Ingemars Myntblogg 2017

Numismatiska Klubben i Uppsala
Igår blev det riktigt sent. Låste upp ytterdörren halv ett och somnade först en timme senare, vilket antyder att jag har några mil att resa till Uppsala där jag befann mig. Numismatiska klubben i Uppsala (NKU) hade ”julfest” och en riktigt trevlig sådan. Kvällen innehöll allt från ett sammandrag av det gångna året i den mycket aktiva föreningen, till en uppspelning av Bertel Tingströms deltagande i 10 000 kronorsfrågan 1961 och avslutades med en välsmakande middag. Men även en trevlig genomgång av det kvarter där vi befann oss (Villavägen -Thunbergsvägen). Ett kvarter som har en mycket spännande historia och som bl.a. fostrat Nobelpristagare. Samtidigt ett område där flera av föreningens medlemmar varit aktiva och även ett område med medaljhistoria. Bara de medalj-kopplingar som kom upp under klubbmötet borde räcka som underlag för ett föredrag eller varför inte en småskrift. Tilläggas ska väl att även Bertel Tingström har avbildats på en medalj (SNF84) och att Bertel 1969 var en av grundarna av NKU.
Måste också tillägga att den numismatiska kunskapen gått framåt sedan 1961. Tror att de flesta igår klarade 5-7 frågor av de åtta Bengt Feldreich ställde till Bertel. Men att vi alla liksom Bertel gick bet på den sista frågan, Vem som gjort motivet, spegelmonogrammet, på 1-2-5 öre Gustaf V?
Genom åren har jag varit medlem i en rad föreningar runt om i landet. Syftet med medlemskap har väl främst varit att via anbud kunna delta på föreningens auktioner. Bland många föreningar kan nämnas Svenska Numismatiska Riksförbundet (SNR), Kristianstadsortens Numismatiska Förening(KNF), Nässjö myntföreningen (där jag även på distans under några år administrerade hemsidan) och Hässleholm. I dagsläget är jag medlem i tre föreningar, Svenska Numismatiska Föreningen (där alla som är intresserade av numismatik borde vara med), Svenska Pollettföreningen och så just NKU. Tror att jag skrivit det förut men är du intresserad av mynt rekommenderar jag starkt ett engagemang i en lokal förening (Numismatiska länkar).
Medlem i NKU har jag varit i kanske 4-5 år men tyvärr har jag bara varit närvarande vid några få tillfällen, men lovade mig själv på hemresan i går att det under 2018 kommer att blir oftare!
För ett knappt år sedan hade jag allvarliga funderingar på om numismatik och myntsamlande verkligen var något för mig, detta trots att det varit ett intresse sedan barnsben. Tyvärr har jag sett och hört allt för mycket elände under de senaste åren. Kulmen kanske nåddes i våras i och med åtalet mot den tidigare anställde på KMK där en fängelsedom utdömdes för några veckor sedan. Men också nedläggningen av KMK och mycket annat har fått mig att tveka. Jag var sent i våras mycket nära att stänga ned både hemsida och blogg för gott samt att lägga samlingen ”på hyllan”.
Det är därför både befriande och upplyftande att delta på en föreningsaktivitet hos NKU och där träffa ett glatt och seriöst gäng som jag verkligen delar samma intresse med. Jag blir glatt överraskad även om jag sedan tidigare hade mycket god erfarenhet av föreningen inte minst efter Wien-resan förra året. En chosefri miljö där alla kommer till tals och dessutom har intressanta historier att berätta. Nödvändigtvis inte numismatiska historier men historier med tydlig koppling till de objekt vi samlar.
Myntsamlande i all ära men det är umgänget med likasinnade som ger intresset det där lilla extra och som gör det värt att fortsätta!

