anklam. Kontramarkeringarna skilde sig åt. Placeringen av A:et var det som gladde mig. Knappologi säger säkert många, men det är dessa små skillnader som glädjer en variantsamlare. På mynt #1 sitter A-et i kronringen och på mynt #2 sitter A-et i underkant av kronringen. Alltså inte två typer men väl två varianter, vilket talar för att åtminstone två kontramarkeringsstampar använts. Om kronan och A:et sitter i samma stamp eller om dessa punsats i separat, låter jag vara osagt.  

Till saken hör också att jag sedan några år tillbaks letat varianter på kontramarkeringar från alla fyra orterna. Tydligast varianter verkar finnas på mynten från Stralsund där en rad olika krontyper använts. När jag får bättre koll på dessa krontyper återkommer jag här på hemsida eller i någon annan form.

När jag försökt variantsamla/studera dessa mynt har jag dykt på en annan fråga som jag inte riktigt lyckats reda ut. Både Ahlström- Almer-Jonsson och Delzanno skriver som beskrivning av Stralsund-mynten "krönt ros eller krönt stjärna". Det jag inte blivit riktigt klok på är om det finns både "krönt ros" och "krönt stjärna". Till saken hör att många av de kontramarkerade mynten har en svag kontramarkering och är dessutom oftast välcirkulerade. Rosen/stjärnan har ofta flutit ut och ser ofta ut som en rund "blaffa" under kronan. Frågan är alltså om det finns två typer ros och stjärna, eller om författarna har haft svårt att reda ut om det är en ros eller stjärna som kröns av kronan, och därför valt att helgardera sig? Jag har några och har dessutom sett relativt tydliga mynt och visst kan en del tolkas som en stjärna andra som en ros, men tydligt är det inte. Vet du mer om detta får du gärna höra av dig! gärna då också med bilder.

Tror att nästa utlandsresa, när väl pandemin lagt sig, får bli att ta färjan (Hansa Destinations) till Rostock för vidare bilfärd i Norra Tyskland och Västra Polen för att besöka de fyra platserna i Pommern där mynt kontramarkerats. Väl på plats är det väl lämpligt att även övriga nordligt belägna besittningsmyntorter besöks: Wismar, Wolgast, Elbing och Thorn! Även ett stopp i Rostock lär det bli. Rostock var ockuperat av svenskar under 30-åriga kriget (1618-1648) och perioden 1700-1721 men vara aldrig någon besittnings-myntort. Trots det visar vissa av mynten från Wismar och Rostock upp tydliga likheter mellan varandra. Skulle tro att många mynt slagits i samma mynthus, av samma myntmästare och ä graverade av samme gravör?

Som sagt jakten går vidare inom detta spännande område och lyckas jag reda ut dessa kontramarkeringar och de varianter som finns återkommer jag naturligtvis.

/Ingemar

ps Det händer saker hela tiden. Evenemang ställs in eller flyttas med kort varsel vilket medför att Agendan mer eller mindre förändras dagligen. Nu senast fick jag information om att Märsta-mässa som var planerad till nästa helg men som ställdes in, nu har fått ett nytt datum i april.

Har du information om evenemang som saknas hör av Dig! ds.

Ska eländet aldrig ta slut? (2022-01-19)

Syftar naturligtvis på pandemin och alla de varianter (vilket borde glädja en variantsamlare (-; ) som finns, nu senast omikron. Nu när 36% har tagit tre vaccindoser (83% fått två och 87% en dos) och dessutom snart 20% av befolkningen varit smittade borde den så berömda "flockimmuniteten" vara uppnådd, men icke... Smittan sprider sig om än i mild form för de flesta grupper.
2020 var ett delvis förlorat år, likaså första halvan av 2021. Men under hösten kändes det bra och samhället började mer och mer återgå till det normala (eller åtminstone till hur det var före pandemin, vad det nya normala är står väl skrivet i stjärnorna?). Sedan kom fjärde vågen och allt ställdes på ända igen. Nu blev det väldigt allmänt, så jag ska försöka fokusera på numismatiken. För egen del var mässan i Märsta 2020 det sista riktiga live evenemanget innan pandemin, sedan blev det stiltje på den publika delen av numismatiken, tänker då på föreningsaktiviteter, mässor och live auktioner. Under hösten började så åter aktiviteter att dra i gång. För egen del två mässor (Norrköping och Stockholm Numismatica) men även en del föreningsaktiviteter.