Ps1: Som vanligt när jag har trevligt glömmer jag bort att fota så även denna gång. Men både på NKU:s och Gorgons hemsida kommer säkert bilder att läggas ut.
Ps2: Någon kanske undrar varför jag inte bloggade om SNF:s trevliga julfest förra veckan. Men om den återkommer jag i annat forum.
Ingemar. datum?
Äntligen!
…som Gert Fylking brukade uttrycka det när en för allmänheten helt okänd författare tilldelades Nobelpriset i litteratur. Ibland letar man och letar och så dyker ett objekt man sökt i många år helt plötsligt upp!
Överpräglingar och kontramarkeringar har alltid intresserat mig. Tror det har sin upprinnelse i mitt tidiga intresse för 1 ÖrKM, mynt som de första åren nästan alla är överpräglade på nödmynt. Sedan uppstod även ett visst intresse för de tidiga skillingmynten överpräglade på 1 och 2 ÖrSM.
Kontramarkeringar finns också i många olika varianter. För min del kanske “kontramarkeringarna” började med s.k. färgarpenningar, hålslagna och med nummer försedda ofta mindre kopparmynt. Även här är 1 ÖrKM rikligt representerade.
Kontramarkeringar av mynt finns både som mynt och polletter.
Som pollett finns exempelvis 1 ÖrKM kontramarkerade med delar av de Piperska adelsmärket, en stjärna och en kvist, från Andarum. Ett annat exempel är skilling mynt från Carl XIV Johan med kontramarkering J.A.K. för Storberga Säteri.
Ett annat område är kontramarkeringar på mynt och som använts som mynt. Här finns flera exempel från den svenska historien. Kontramarkeringar för att markera att vissa mynt är gångbara i den sista svenska besittningen Saint Barthélemy. Utlänska mynt kontramarkerade av svenska staten i Wismar 1715, rikssvenska mynt med kontramarkering för Riga 1705 och slutligen kontramarkerade 1/48 taler Karl XI Pommern med hög silverhalt för Anklam, Greifswald, Stettin och Stralsund.
Kontramarkeringar finns också på tvåmark bl.a. Carl XI där Strassburgs vapen slagits in eller de mycket rara ryska kontramarkeringarna på mynt i taler-format, bl.a. på en Christina riksdaler, så kallade Jefimok-mynt.
Det var 1/48 taler från Pommern jag tänkte fokusera på. Det finns en hel del kontramarkeringar därifrån, dom är inte rara men ändå relativt sparsamt förekommande. Själv har jag i alla år saknat kontramarkeringen från Anklam, den med ett krönt A. Tror mig bara sett några enstaka exemplar när jag gått igenom gamla kataloger och i Ottar Ertzeids stora samling besittningsmynt saknades Anklam, vilket antyder dess svårighetsgrad. Det första mynt jag sett till salu på mycket länge dök upp på MISAB härförleden, inget toppexemplar men dock en Anklam. Nu föll det sig inte bättre än att bänkgrannen på Sheraton också hade siktet inställt på Anklam och lyfte spaden. Jag var med en bit men “artig som jag är” la jag efter lite budgivning ner min spade. Tror bänkgrannen som är förtjust i kontramarkeringar köpte tre-fyra av totalt sex utbjudna kontramarkeringar Pommern den gången.
Nu dök en luckfyllare upp förra helgen på eBay. Kontramarkeringen i sig var tydlig men övriga myntet har mycket att önska. Eftersom jag inte alltid i första hand är ute efter kvalitet tänkte jag strida för myntet och jag lyckades med mycket god marginal bärga en kontramarkering Anklam och nu har jag en komplett serie och dessutom en helt ny myntort i samlingen. För övrigt det enda “svenska” myntet från Anklam!
Jag har skrivit om det tidigare. Att det är svårt att få återuppleva den känslan som ibland i ung ålder uppstod när ett visst mynt kunde läggas till samlingen. Fick trots den urusla kvaliteten åter uppleva den känslan förra helgen.
Ibland behövs inte så mycket för att göra en myntsamlare glad (smiley)
Ingemar, December 11 2017
Härvan på KMK
Jag har Twittrat om det men var osäker på om jag också skulle blogga i ämnet. Nu har jag läst domen och några få rader får det bli.
Totalt omfattar domen 66 sidor men det är mest beskrivningar och värderingar av de stulna objekten. Ingen kioskvältare direkt. Båda de åtalade har erkänt det dom åtalats för men har samtidigt stora minnesluckor vad gäller detaljer om det som hänt. Det blev tre års fängelse för den tidigare anställde vid KMK och 240 timmars samhällstjänst för mynthandlaren. De beslagtagna objekten ska återlämnas till dess rättmätige ägare. Köpeskillingen för objekten 1,21 miljoner ska återbetalas, eller som rätten uttrycker det ”förverkas såsom utbyte av brott”. De dömda får betala kostnaderna för sina försvarsadvokater knapp 200 000 var. Dessutom ska båda betala en femhundring till Brottsofferfonden… De åtalade har nu tre veckor på sig att överklaga innan domen äger laga kraft.
Några egna reflektioner.
Redan vid inventeringar i mitten av nittiotalet konstaterades att “en hel del saknades”. Även vid senare inventeringar förefaller luckor ha uppmärksammats. Några polisanmälningar har dock inte gjorts eftersom det “inte kändes meningsfullt”. Varför kan man undra? Det borde vara obligatoriskt att polisanmäla stölder från staten. Inte bara för att brott ska redas ut, utan också för framtiden. De flesta brott uppdagas förr eller senare. Eftersom stölderna aldrig polisanmälts och någon riktig dokumentation/ registrering inte förefaller ha gjorts blir det i efterhand omöjligt att fastställa när, och om åtal ska väckas, av vem eventuella stölder utförts. Försvann objekten för 1, 5, 10, 25 eller 50 år sedan?
Säkerheten verkar inte ha varit optimal. Visserligen låg samlingarna i ett låst utrymme (var annars?) men mynten förvarades på brickor i olåsta skåp. Inpasseringar med passerkort (till de låsta delarna?) förefaller ha loggats men ingen verkar ha följt upp loggarna. Jag trodde det var standard att loggar analyseras och följs upp och då inte av den personer som har tillträde till utrymmen utan av någon överställd eller av den överställde särskilt utsedd. Varför ska man annars ha digitala inpasseringskort och loggar? Trodde även att någon form av ”tvåhandsfattning” var obligatorisk, att det behövs två personer för att företa vissa handlingar, exempelvis tillträde till värdefulla samlingar.
Sammantaget en riktigt tråkig historia, men ändå bra att den har uppdagats. Aktuellt åtal gällde 42 objekt, enligt medieuppgifter saknas dock 1200 objekt. Det är alltså bara en liten del av det försvunna som är kopplat till åtalet och som åklagaren kunnat leda i bevis. Med tanke på att stora delar av samlingarna inte förefaller vara ordentligt dokumenterade föreligger säkert ett mörkertal. Hur stort lär vi aldrig få kunskap om.
Nu var inte den tråkiga historien slut här. Enligt de som närvarade vid rättegången antyddes att ett ytterligare åtal vara nära förestående.
Det enda positiva i sammanhanget jag kan se är väl att detta inte lär upprepas, åtmnstone inte inom överskådlig tid. Vad jag har hört har säkerheten över samlingarna höjts ordentligt under den nuvarande ledningen. Tror att ingen idag får vistas ensam i valvet (och där kunna plocka på sig det som är intressant…) Kanske kommer också det inträffade innebära att samlingarna dokumenteras ordentligt och att dom likt samlingarna i Uppsala blir offentliga och förevisade digitalt, tillgängliga för oss alla oavsett var vi befinner oss!
Ingemar, December 04 2017
Omvärldsbevakning
Både professionellt på jobbet och privat inom numismatiken tror jag omvärldsbevakning är en av de viktigast aktiviteterna vi kan ägna oss åt.
För att komma vidare gäller det att ta till sig det som händer i omvärlden. Det är lätt att bli hemmablind och tycka att det är bra som det alltid varit. Jag är övertygad om att numismatiken liksom samhället i stor är inne i en snabb förändringsresa där det gäller att hänga med för att inte halka efter. De stora landvindingarna inom numismatiken görs kanske inte inom kärnområdet mynt utan digitalt.
De mynt som omsätts idag är samma mynt som omsattes för hundra år sedan. Visst tillkommer det alltid nya mynt (och försvinner för den del också mynt) men i princip är det samma mynt som omsätts idag som tidigare generationer samlade och förvaltade.
Digitalt har vi genomgått en revolution de senaste femtio åren.
– Viktigast kanske är den utveckling fotografiet haft. Från “rastiga” bilder i enkla kataloger till perfekta digitala bilder. I början var de digitala bilderna små och lagringsmedia dyrt. I takt med att priset för lagringsmedia sjunkit och datorkraften ökat kan vi idag med lätthet hantera och lagra bilder på 100 mb. Alltså format där ett litet mynt med perfekt upplösning kan förstoras till en diameter på över 1000 mm.
– Handeln har helt förändrats. På 70-talet fanns kanske 100 handlare i Sverige med butik! Något senare började stencilerade lagerlistor distribueras runt. Listor som sällan innhöll bilder utan bara en enkel beskrivning av myntet och ett pris. Idag är i princip all försäljning mer eller mindre digital. Bra bilder, bra internetverktyg, snabba uppkoppplingar och digitala betalningssätt gör att handel med mynt är en global företeelse.
– Snabba datorer och hög lagringsförmåga gör att vi idag kan hantera enorma datamängder. Mycket forskning som tidigare generationer ägnat år åt kan idag säkert bearbetas digitalt på några sekunder…
Med detta lilla retroperspektiv vill jag visa att utvecklingen de senaste femtio åren gått otroligt fort trots att vi kanske inte märkt det? Jag är övertygat om att utvecklingen inte kommer att avstanna utan att farten kommer att accelereras upp. Lika stor utveckling som gjorts på femtio år kommer att göras igen. Denna gång kommer det inte att ta femtio år utan max fem-tio år. Är övertygad om att framtida generationer kommer att samla på ett helt annat sätt än vi gör idag trots att det är samma mynt idag, imorgon och för hundra år sedan…
Sverige är i sammanhanget en “liten ankdamm”. Ett land med 10 miljoner invånare varav kanske någon promille har ett litet intresse för mynt och numismatik. För att vi ska hänga med i utvecklingen måste vi ägna mer tid åt vad som händer i vår omvärld. Inte då bara i den numismatiska omvärlden utan också i den digitala.
Ett bra exempel på vad som idag går att göra är ex-numis.com. Ex-numis fokuserar på antika mynt och har samlat bilder från 1000-tals auktionskataloger i sin databas.
Med inte minst Syrien och plundringarna av Palmyra i färskt minne vet vi att provinienser är av stor betydelse. Att kunna visa att ett objekt “på ett ärligt sätt kommit ut på marknaden” blir allt viktigare. Lagstiftningar både i USA och Tyskland börjar ställa höga krav på att det ska gå att härleda objekt som omsätts, något som faktiskt börjar likna “omvänd bevisbörda”. Detta just för att undvika handel med objekt som plundrats i krigzoner etc. Men jag ser också kopplingar till det som nyligen skett i Sverige med stölder från både KMK och Göteborgs museum. Hade det funnits bra bildmaterial hade troligen stölder varit omöjliga, då de objekt som försvunnit lätt hade kunnat identifierats när de kom ut på marknaden. En liknande problematik finns kring alla konststölder som skedde under andra världskriget. Det har i många år funnits en USA-baserad lobby som kämpat för att dessa stulna objekt ska återföras till dess rättmätiga ägaren, vilket resulterat i att viss äldre konst som saknar provinienser före 1930-talet i princip är osäljbar.
Efter mitt besök på Sundsvall42 för någon månad sedan skrev jag att AI (artificiell intelligens) snart kommer tillämpas även inom numismatiken. Jag står fast vid den övertygelsen!
Ingemar, November 25 2017
Vintermörker…
Nu är vi inne i den mörka tiden. Det är mörkt både när vi går till jobbet och när vi kommer hem. Även på auktionsfronten infinner sig ett visst mörker. De stora auktionsfirmorna runt om i världen är nu inne på slutvarvet på 2017. Visst finns det fortfarande en hel del objekt till försäljning men ”peaken” har som vanligt passerats. Höstterminen , den som börjar med MISAB eller till och med före det och som avslutas nu i början-mitten av november.
Ett mörker verkar nu också dra in över vår svenska ekonomi. Risk för höjd ränta och förslag från FI om nya amorteringskrav har fått den upphaussade bostadsmarknaden att svaja. Utbudet är nu rekordstort med ett momentant prisfall som följd. Frågan många ställer sig är om även andra marknader kommer att dras med?
Nu kanske vintern ändå är den ljusa delen av det numismatiska året? Att det är mörkt, kallt och rent utsagt ogästvänligt ute, medför att aktiviteter som “stör myntsamlandet” har minskat i omfattning! Nu kan man i skydd av mörkret med gott samvete ägna kvällar och helger åt mynt. Att gå igenom och lära sig mer om den egna samlingen. Surfa runt på olika internetsiter och i lugn och ro studera det utbud av mynt som just nu finns till försäljning. Devisen “jaga inte bara nya mynt, titta också i den egna samling och lär dig mer om de objekt som redan finns i där” kan anammas fullt ut!
Den mörka årstiden är alltså mycket lämpad för en djupdykning i det egna numismatiska biblioteket eller inköp av litteratur som saknas där. Dagens blogg får bli ett litet litteraturtips, med tre böcker som jag själv tänker ägna delar av de kommande månadernas mörka kvällar och helger åt.
1. Myntstudier
Festskriften Myntstudier tillägnad professor Kenneth Jonsson kom för drygt två år sedan. Jag har bläddrat igenom boken och läst vissa delar, men nu är läge att läsa hela festskriften . Myntstudier liksom andra festskrifter innehåller en rad intressanta artiklar. Denna naturligtvis med fokus på vikingatid- och medeltid. Vilket passar mig utmärkt eftersom mina kunskapsluckor är störst där. Tiden efter Gustaf Eriksson inklusive de forna besittningarna har jag bättre koll på.
2. Sten Törngren, Mitt liv i numismatikens underbara värd
För knappt ett år sedan lämnade Sten numismatiken. Jag har läst boken tidigare och tycker den är en bra samtidsskildring. Långt ifrån någon vetenskaplig avhandling utan mer ett tidsdokument över de senaste femtio åren där många kända handlare, samlare och mynt passerar revy. En skildring som ofta är ”rakt på sak” och där man i bakgrunden nästan kan höra Stens röst.
3. Avesta Myntmuseum
Min absoluta favorit bland svensk numismatisk litteratur är Bertel Tingströms bok om Avesta Myntmuseum. En bok som innehåller allt. Jag har läst den pärm-till-pärm vid åtminstone två tillfällen och tänkte nu göra det en tredje gång. Jag är säkert på att jag även denna gång kommer att lära mig en massa nyttigt nytt och att boken kommer att inspirera till ytterligare läsning av annan litteratur. Det är boken om skapandet av Myntmuseet i Avesta, men också en bok med mycket fakta om mynten som finns representerade i Avesta, där kopparmynten och främst då plåtarna hamnar i fokus. Men också en bok om människorna bakom mynten oavsett om det rör tillverkningen eller samlarna av dessa.
Vill du ha fler litteraturtips rekommenderas Svenska Numismatiska Föreningen hemsida, där finns många fler tips!
ps någon kanske undrar varför jag Twittrar om störningar i lokaltrafiken? Sociala medier är bra för att skapa kontakter inom numismatiken men också för att blixtsnabbt nå andra personer. Ett exempel är terrorattacken i Stockholm i våras, många visste att jag befann mig i centrala Stockholms när den inträffade. Genom Twitter/ Facebook kunde jag snabbt visa att jag inte befann mig vid Drottninggatan utan på en annan plats i innerstan (dessutom förtärande en god indisk middag med passande dryck därtill) och jag kunde snabbt lugna både nära och kära. I går fick jag åka bil hem och slapp krångla mig hem via lokaltrafiken, tack vare Twitter!
Ingemar, November 15 2017
Ingemars Myntsida – Facebook
Skapade för många år sedan en Facebook-sida för Ingemars Myntsida. Nu har jag kanske inte varit jätte aktiv på denna sida och antalet vänner har varit klart begränsat. Det senare har naturligtvis medfört att Twitter, Blogg och hemsida prioriterats. I slutet av sommaren hände dock något och nya myntsamlande vänner formligen rasade in. Under ett par månader har antalet vänner ökat med nästan 500. Har dessutom under denna tid sållat rejält och bara accepterat “vänner” som huvudsakligen verkar intressera sig för mynt. Vilket säker medfört att jag avslagit lika många förfrågningar som jag godkänt. Roligt är att merparten av dessa ny vänner kommer från länder utanför Europa. Flera har jag haft kontakt med och jag kan konstaterar att det finns många samlare av svenska mynt utanför Sveriges gränser!
…men för någon månad sedan gjorde någon en anmälan till Facebook. Tydligen var det inte tillåtet att driva en Facebook-sida som inte var namnsatt med innehavarens riktiga namn…
När jag skapade första versionen av”Ingemars Myntsida” på Facebook hade jag väldigt lite kunskap om Facebook och formen blev tydligen fel. Efter sju år i fel format har jag nu skapat en ny sida med namnet “Ingemars Myntsida” en sida som är i rätt format och som uppfyller Facebooks regelverk! Sidan är alltså ny och har bara funnits ute i drygt en månad.
Det nya formatet är betydligt enklare att hantera än det gamla! Vilket talar för att jag nu kommer att kunna vara betydligt aktivare än tidigare. Ska liksom på Twitter försöka hålla en tvåspråkig profil och blanda engelska och svenska inlägg, även om det senare kommer att dominera.
Adressen till nya sidan är: https://www.facebook.com/ingemarscoin/
Välkommen att besöka “nya” Ingemars Myntsida på Facebook!
Ingemar, November 12 2017
Myntkompaniet 13
Tidigare idag gick Myntkompaniet/ Phileas myntauktion 13 av stapeln. Tyvärr blev det inget besök för min del, ett elakt virus har medfört sängläge i princip hela den gångna veckan och dåligt med ork i morse.
Gjorde första besöket “live” hos Myntkompaniet i våras och det var en riktig trevlig upplevelse även om lokalen var ganska trång. Hade gärna återkommit idag.
På denna auktion fanns ett tiotal förmarkerade objekt varav det åtminstone fanns två som jag tänkte strida lite extra för, särskilt ett runstycke 1719 präglad på ett holländsk mynt. Jag har bara kunskap om en dylik försäljning tidigare. På en auktion anordnad av Oslo Mynthandel AS, 28 mars 1981 som lot 77 såldes ett 1 öre KM 1719 också det överpräglat på ett holländskt mynt. (Efter ett telefonsamtal nu i eftermiddag fick jag bekräftat att det var samma exemplar). Eftersom jag en gång i tiden och för den del även fortfarande är intreserad av 1 ÖrKM var det väl främst detta objekt som skulle medföra en resa till Stockholm. Konstaterade dock att mitt förhandsbud var övertrumfat och misstänkte dessutom att ytterligare budgivare skulle tillkomma. Jag fick rätt och slutpriset blev 5600 kronor, vilket jag inte tror jag varit med till även om jag befunnit mig i salen och hade jag gjort det hade troligen inte det slutpriset räckt även om jag viftat med spaden en liten stund.
Ett annat objekt som jag också lagt förhandbud på och blivit överbjuden på var en lot (samling) som såldes med en kopia av en Christina riksdaler och en försilvrad kvartsskilling 1806. Inga roliga objekt kan tyckas, men av bilden på nätet framgår att kvartskillingen inte alls var försilvrad, den var präglad på en 1/6 riksdaler från samma år (eller möjligtvis 1805). Både kungens namn och valspråk var synligt! Denna lot såldes för 8000 kronor. En hel del överpräglingar på silvermynt förekommer men företeelsen är allt annat än vanlig. (Vad gäller detta mynt har jag under dagen fått kunskap om en tidigare försäljning av detta mynt, Ahlström 25:452.)
Bland övriga mynt som jag tycker kan uppmärksammas finns:
– 16 öre 1562 från Norrströms myntverk 10000 (=utrop)
– 20 mark 1608 125000 (=utrop)
– Arbogaöret 1626 195000
– En medalj över Gustav II Adolfs likfärd (Hild 188) som bjöds upp från 2500 till hela 31000.
Alla slutpriserna hittar du på Phileas hemsida.
Ingemar, November 11 2017