2022 hade jag tänkt fokuser på mässor och internet. Den första mässan som skulle besökas, en mässa jag verkligen gillar och den sista jag besökte före pandemin, den i Märsta. Tyvärr har arrangören blivit tvungen att ställa in mässan på grund av rådande läge på pandemifronten. Tråkigt men samtidigt ett klokt beslut. Hur roligt det än är att gå på mässor är det aldrig värt att anordna en mässa där deltagare riskerar att bli sjuka. Även om mässan genomförts hade nog risken varit stor att antalet närvarande hade varit lågt. Själv fick jag för någon vecka sedan den tredje dosen och kände mig säker, dessutom hade jag tänkt ta bilen till Märsta för att slippa exponera mig för smitta i kollektivtrafiken. Men "icke-sa-nicke" nu får siktet istället vara inställt på arrangemang senare i vår.

Allt mer inom numismatiken blir digitalt. Det är nog bara att acceptera att paradigmskiftet då det digitala tar över har inträffat. Auktioner runt om i världen blir mer och mer digitala, där köparna inte finns i salen utan framför en dataskärm. I viss mån börjar också föreningsaktiviter bli digitala och flera föreningar har på senare tid förflyttat sin verksamhet till det digitala och då på plattformar som Skype, Zoom och Teams. Nu verkar även mässorna bli digitala, den årlliga mässan i Berlin blev inställd men nu annonserar arrangören om en digital mässa senare i vår (se mer i Agendan). Ett spännande försök där även vi som inte hade tänkt åka till Tyskland förhoppningsvis kan delta via datorn! Faller försöket väl ut kan vi säkert räkna med fler digitala mässor framöver.

Det digitala i all ära men visst är det alltid roligare att ses live och inte minst de objekt vi samlar gör sig alltid bäst live. Där vi själva kan avgöra om kvalitet, lyster mm gör objektet intressant för den egna samlingen. Ännu kan inte det digitala ersätta känslan av att hålla ett objekt i handen. Vi har genom åren lärt oss att belysning, kameravinkel, slutartider mm kan få ett "lik" att se riktigt bra ut. Kanske är den nya trenden att videofilma objekt bättre? Men med rätt belysning förefaller det dock ganska enkelt att få "en död yta" att se ut som en "orörd yta" med "spegelliknande karaktär"... Nej, mynt ska ses live för största behållning. På tal om kvalitetsangivelser så håller den alltid aktive Delzanno nu på med en graderingsbok för svenska mynt 995-2022! På Facebook har han delat med sig av de första stegen i detta projekt, där kanske en bok kommer ut redan under året! Ett mycket bra initiativ inom ett delvis eftersatt men ack så viktigt område. Vet att jag Twittrade om det men tror inte jag nämnt det på mLogg. Robertos Sveriges Guldmynt var nomierad till den bästa myntboken i världen 2020 av handlarföreningen IAPN. Detta för att i höstas utses till den bästa myntboken 2020 (worldwide). Bra jobbat Roberto!

För egen del har myntåret (planenligt) varit riktigt lugnt även om några trevliga köp redan gjorts (utomlands). Hade tänkt fokusera på mässor och hemsidan 2022. Nu blev första mässan inställd men vi får hoppas att pandemin ger med sig under våren och att live-arrangemangen åter kan komma igång i normal omfattning efter nära två års stiltje.

Om numismatiken gått på sparlåga så har joggandet "löpt" på för min del. Det har redan blivit många mil och detta trots en "halkolycka" på julafton och ett mindre uppehåll efter tredje vaccindosen, och tanken är att detta ska fortsätta större delen av året. I stället för att "slösurfa" numismatik på nätet har jag snörat på mig löpdojorna för en joggingtur eller en längre promenad, det senare om det varit för riskfyllt att springa pga snö och halka. Måste säga att jag föredrar barmark, att det är kallt ute spelar mindre roll. Riktigt skönt att pausa numismatiken, vilken kanske fått allt för mycket uppmärksamhet de senaste åren och inte minst då under de snart två år jag jobbat på distans hemifrån och sociala kontakter har varit klart begränsade. Internet kan nästan bli som ett gift, alltid tillgängligt via smartTV - dator - telefon - platta, för inte vill man missa något? Jo, det kan man faktiskt göra och må bra ändå! Numismatiken är inte allt.

Målet är att Agendan alltid ska vara up-to-date och likaså länkförteckningen. Saknas något i Agendan uppmärksamma gärna mig om det. Likaså om det blir förändringar i planerade aktiviteter. Samma sak med länkförteckningen, fyller gärna på den med nya intressanta numismatiskt relaterade länkar!