Rättegången om myntstölder
Nu är rättegången avslutad. Hade planerat att besöka Stockholms Tingsrätt några dagar den gångna vecka och hade lagt in semester/ flex för att kunna göra det. Nu var jag trippelbokad i måndags varför ett besök då var omöjligt. Sedan hade jag oturen att dra på mig ett elakt virus vilket medfört frånvaro från både Tingsrätt och arbete under resten av veckan. Vet dock inte om jag missat något, olika rapporter jag fått pratar om en ganska avslagen tillställning och domen går ju att läsa när den väl blir klar och offentlig om några veckor.
Nu är jag inte direkt road av det som hänt men tycker ändå att det är en såpass viktig händelse att ett besök hade varit befogat. Kanske ett av de större kulturarvsbrotten Sverige utsatts för och dessutom inom det område vi alla brinner för, mynt och numismatik. Nu har jag ingen aning om den verkliga omfattningen, men risk finns väl för att det är mer omfattande än vad som presenterats av åklagare. Särskild beklämmande tycker jag det är att det handlar om insiderbrott. Ett väpnat rån är en sak, men här handlar det om en statstjänsteman med högt förtroende som (enligt åklagaren) gravt missbrukat detsamma (ingen är ännu dömd). Nu tror jag att detta inte är en engångsföretelse utan ett-och-annat har nog försvunnit genom åren. Dock inte i den omfattning vi nu pratar om. Tilläggas ska väl göras att åklagaren enligt media säger att ett ännu större brott är på väg att nystas upp…
När det handlar om ett insider-brott hjälper troligen inte all fysisk säkerhet i världen. Men visst borde det ha funnits andra kontrollmekanismer, någon borde reagerat både på genomförandet av regeringsuppdraget att dokumentera samlingarna som på de revisionsgranskningar som gjorts? Det känns ibland lite som den tystnadskultur som inte minst kommit på tal genom #MeToo(-debatten) inte bara rör media och kulturliv?
Försöker allt som oftast slå ett slag för Uppsala Myntkabinett och Alvin-databasen. Den goda dokumentation som finns av samlingarna inte minst digitalt är troligen den största säkerhetsåtgärd som kan vidtas! Samlingarna är dessutom tillgängliga för alla var än i världen de intresserade befinner sig.
De mynt som finns/ funnits på KMK utgör vårt gemensamma kulturarv. Utan att ha större insyn i utredningen konstaterar jag bara att delar av de samlingar som i olika skepnader funnits i statens besittning i århundranden, i vissa fall ända sedan 1500-talet, nu delvis kanske skingrats för vinden. En skada som troligen inte går att reparera. Vi alla och inte minst museer är vårdare av vårt gemensamma kulturarv. Museer med ett oändligt tidperspektiv och vi samlare under vår livstid. Ett kulturarv vi vill att även kommande generationer ska kunna ta del av.
Måste säga att jag blev riktigt deprimerad när jag läste förundersökningen i våras. Kanske ingen djupare psykisk depression, men en som drabbat mitt intresse för mynt och numismatik. På blogg med mera har jag alltid försökt fokusera på det positiva med myntsamlande och numismatik. Efter att ha läst förundersökningen och också lyssnat till en massa rykten tappade jag på försommaren helt lusten att blogga om mynt. Även inköpen till den egna samlingen har minskat drastiskt under 2017. Tror att ett bottenrekord för hela 2000-talet noterats i år och detta trots att utbudet varit riktigt bra.
Men efter “regn kommer sol” och så här ett halvår senare har det faktiskt blivit några blogginlägg och även några myntköp. Mynt, numismatik och myntsamlande är den bästa hobbyn! (trots att den som nu, ibland solkats ned av olika tråkiga händelser).
Tyvärr blev det inget besök på Svartensgatan idag.
Trevlig fortsättning på helgen!
Ingemar, November 11 2017