Kämpa på, "efter regn blir det sol" och förhoppningsvis ett slut (eller åtminstone en avmattning) av pandemieländet.

Ingemar

Nostalgi, året var 1998 (25 år på nätet!) (2022-01-01)

GOTT NYTT ÅR !

Ingemars Myntsida gick precis in på sitt 25:e år och har varit aktiv alla år från 1998. Det riktiga 25 års jubileumet får dock vänta till maj 2023.

Skaffade ett internetabonnemang hösten 1997. På den tiden var det "inne" att ha en egen hemsida och jag ville inte vara sämre. Sagt och gjort, jag la upp en personlig hemsida där jag presenterade lite av varje. Mynten fanns med men de hade en undanskymd plats. Syftet med sidan var lite oklar och det var väl främst "nära och kära" som efter lite "tjat" besökte den. Att ha en egen hemsida kanske inte var så "coolt" som jag trott...

Internetuppkopplingen var dock en "hit" och jag märkte efter ett tag att det var främst "mynt" och "coins" som jag sökte på i dåtidens sökverktyg. Har för mig att Alta-Vista då var det hetaste sökverktyget, detta var långt före Google. Insåg också att det numismatiska materialet var ganska begränsat på nätet. Hittade några få intressanta sidor och minns att eBay var en av dessa.

Jag saknade att inte fler skrev om mynt på nätet och fick en idé om att jag skulle skapa en egen sida om mynt. En sida som handlade om mitt stora intresse, en sida andra intresserade skulle kunna besöka. Sagt och gjort, jag började planera innehållet på webben. En avdelning fick heta "samla mynt" på den ville jag för den oinvigde på ett och samma ställe beskriva lite av de vanligast frågorna för en ny myntsamlare. Sidorna finns av nostalgiska skäl kvar och jag har även valt att bevara den bakgrund jag använde 1998. Sida bestod av fyra undersidor Samla-Köpa-Kvalitet-Förvara. På en annan sida la jag upp en länkförteckning över de myntsidor jag hittat på nätet. Denna sida finns också kvar, även om den kanske delvis har forlorat sin funktion eftersom dagens sökverktyg oftast hittar det man söker.

Jag hade under många år samlat varianter på svenska kopparmynt och svenska småmynt och hade ganska gedigna förteckningar över dessa. Den jag kommit längst med var den över 1 ÖrKM 1719-1778. Vissa variantförteckningarna lades ut och blev välbesökta jag fick dessutom via dessa kontakt med en mängd samlare som också samlade varianter av äldre kopparmynt. Måste säga att 1ÖrKM sidan är en av de sidor jag är mest nöjd med. Jag hade under åren köpt massor av mynt på "vinst och förlust" för att hitta nya varianter, både via stencilerade prislistor (där mynten knapphändigt beskrevs) och genom att rota igenom handlares lager. När jag gjorde min samling offentlig, en samling jag nästan trodde var komplett... insåg jag snabbt att så inte var fallet. Det fanns mängder av varianter jag missat. Ett tips jag vill ge är, samlar du på ett smalt område, sprid dina kunskaper. Jag är övertygade om att det finns fler som har samma passion!

Ville också ha en nyhetssida där jag kunde lägga in kortare notiser. Dåtidens handknackande av HTLM-kod gjorde det svårt att skapa aktiva sidor, även de tidigaste verktygen var anpassade efter statiska sidor. Jag löste det genom att skapa det jag kallade Myntsidans e-zine. Även e-zine lever kvar om än förändrat format, dels i Agendan dels i olika bloggar (först Ingemars Myntblogg) och senare i mLogg som du precis är inne på. Första blogginlägget gjordes 1998 och handlade om SM-boken 2.0 en bok som 25 år senare verkar bli verklighet! Om än inte digitalt. 

Sidan skulle också ha ett namn, det fick bli Ingemars Myntsida. Den 15 maj 1998 publicerades Ingemars Myntsida för första gången för en lite större publik. Gensvaret blev stort och besökarna "rusade" till! Sidan blev även uppmärksammad i många av dåtidens medier som skrev om internet, både i Sverige och utomlands. I Sverige bl.a. av Aftonbladet IT och Internet World. En recension i USA gjorde att sidan under en kort period hade många tusen dagliga besökare, mailen formligen välde in dessa veckor och resulterade i en rad nya mynt till samlingen!

Vad fick mig då att starta en hemsida? En orsak var naturligtvis, som jag skriver ovan, att jag ville att mynten likt mycket annat skulle uppmärksammas i det nya mediet internet. Numismatiken hade en given plats på nätet tyckte jag, intresset är relativt stort och utövare finns worldwide. Kanske skulle jag ha varit mer generell och i större utsträcknig även behandlat utländska mynt?