Kulturarvsbrottet…
I morgon är det huvudförhandling i den tråkighet som solkat ned numismatiken på senare tid. Det kulturarvsbrott som en tidigare anställd på KMK och en mynthandlare står åtalade för (Stockholms Tingsrätt mål B 3083-14).
Rättegången pågår under fyra dagar. I morgon är det dags för yrkanden och sakframställan och förhör med de två åtalade. På onsdag till fredag förhörs olika vittnen, mer än tio vittnen är kallade, varav många är i numismatiska kretsar kända namn. På fredag är det också sluplädrering i målet.
Målet rör stölder på KMK och Göteborgs museum. Totalt väcks åtal på ett belopp (låg värderingar på de förkomna objekten) på drygt miljonen. Totalt saknas enligt olika mediauppgifter objekt värderade till 25 miljoner (säkert också här en låg värdering). I sammanhanget bör nämnas Regeringens tidigare uppdrag att dokumentera och digitalisera statliga samlingarna och Riksrevisonens granskning för några år sedan där det konstateras att långt i från alla objekt är registrerade och digitaliserade. Någon med kunskap om vad som är registrerat/ oregistrerat har naturligtvis här en fördel… Det finns alltså troligen ett stort mörkertal i de belopp media rapporterat om…
Jag har läst såväl förundersökning som tillägget från i somras. Tror tyvärr att det blir svårt att bevisa stölder eftersom det verkar råda oklarheter om när brotten begåtts, och vi i Sverige i sammanhanget har snåla preskriptionstider. Att de objekt som omsatts och som åtal väckts för härrör från KMK respektive Göteborgs museum råder det däremot inget tvivel om.
Frågan som också bör ställas är hur mycket “annat” som försvunnit. Ett museum har förutom de egna samlingarna ofta ansvar för donationer och depositioner, vilka också kan vara dåligt dokumenterade. Är fler instutioner drabbade utöver de två åtalet rör?
Hade gärna varit närvarande under rättegången för att höra vad åtalade och vittnen har att säga. Tyvärr sätter jobbet “käppar i hjulet” och åtminstone i morgon eftermiddag har jag ingen möjlighet att vara på plats i Stockholms Tingsrätt. Möjligtvis kan jag närvara under onsdag, torsdag eller fredag då förhören med vittnen genomförs. Hur som helst hoppas jag att “någon” är på plats som kan rapportera vad som sagts, och om inte får jag läsa domen när den väl blir skriven.
Vad gäller närvaro i rättsalen tror jag att den kommer vara stor. Detta eftersom allvarliga kulturarvsbrott som tur är inte hör till vardagen.
Ingemar, datum?

Sista sekunden…
Tror att det är fler än jag som har samma erfarenhet. Ska man vinna intressanta objekt på en auktionssite måste man vara med i sista sekunden. I princip spelar det ingen roll när auktionen avslutas, de sista sekunderna rasar det ofta in en massa bud. Själv har jag börjat ställa in larm när “vill ha mynt” säljs på auktion. Larmet brukar ringa någon minut före avslut. En natt för några månader sedan hade någon lagt ut ett objekt i “svinottan”. Kände dock att jag inte ville bli väckt mitt i natten , utan innan sängdags (runt midnatt) la jag ett bud på runt 1700 och var då högste budgivare med 500. Fick dock inget vinnarmail dagen efter… Någon hade lagt 20! småbud till dess att mina 1700 var uppnått. Smygbudaren vann dock inte objektet utan klockan fyra på natten var inte mindre än tre andra budgivare vakna! Den slutliga vinnaren hade varit osynligt fram till slutsekunderna… Slutpriset blev nästan 3000 kronor.
En annan observation är att objekt med start 1 krona ofta har en förmåga att säljas långt över värderingspris. Samma objekt med ett utropspris på kanske 60-75 procent av värderingspris blir osålt. Naturligtvis ligger det psykologi bakom en-kronas-auktionerna. Säljaren har inte gjort någon värdering utan det är upp till dig att avgöra priset, marknaden och inte säljaren avgör alltså slutpriset. Är köparen lite osäker både på kvalitet (kvalitet anges sällan på internetauktioner) och prisbild för objektet kan det lätt sticka iväg…
Hade tänkt illustrera detta inlägg med skärm-dumpar från en auktion som avgjordes i sista sekunden. Tyvärr hade jag dock raderat den bilden.
Summa summarum så verkar lockpriser vara att föredra vid försäljning. Nu behöver kanske inte lockpriset vara en krona, för en krona behöver inte vara ett lockpris utan kan också vara en signal på att säljaren vill bli av med objektet till vilket pris som helst? Nu är inte en-kronas-utrop någon garanti. Allt som oftast får säljaren bara några enstaka bud på sina låga utrop och ångrar säkert att startpriset inte var högre satt…
Personligen föredrar jag de auktionssystem (olika system) som Haljak, Künker, MISAB med flera använder. Auktioner där sluttiden förlängs om ett bud kommer in i slutsekunderna. Tycker att dessa system är mer “fair” än system där auktionen avslutas vid en exakt tidpunkt och där den som är kyligast och har bäst uppkoppling kan lägga bud när någon sekund återstår. Tror att både säljare och presumtiva köpare generellt tjänar på “tidsförlängningar”.
I morgon kväll, med start 18:00, är det så dags för MISAB internetauktion #7. En auktion där sluttiden förlängs med någon minut vid sena bud (!) och där vi alla, oavsett uppkoppling, har en chans att vinna.
Lycka till med budgivningen!
Ingemar, November 04 2017

Ingemars Myntsida på nätet
Tycker du att det ibland är lite tyst på bloggen och hemsida? Då kan du besöka andra medier där myntsidan också är aktiv.
Just nu finns Ingemars Myntsida förutom som hemsida och blogg (den sida du nu besöker) på Twitter och Facebook. I framtiden kanske även på Instagram, Reddit, Pinterest och YouTube!
Fördelningen av besökare, följare och vänner ser lite olika ut. På hemsida och blogg dominerar Sverige och 75-80 procent av alla besökare har Sverige som domän. På Twitter och Facebook finns främst personer från utlandet. På Twitter Europa och USA men på Facebook dominerar övriga delar av världen som Indien, Afrika, Mellanöstern och Kina.
Intresset för svenska mynt verkar finnas i hela världen. Intresset kanske inte är jättestort men mailflödet visar att det finns samlare, intressenter och innehavare av äldre svenska mynt runt om i världen.
Eftersom sidan blir mer och mer internationell försöker jag åtminstone på Twitter och Facebook att varva svenska och engelska inlägg. Hemsida och blogg kommer även framledes att var på svenska och den som vill läsa inläggen på utrikiska får använda något översättningsverktyg.
Trevlig helg!
Ingemar, October 07 2017

…mannen som plundrade det svenska kulturarvet
Rubriken kan låta som ett ”nutidsdrama” där rättegång hålls i november. Men rubriken relaterar till en äldre liknande händelse. För några veckor sedan var jag i Uppsala på NKU och lyssnade på ett intressant föredrag av en bra föredragshållare, ämnet var mindre roligt och handlade om brott mot vårt gemensamma kulturarv. Huvudperson i föredraget var Engeström, föredragshållare Stefan Simander. Det var ett riktigt välbesökt klubbmöte hos NKU där förutom säker ett tjugotal medlemmar även SVT(?) närvarade.
Köpte boken som föredraget kretsar kring ”Fallet Engeström – mannen som plundrade det svenska kulturarvet” författad av Gardell/ Simander när den släpptes för några år sedan och läste den i samma veva. Tänkte inte här försöka recensera varken bok eller föredrag, utan den som är intresserad rekommenderas att läsa boken, åtminstone första tredjedelen har mycket koppling till mynt. I detta blogginlägg blir det i stället egna reflexioner i ämnet.
Mitt bestående intryck är hur naiv omgivningen förefaller vara när en kleptoman och stortjuv härjar. Jag menar här både de som blir utsatta för brott, institutioner och privatpersoner, som de som är avnämare av stöldgodset.
“Roade” mig på försommaren med att läsa igenom den digra förundersökning som gäller stölder (och häleri) på KMK och på Göteborgs museum. Måste säga att jag ser många paralleller mellan detta nya polisärende och det som föredraget handlade om. Det handlar om två personer som åtnjutit omvärldens förtroende och som båda missbrukad det. Men kan omvärlden verkligen varit så oförstående ända in till slutet? Trodde att vi alla hade lite av det som Simander kallar ”spårhundsinstinkter”. Vi anar oråd eller borde åtminstone göra det även om fullödiga bevis saknas.
Jag är övertygad om att offentlighet av både statliga och privata samlingar är den största säkerhetsåtgärden som kan vidtas. Lyssnade för något år sedan på ett föredrag om antikvariska böcker. Tidigare har det ansetts säkrast att ”hålla tyst” om vad samlingar innehåller, detta för att inte i onödan dra till sig obehöriga… Trenden är idag den omvända, gör hela samlingen så offentlig som möjlig och dessutom tillgänglig digitalt. Då vet alla vilken institution som är ägare till boken (myntet) och skulle objektet komma avvägar är det lätt att härleda dess proveniens, vilket borde göra objektet ointressant på den öppna marknaden. Att ett objekt förevisas offentligt (digitalt) har också andra fördelar. Objekten är tillgängliga för forskare var än i världen de befinner sig vilket borde vara till fromma för all forskning, även den numismatiska.
Provenienser förefaller också bli allt viktigare. Ett objekt med en lång och gärna bra provenienskedja betalar sig exempelvis i USA säkert 25-50 procent högre än ett provenienslöst dito. Varför? Naturligtvis finns ett mervärde i att veta vilka betydande och för all del även obetydande ägare som tidigare haft objektet i sin samling. Sedan är det naturligtvis bra att kunna visa att objektet funnits på marknaden en längre tid och inte är föremål för ett nutida kulturarvsbrott. För den som vill läsa mer om vikten av provenienser för att undvika handel med stulet kulturarv rekommenderas boken ”Plundrarna- Hur nazisterna stal Europas konstskatter” av Anders Rydell. Många konstverk som saknar proveniens före andra världskriget är av förklarliga skäl idag i princip värdelösa.
När jag läser boken om Engeström slås jag även av vilket kort minne många förefaller ha. Ena dagen ertappar man tjuven, några år senare gör man gladeligen affärer med densamma, eller ett citat jag hört på annat håll ”sådana objekt dyker bara inte upp…” för att senare omsätta ett dylikt rart objekt.
Värd för föredraget var NKU tillsammans med myntkabinettet i Uppsala. Myntkabinettet är en riktig förebild i musei-sammanhang anser jag. Uppsala går helt rätt väg och utnyttjar alla de möjligheter som “modern” teknik erbjuder och vill att offentlighetens ljus ska prägla ett museum. Den fysiska säkerheten på själva kabinettet kan jag inte uttala mig om men fallet Engeström och för den del även det aktuella ärendet rörande KMK visar att höga säkerhetsarrangemang inte alltid är tillräckligt. Är tjuven ansedd och har hög ställning räcker förmodligen inte “all säkerhet i världen”. Uppsala har valt att digitalisera hela samlingen eller åtminstone stora delar av denna. Upplösningen på bilderna är mycket hög och man pratar om storlek på 100 MB per bild! Objekten är bra beskrivna och tillsammans med bilderna publicerade på nätet. Ur ett säkerhetsperspektiv mycket bra. Men den stora vinsten med att lägga ut objekten digitalt är att som jag skriver ovan att de är tillgängliga för oss alla. Du behöver inte ta dig till Uppsala för att se den fantastiska blodsklippingen 1568, den makalöst vackra 2 öre klipping Gustaf II Adolf eller varför inte den helt ocirkulerade Avestakopeken med röd stämpelglans eller den nu i dagarna aktuella ”Nobelmedaljen” (årets mottagare håller precis på att presenteras).
Lite smolk i bägaren är dock att en av förgrundsgestalterna på Uppsala Myntkabinett kommer att lämna Sverige för ett liknade uppdrag i Tyskland. Men det är bara att gratulera Hendrik till ett prestigejobb även om förlusten för svensk numismatik är stor.
Efter föredraget följde en frågestund. Där blandades intressanta frågor utifrån föredraget med ”plattityder” där fokus hamnade lite utanför själva ämnet för föredraget… Själv valde jag då att ta en fika…
Slutordet får bli: Digitalisera mera och sprid information på internet, det tjänar vi alla-och-envar på!
ps. för ordningens skull ska väl tilläggas att rättegången jag hänvisar till hålls senare i höst och att ingen ännu är dömd ds
Ingemar, October 03 2017
MISAB + semester
Det har varit lite si-och-så med myntsamlandet på senare tid för min del. Visst har det blivit ett och annat objekt till samlingen under sommaren, men inte har det blivit mycket. Besöken på auktionssiter och andra siter har varit få och det har knappast varit någon jakt på objekt alls. Sista veckan har jag dessutom i princip varit helt mynt- och internetfri! Långt upp i fjällen och flera mil från civilisationen. I en miljö som hämtad från vildmarken i “den sista färden” dock utan “banjoduellen” i bakgrunden.
Fick en liten nytändning i myntsamlandet när katalogerna till MISAB 24 och 25 anlände för knappt en månad sedan. Gick all-in som alltid men sedan blev katalogerna liggande, det var först veckan före auktionen som dom studerades ordentligt. Tycker att jag haft relativt dålig utdelning på MISAB de senaste åren och hyste väl inga större förhoppningar denna gång heller, även om ett och annat naturligvis var förmarkerat i katalogen.
Relativt tidigt bestämde jag mig för att denna gång fick det bara bli ett lördagsbesök, dessutom ett kort sådant. Jag har en förmåga att dubbelboka MISAB auktioner. Förra året var det halvmaran, denna gång en mycket nära släkting som nått en ansenligt ålder. Hela släkten skulle på besök och jag ville inte var familjens “svarta får” och utebli. Lyckades dock senarelägga uppvaktningen något, vilket medförde att jag kunde delta under auktion 24 (samling Ertzeid) fram till Carl XIV Johan men inte efter lunch då auktion 24 avslutades och den svenska delen (mynt) av auktion 25 missade jag också. Det fick alltså bli några anbud på auktion 25. Men resultat förra helgen blev mycket magert för att inte säga anorektiskt…
Annars var det som vanligt fullt på Sheraton och fattas bara. Denna gång hade MISAB verkligen bjudit upp till auktion med både mynt från Ertzeids som Svenssons samlingar. Mängder med fina provinienser alltså. Utan att studerat dessa noggrannare minns jag förutom de två redan nämnda bland annat dessa. Hagander, Bonde, Holmberg, Ekström, Lindberg, Schmitz, Pripp, J.Andersson, Bonnier, Berghman, Törngren och Cavalli. Antalet R i de båda katalogerna är så många att jag inte orkat räkna dem.
Den del jag deltog på i lördags, samling Ertzeid, var det riktig fart på särskild vad gäller guldet noterades säkert flera rekordpriser. Men även övrigt material gick mycket bra. Det verkar inte just nu spela någon roll om det är toppmaterial eller mer normalt material som säljs, allt blir det budstrid om! Visst kanske utropspriserna delvis bidrar till detta, eftersom dom oftast kanske är lite väl lågt satta. Men jag tror att budstriderna främst beror på ett just nu ovanligt stort intresse för mynt och numismatik. Eftersom jag i princip varit helt “off-line” senaste veckan har jag varken hunnit analysera auktion 24 eller ens ta del av slutresultaten från auktion 25, mer än några enstaka noteringar. Bland annat att både rekord för MISAB och för danska mynt noterades då gylden 1527 passerade miljongränsen inklusive köparprovision! På MISABs hemsida såg jag dessutom att det blivit omsättningsrekord den gångna helgen!
Vad gäller NKU föredraget förra veckan blev jag riktigt inspirerad (i sammanhanget kanske fel uttryck?). På hemresan från Uppsala i torsdags och på jobbresan i fredags fick jag säkert ihop embryon till minst 3-5 blogginlägg. Jag har läst både boken och den aktuella förundersökningen grundligt. Likheten mellan Engeström-fallet och det som nyligen hänt på KMK är slående. Förvånas särskilt av “naiviteten?” bland de som funnits i hvudpersonernas närhet både professionellt och privat. Hur kunde dom blunda eller inte låtsas om det som hände? (vissa namn dyker dessutom upp båda gångerna…). I grunden är detta två mycket allvarliga kulturarvsbrott där vi alla kan se oss som målsägare, inte minst vi som intresserar oss för numismatik. Om det blir flera blogginlägg i ämnet eller publicering i annat format får jag återkomma till. Håller dock löftet från tidigare och ett mindre blogginlägg i ämnet kommer att komma.
Uppdaterad 30 september: Rättar till de värsta stavfelen, inte lätt att skriva på en smartphone…
Ingemar, September 29 2017