                                                                                              Villa Annoro där Ingemars Myntsida skapades 

Men jag tror samtidigt att det blir bäst om man fokuserar på det egna intresseområdet. Om de svenska mynten 1521- har varit i fokus för mitt samlande tycker jag ändå att jag utvecklat med både medeltid, besittningsmynt, polletter medaljer och litteratur. Områden som vid sidan av de "moderna" mynten också blivit samlarområden för mig. Vet att jag ibland slarvat och skrivit lite för mycket om rekordprisnoteringar och toppkvaliteter, områden som sällan intresserat mig. Jag tycker cirkulerade mynt är väl så värda att samla på. Nu behöver det inte vara helt nedslitna mynt men för mig duger gott ett tydligt mynt i kvalitet 1/1+ eller till och med ett något skadat mynt om det är en större raritet. Ska försöka bättra mig och i framtiden mer fokusera områden som mer liknar mitt eget, prisrekord och nollor får andra ta hand om.

Den viktigast orsaken är nog ändå att jag vill inspirera de som fått upp ögonen för mynt att bibehålla och utveckla det intresset. Mailen och alla frågor år viktiga. Vi får heller aldrig glömma att det viktigast kanske är att "hålla grytan kokade" att själva odla intresset för mynt, men också att föra intresset vidare. Numismatiken får inte dö ut, även om det förefaller vara vår generation som avskaffar mynten, åtminstone som betalningsmedel... Vi har ett arv att föra vidare.

Ett annat skäl till mitt digitala engagemang är också mitt eget samlande och hur jag upptäckte numismatiken. På 1970 och 1980-talet exploderade intresset för mynt, Archie Tonkins Myntguide och Myntbok är två av orsakerna. Ett annat det stora utbud av mynt som fanns både i börsen och hos handlare. Att det samtidigt började ges ut allt mer litteratur och tidningar var naturligtvis viktigt för att jag skulle fastna för mynt och numismatik. Annars var numismatiken en ganska ensam hobby. En hobby som jag bedrev i ensamhet på pojkrummet. Visst fanns det perioder då även kompisarna samlade mynt med det var ganska korta stunder. I den lilla stad jag växte upp fanns inga eller väldigt få samlare? Kom under alla dessa år bara i kontakt med någon enstaka som delade mitt intresset. På auktioner och mässor var samlarna ganska fåordiga och hemlighetsfulla. Som ung samlare bjöds man inte in, fick inte ens medlemsskap i föreningar eftersom man som ung "landsortsbo" inte hade de rätta kontakterna/ referenserna... Kanske är det denna saknad som varit den drivande kraften under dessa 25 år. Jag ville inte att det skulle sitt nya ensamma "Ingemar" som har ett intresse men som samtidigt har svårt att hitta likasinnade, vilket är nödvändigt för att kunna utveckla sitt samlande. Jag ville ge de nya samlarna det jag aldrig fick. Internet var det perfekta mediumet.

Numismatiken måste utvecklas för att leva vidare. Numismatiken måste anpassas till rådande förutsättningar, så har det alltid varit. Vi trodde nog knappast runt milleniumskiftet att numismatiken skulle bli digital, nu är vi här! Under pandemin har vi troligen också sett ett pardigmskiftet då numismatiken flyttat till det digitala. Nu är numismatiken tillgänglig för alla, inte bara den lilla skara som samlar mynt eller forskar om mynt. Nya grupper upptäcker numismatiken! Numismatiken kommer vara digital och bedrivas digitalt fram tills något nytt kommer fram. Tro aldrig att vi kommer återvända till hur numismatik bedrevs på 1900-talet!

_ _ _ _ _

Har du kunskap om numismatiska evenemang som saknas i Agendan är du alltid välkommen att informera mig. Eftersom pandemin verkar vara långt ifrån över, får jag tyvärr lägga till att jag naturligtvis också tar emot information om inställd evenemang... Tråkigt om någon bokar resa och hotell till mässor etc som aldrig blir av. Senast i julhelgen fick jag information om att World Money Fair '22 - Berlin som skulle ha ägt rum 28-30 januari är inställt. 

Förhoppningen inför 2022 är dock att det ska bli ett mer normalt år än 2020-2021. Att vi åter ska kunna ses på auktioner, mässor och föreningsaktiviteter. Själv kommer jag lägga fokus på mässorna och om det blir några auktionsbesök 2022 för min del återstår att se, möjligtvis då digitala besök.

Ingemar