Invigning av nya fotostudion!
Det blev tyvärr ingen resa till Norrköping. Gick upp i “ottan” men kände redan till kaffet att jag inte var helt kry. 4-5 timmars bilresa och ett troligen lika långt mässbesök kändes övermäktigt. Så här ett antal timmar senare inser jag att valet i morse var klokt.
I våras var jag dubbelbokad, Stockholm halvmarathon + Norrköpingsmässan den 9 september. Hade samma problem med dubbelbokning förra året men då gick det bättre. MISAB auktionen på Sheraton och startplatsen för halvmaran låg bara ett par hundra meter från varandra. Avståndet Norrköping – Stockholm är betydligt längre.
Av årets “dubbelbokningen” blev det alltså intet… Maran bokades av redan på försommaren på grund av en skada och det var tur, för med en kraftig förkylning i kroppen hade 21,1 km varit en omöjlighet idag.
Istället har jag ägnat förmiddagen åt min nya fotostudio…
Att fotografera mynt är en konst. Visst är vi många som försökt och det med skiftande resultat. Själv föredrar jag dagsljus. Men eftersom den ljusa delen av året är kort förevigas de flesta mynten med någon form av stödljus. Du känner säkert till problemen detta medför. Bilderna blir ofta röd- eller blåaktiga beroende på ljuskälla. Dålig belysning och långa slutartider medför också att bilderna blir suddiga vid minsta lilla rörelse.
Av en slump hittade jag en liten enkel portabel fotostudio med LED-belysning som “nästan var gratis”. Efter tre-fyra veckors leveranstid anlände så paketet från Kina i veckan.
Jag har precis invigt studion och fotat några mynt och medaljer. Måste säga att jag är nöjd med resultatet. Nu ska tilläggas att jag använde mobil-kameran och inte den vanliga digitala kameran vilken normalt ger bättre bilder.
Visst blir den vita bakgrunden något blåaktig i LED-lampornas sken, vilket naturligtvis spiller över på det fotade objektet. Men med ett enkelt redigerings-program bör denna blå nyans lätt kunna plockas bort och objektet får en färg som mycket bra återspeglar hur objektet set ut i dagsljus. Med ett riktigt bildbehandlingsprogram blir resultatet ännu bättre.
Personligen tycker jag foton blir allt viktigare. Det digitala bilderna har jag alltid med mig i telefonen och datorn via “molnet”, tillgängliga bara några knapptryckningar bort! De fysiska objekten kan då förvaras under säkra förhållanden i ett bankfack. På mässor och auktioner finns alltså samlingen alltid med. Vilket är bra för bedömningen om de utbjudna objekten håller högre kvalitet än det befintliga eller om det är en ny variant som utbjuds! Bilderna kan också vara bra om olyckan skulle vara framme och försäkringen skulle behöva utnyttjas…
Nu håller inte den nyinköpta studion någon högre kvalitet och den kommer troligen inte att vara i bruk så länge. Men studion gav mig idéer kring hur en mer permanent studio med LED-lampor (samt kanske med någon annan ljuskälla för att få bort det kalla blå ljuset) skulle kunna byggas upp. Självfallet återkommer jag i ämnet när väl hemmabygget kommer igång!
Ingemar, September 09 2017

Still fishing?
(… ja, kanske blir det en och annan “öring”smiley)
Nu har det varit tyst på bloggen sedan i mitten av maj. Jag tog det ”sommarlov” jag ofta pratat om men som aldrig tidigare blivit av. Nu blev ”sommarlovet” betydligt längre än planerat och orsakerna till detta kan säkert diskuteras. En orsak är en viss mättnad och trötthet efter att i nästan två sekel försökt hålla en svensk sida om mynt och numismatik levande. Ibland sinar inspirationen och det var nog det som hände i våras. Även om få tror det så lägger jag mycket tid på Myntsidan inte minst med att besvara alla mail som den genererar.
Om det varit tyst på hemsida och blogg har jag under sommaren försökt hålla liv på Twitter-kontot och tror att ”mynt-tweeten” dominerat även om dom fått konkurrens av mycket annat. Ingemars Myntsida har genom åren fört en ganska anonym tillvaro på Facebook. I månadsskiftet juli/augusti hände dock något jag inte kan förklara. Vänförfrågningarna har fullkomligt rasat in och trots att jag varit mycket restriktiv med att acceptera förfrågningar har antalet vänner gått från knappt 100 till nästan 300 bara under augusti! Merparten är myntsamlare som finns i utlandet. Samma sak med Twitterkontot där samlare från andra länder dominerar. Numismatiken har verkligen blivit gränslös efter internets intåg!
Twitter: https://twitter.com/Myntsidan
Facebook: https://www.facebook.com/ingemars.myntsida
Nog om detta. Framför oss ligger nu en spännande höst med många trevliga aktiviteter på agendan. Här är några av dessa.
Datum?

Myntmässa i Norrköping 9 september
Myntmässan i Norrköping står först på tur, redan nu till helgen. Tror att Norrköping tillsammans med Sigtuna är mina båda favoritmässor. Visst är säkert Helsingborg både störst, bäst och vackrast men eftersom ett besök på FriMynt för min del medför minst en två-dagarsaktivitet som inkluderar både en lång resa och övernattning(ar) har Helsingborg fallit ned på tredjeplatsen.
Tidigare i våras var den 9:e september dessutom dubbelbokad med Stockholm halvmaraton och Norrköpingsmässan som kolliderade i tid. Under sommaren föll dock av olika skäl det förstnämnda bort och ännu har jag inte helt beslutat mig för om det blir en resa till Norrköping eller inte, även om det just nu lutar åt ett besök.
MISAB 23-24 september
Två helger senare är det dags för det jag vill beteckna som höstens höjdpunkt för oss som intresserar oss för svensk numismatik, MISAB 24 och 25. Som vanligt har Dan vaskat fram mängder med trevliga objekt. Denna gång dominerar första (av tre) delen av Ottar Ertzeids stora samling rikssvenska mynt tillsammans med bra objekt från Sven Svensson. Men även övriga inlämningar ”går inte av för hackor”. Snacka om ett delikat smörgåsbord där det borde finnas godsaker för alla ”att hämta”. Det bör bli såväl omsättningsrekord som stort internationellt deltagande på Sheraton helgen den 23-24 september.
För egen del har det dock blivit relativt få markeringar i katalogen. Har kanske hamnat i ett läge där samlingen ”enklare” typmynt börjar ha få luckor. Luckorna av större och svårare mynt är däremot betydande. Men de kvaliteér och ofta rariteter som Ertzeids och Svenssons samlingar erbjuder ligger i prisklasser som överstiger min samlarbudget eller åtminstone det pris jag är beredd att betala för ett enskilt objekt till samlingen. Men fortfarande är det några veckor kvar och under den tiden kommer säkert antalet markeringar att utökas! Annars får jag sikta in mig på MISABs internetauktioner som enligt ryktet blir 2-3 till antalet under hösten. Trots att det just nu finns få markeringar i min katalog kommer det förutom anbud till auktionen med största sannolikhet även bli deltagande under vissa delar av densamma.
Andra datum att hålla i huvudet hösten/vintern 2017
– 15 september, vilket är sista ansökningsdag denna höst för medel från Sven Svenssons Stiftelse
– 30 september den årliga myntmässan hålls i Lund
– 7 – 10 oktober då en trevlig föreläsningsserie av Dr. Amandry genomförs i södra Sverige, bl.a. på myntdagen i Lödöse den 8 oktober
– Vecka 45 äger, rättegången mot en f.d. chef på myntkabinettet och en mynthandlare, rum i Stockholms Tingsrätt. Åtalen gäller bland annat stöld och häleri.
– 11 november går Phileas Myntauktion 13 av stapeln i Stockholm
Det finns naturligtvis många andra evenemang att besöka höstterminen 2017, bl.a. utländska auktioner med svenskintresse, flera av dessa hittar du i min Numismatiska Agenda.
På återhörande!
Ingemar, September 06 2017

Sommarlov!
1998, tror att det var i just maj, publicerade jag mig för första gången under namnet “Ingemars Myntsida”. I 19 år har mitt lilla projekt pågått och nästa år är det jubileum “Ingemars Myntsida 1998-2018”!
Om jag därefter ska sträva efter att även fira 25-30-40-50 år får jag återkomma till.
I år tänker jag även ta ett riktigt långt sommarlov från “Ingemars Myntblogg” och återkommer först framåt hösten.
Under sommaren kan det dock bli några tweets, nödvändigtvis inte numismatiska, från strandkanten.
Du följer mig på @Myntsidan eller på Ingemars Myntsida där alla tweets kan läsas.
Får passa på att önska alla besökare en riktigt bra sommar!!!!
Ingemar, May 16 2017

Nostalgi (9) – Lembit myntskåp
Att samla kronmynt i Scandics Craft album eller Sandhill kassetter var enkelt eftersom samtliga mynt var ringpräglade och hade samma diameter. Kopparmynten 1624 till 1830 var lite värre eftersom dessa kan ha varierande diameter och inte alltid är perfekt slagna, likaså ställde kopparklippingarna till det. En ny förvaringsmetod måste hittas. Valet föll på ett Lembit skåp.
Tidigare var säkert samlare hänvisade till stora, tunga och exklusiva myntskåp i ädelt trä. Genom plastens intåg kunde nu myntskåpen göras betydligt smidigare och i ett format som faktiskt passade i ett lite större bankfack. Det har genom åren funnits flera tillverkare av myntskåp, men jag tror att de absolut vanligaste skåpen kommer från just Lembit och att dessa började tillverkas i skarven mellan 1960 och 1970 talet.
Använder själv idag myntskåp till polletter och medaljer. Personligen tycker jag att årtalssamlingar och typsamlingar av särskilt mindre valörer inte riktigt passar i myntskåp. Det blir lite för ”pilligt att sortera in mynten och det kan ofta vara ”meckigt” att plocka upp mynten. Detta med risk för att småmynt i hög kvalitet skadas eller varianter på mynt i lägre kvalitet blandas samman. För dessa samlingar föredrar jag olika typer av ramar (MR/TBT). I ramar skyddas mynten och det är lätt att göra anteckningar om varianten eller skriva referensnummer direkt på ramen.
För mynt av riksdalerstorlek tycker jag däremot att skåpen är mycket lämpliga och samlingen blir lättöverskådlig på skåpets brickor.
Skåpet på bilden köpte jag för 35-40 år sedan och det fyller fortfarande sin funktion!
INGEMARS MYNTSIDA >>> datum?

Nostalgi (7) – 1 ÖrKM
Kronmyntsperiodens totala dominans i samlande bröts på en av Örtendahls myntmässor. Där köpte jag mitt första mynt som var präglat före kronmyntsperioden. Det var ett enkelt mynt ett runstycke från 1724.
Trots att det första äldre myntet var allt annat än märkvärdigt har jag starka minnen av öret 1724. Helt plötsligt hade jag blivit en ”riktig” myntsamlare. En samlare som hade ett 250-årigt svenskt mynt i samlingen! Genom åren har mitt samlande utvecklats men trots det är det få gånger som den magiska känslan som uppstod efter vissa köp på 70-talet åter infinner sig. Jag har funderat över detta fenomen, idag kan mynt som säkert kostar 1000 gånger mer än rundstycket 1724 köpas in utan att den magiska känslan som då uppstod återupplevs. Ibland kan ett köp bara kännas som ”check” nu finns myntet i samling. En filosofisk betraktelse kanske är att det är de ”kickar” som uppstod i tonåren som fortfarande gör att myntintresset kvarstår? Jag vill åter uppleva den känslan och jakten på det lyckoruset fortsätter! Kanske är det samma fenomen som får missbrukaren att fortsätta att använda ohälsosamma preparat eller bergbestigaren att sträva efter högre och mer otillgängliga berg?
Nu skulle jag ljuga om jag inte erkände att känslan naturligtvis återkommit ett antal gånger eller kanske till-och-med många gånger. I en tidigare nostalgisk tripp skrev jag om riksdaler 1873 lite senare ska jag skriva om första plåtmyntet som inhandlades. Konstaterar bara att det inte är priset, inte svårighetsgraden eller inte ens den ekonomiska uppoffringen som skapar den magiska känslan. Det är något mycket större!
Slut på filosoferandet. Myntet från 1724 skulle ett antal år senare skapa ett intresse för varianter och det var de små oansenliga kopparmynten som präglades 1719 till 1778 som skulle tilldra sig mitt största intresse. Av en slump köpte jag en lot med säkert 50 stycken slitna 1 ÖrKM (på en mässa). Ett av mynten var ett öre 1724 med V-pilar. Jag hade sett typen i en artikel i tidskriften Mynt & Medaljer men aldrig något exemplar live. När jag började sortera de femtio mynten konstaterade jag att i samlingen fanns över 30 olika varianter som kunde identifieras trots den relativt låga kvaliteten. Flest varianter fanns 1724 och då var det främst pilarnas utformning, sköldens bredd och kronans utformning/ storlek som studerades. Jag var fast som variantsamlare.
Vid varje besök i mynthandlares butiker och på mässor specialstuderades alla tillgängliga 1 ÖrKM. Likaså köptes en mängd 1 ÖrKM in från olika lagerlistor. Många dubbletter blev det men också många nya varianter. Idag ligger samlingen i träda även om ett och annat runstycke i bättre kvalitet har köpts in på senare år. Av nostalgiska skäl kommer jag dock att behålla samlingen 1719-1778, även om samlingen alltså idag ligger otillgänglig i bankfacket…
Epilog: Flera av nostalgi inläggen skrev jag tidigare i år, bland annat detta. Lite lustigt är därför att jag för några veckor sedan diskuterade auktioner och mässor med en säljare/ samlare av antika eller rättare sagt semiantika icke numismatiska objekt och han beskrev just den där magiska känslan jag ovan nämner. Samma sak häromdagen då jag pratade med en mycket kunnig myntsamlare! Får väl tillägg att det ingen av gångerna var jag som förde ämnet på tal. Det finns en magi i jakten på nya objekt till samlingen och det är därför vi håller på!
INGEMARS MYNTSIDA >>>, April 29 2017

MISAB 23
Idag anlände katalogen till auktionen i Möckelsnäs den 20 maj. Som förhandssnacket har gått så är det en “salig” blandning av objekt som kommer att säljas och det stämmer!. Först ut är en stor samling kinesiska och islamska mynt, sedan kommer mynt ur Sten-Olof Anderssons samling (SOA) det är Hessiska mynt och 1/6 riksdalrar två av SOA:s specialområden som säljs, därefter objekt från Sven Svensson, besittningar och medeltid. Auktionen avlutas med medaljer och litteratur.
Lite konstigt känns det att se SOA:s mynt till salu. SOA var en mina äldsta myntkontakterna. Tror att vi via brev/telefon hade kontakt redan i skarven 1980-1990-tal. Därefter har vi träffats många gånger på auktioner och mässor. SOA brukade också följa med mig i bilen en bit på vägen när vi hoppat av Skilling Bancos buss på vägen hem från FriMynt. Alltid lika glad och positiv med ett brinnande intresse för mynt. Tyvärr lämnade SOA mynt- och jordelivet alldeles för tidigt för ett par år sedan. Ska försöka köpa tillbaks något mynt som jag tidigare bytt eller sålt till SOA.
Jag har gått lite i “valet och kvalet” om jag ska orka ta mig de drygt 100 milen tur och retur till Möckelsnäs. Konstaterar efter en snabb genomläsning av katalogen att oddsen för en resa söderöver i slutet av maj har ökat!
Vad gäller det mycket tråkiga som avslöjades på KMK förra veckan har det varit helt tyst på mediafronten denna vecka.
INGEMARS MYNTSIDA >>>, April 27 2017

FriMynt pågår! (+ KMK…)
Efter alla tråkiga nyheter kring Kungliga Myntkabinettet får jag pigga upp med en lite roligare. Nu har FriMynt 2017 slagit upp portarna!
Vet inte om jag blivit bekväm eller vad som hänt? Har inte riktigt samma sug nu som för några år sedan när det gäller att resa iväg på auktioner och mässor. Det blev alltså inget FriMynt för mig i år heller. Men liksom tidigare år känns det nu när mässan precis har öppnat lite vemodigt att inte vara på plats…
Du som är på FriMynt idag, hoppas du får en riktigt bra mässa oavsett om du är där som köpare, säljare eller bara “medföljare”.
När ska allt elände ta slut? Först beslutar man sig för att lägga ned vårt museum på Slottsbacken och sedan, efter ett par års utredning, väntar nu en tidigare anställd på åtal för att ha stulit mängder med objekt på KMK.
Vad gäller det som har hänt på KMK kan man undra hur stor skadan i verkligheten är? Enligt nyheterna handlar det om 1200 försvunna objekt till ett värde på 25 miljoner kronor alltså i snitt runt 20.000:- per objekt. Inga dåliga mynt, kan dessutom tänka mig att det är en relativt låg värdering.
Om jag inte minns fel, ska vid tillfälle åter läsa Riksrevisonens rapporter, var bara en liten del av objekten på KMK ordentligt katalogiserade och avfotade. Till sakens natur hör naturligtvis att om ett objekt inte är katalogiserat eller är bristfälligt registrerat måste det vara omöjligt eller näst intill omöjligt att konstatera att objektet är saknat. Särskilt oroande tycker jag detta är eftersom den misstänkte har varit anställd på KMK och naturligtvis haft full insyn i vilka objekt som var registrerade eller inte… (tillägg: Troligtvis är det dock inlämnade jordfynd och andra enklare objekt som inte registrerats, objekt som kanske inte heller är stöldbegärliga men som numerärt är många. Misstänker att staten varje år får in mängder av dylikt material.)
Fortsättning följer, när förundersökningssekretessen släpps i samband med åtal ska jag se till att få ta del av såväl förundersökning som åtal.
ps. följ mig gärna på Twitter. Där försöker jag tweeta om händelseutvecklingen och länka till de artiklar som berör stölderna på KMK, @Myntsidan
INGEMARS MYNTSIDA >>>, April 22 2017

Philea auktion 12 (6 maj)
Visserligen har objekten som ska säljas funnits att beskåda på Numisbids en dryg vecka, men nu finns auktionen även upplagd på Philea/ Myntkompaniets hemsida. Det är riktigt trevliga mynt som kommer att säljas. Bra att datumet flyttats, i Agendan har jag tidigare angivit den 13 maj, men datumet är nu flyttat till veckan före, alltså den 6 maj. Bra tycker jag eftersom auktionen annars skulle kolliderat med SNF:s årsmöte och årsmötes auktion som äger rum den 13 maj.
Jag har bara tittat på den svenska delen samt på polletter. Den svenska delen består av cirka 350 utrop med mynt allt från medeltiden fram till dagens mynt. Tänkte inte göra någon större djupdykning men väljer nedan att lyfta fram en handfull trevliga objekt som säljs. Mynt som borde passa såväl den stora som lilla plånboken.
– dyraste svenska objektet är en dukat 1656 från Pommern. Ett riktigt svårt besittningsmynt som endast är känt i 5 exemplar. Det aktuella myntet har en mycket fin provienskedja och bland tidigare ägare kan nämnas; Hagander, Bruun och Oldenburg. Utropet är satt till 125.000
– en åttakantig spelpenning slagen för en av SNF:s grundare Magnus Lagerberg (1844-1920) utrop 400:-
– det svåra provmynt 2 öret 1949 i koppar, ett mynt som inte finns med i SMF och som håller högsta kvalitet, utrop 2500:-
– ett toppexemplar av den första 50 öringen i nickel från 1920 med utropet 1000:-
– en ten med tre outstansade sjättedelsören 1673, ett riktigt trevligt objekt med utropet 3000:-
Men som sagt det finns en mängd andra trevliga objekt till salu. Det är bara att surfa in på hemsidan och välja ut dina favoriter!
Har själv hittat några mynt som jag tänker vara med och slåss om. Om det blir via anbud, ombud eller på plats har jag ännu inte bestämt.
Får säkert anledning att återkomma till auktionen.
INGEMARS MYNTSIDA >>>, April 21 2017

FriMynt 2017
Till helgen är det dags för en av de större begivenheterna för oss som är intresserade av mynt. För 43:e gången anordnas FriMynt i Helsingborg, mässan sker som vanligt på Idrottens Hus.
På senare år har antalet mässor ökat. Naturligtvis beror det på den ökade digitalisering med mycket försäljning på nätet kombinerat med den minskande skaran av mynthandlare med affärslokal. Vi myntintresserade har ett behov av att träffas men också av att se mynt live. Hur bra digitala bilder som än presenteras på nätet kan dessa aldrig slå känslan av att hålla i ett mynt, vrida och vända på det, och låta ljuset nå myntet från olika vinklar. Mässorna är här för att stanna och den största och bästa är den i Helsingborg!Som vanligt är det mycket bra uppslutning av handlare både från Sverige och andra länder. Enligt FriMynts hemsida kommer följande att vara på plats nu på lördag: ABAXA.se, Antikören, Brassaman, Brevspecialisten, Bruun-Rasmussen Kunstauktioner A/S, Collectia AB, CL Frimärks KB, Dag Rönning, Dala Mynthandel, Frimärks-Netto, Fritz Rudolf Kunker GmbH & Co, Hafnia Coins, Hamrin & Svahn Mynt, Harry Elgbacka, Heritage Auctions Europe, Håkan Johansson Mynt, J Pedersen Mynthandel, J. Melin Mynt, J.B.J.Coins /Johns Mönter, Karlskoga Mynthandel, Kihlbergs Antik AB, Lunds Mynthandel, Myntauktioner i Sverige AB, Myntkompaniet AB Philea, Numismatik Farina, Pecunia mm HB, Pegasus Auctions AB, Piso Numismatics, PR Mönter, Roskilde Mynt & Frimaerkehandel, Rune Larsson Mynthandel, Samlarfynd, Samlerforum, Skarabé Mynt & Guld AB, Skilling AS, Strandbergs Mynthandel, Svenska Numismatiska Föreningen, The Northstar Militaria Team, Ulvebacks Mynt, Westerlunds Mynthandel AB.
Mässan slår upp sina portar 1100 och sedan är mässan öppen till 1700. Som vanligt är det säkert kalabalik klockan 1100 då alla vill komma först på plats hos sin favorithandlare. Sedan brukar det vara ganska trångt och strid om platserna runt borden fram till ett då många väljer att ta lunch. De sista timmarna brukar det var lagom med folk och då finns möjlighet att i lugn och ro beskåda handlarnas medhavda lager, även om de riktiga godbitarna då redan kanske är sålda… Men min erfarenhet är att de bästa köpen har jag gjort under andra halvan av dagen ofta inte långt före hemresan ska påbörjas!
Är du intresserad av mynt och numismatik är ett besök i Helsingborg på lördag ett måste. Har du lång resväg till Helsingborg, kör försiktigt!
INGEMARS MYNTSIDA >>>, April 19 2017

Falska klippingar Johan III
På senare tid har det börjat spridas falska klippingar Johan III på olika internetsiter. Tror att de första dök upp för drygt ett år sedan, se tidigare blogginlägg. Sedan dess har “mynten” allt som oftast dykt upp till försäljning. Jag är allt annat än en expert på Johans klippingar men måste säga att förfalskningarna inte är helt enkla att skilja från äkta mynt. Det ryktas också om att en “mycket kunning” svensk säljare har sålt dessa förfalskningar till både handlare och seriösa samlare som äkta utan att köparna protesterat mot äktheten. Senare när en mängd mynt kom ut på marknaden har “bedrägeriet” uppdagats. Eftersom mynten hade en lite annan utformning än de äkta ska den aktuella säljaren påstått/ trott att dessa kom från en tidigare okänd “myntort/ myntverk”… Vilket naturligtvis “stämmer”, säljaren missade dock att informera köparna om att detta “myntverk” var aktivt i nutid… 450 år efter att de äkta mynten präglades.
Följande valörer och årtal känner jag till.
4 mark 1569, 1571
2 mark 1571
4 öre 1571
Känner du till andra valörer eller årtal får du gärna informera mig så uppdaterar jag inlägget.
Tyvärr har jag inga bilder. Men de förfalskningar som varit ute till försäljning har hållit “ganska god kvalitet” och “helt saknat patina”. Viss försiktighet bör alltså iaktas om det dyker upp Johan klippingar till försäljning.
INGEMARS MYNTSIDA >>>, April 15 2017

Silvermynt!
Eftersom det kommer många frågor kring mynt nu i samband med myntindragningarna av 1-2-5 kronorna där även mängder med andra mynt dyker upp har jag nedan listat de “moderna” svenska mynt som innehåller silver. Mynten innehåller 40-90 procent silver.
Förutom mynten nedan så innehåller alla jubileumsmynt med valörerna 100-200-300 kronor silver. Det nominella värdet på dessa är högre än silverinnehållet och dom är med några få undantag värda det som står på mynten.
10 öre 1874–1961
25 öre 1874–1961
50 öre 1875–1961
1 kr 1875–1968
2 kr 1876–1966
5 kr 1935-1971
10 kr 1972
50 kr 1975–1976
Observera att bland “silvermynten” ovan finns en del som är tillverkade i nickel (se bild nedan) och enkronan 1968 finns i två utförande silver och kopparnickel.
Öviga svenska mynt innehåller koppar- järn- nickel- kopparnickel inklusive de 10-25-50 öringar som är avbildade ovan.. Här är både metallvärde och samlarvärde oftas väldigt lågt. Räkna inte med att få mer än någon tia per kilo för dessa. Skulle samlingen däremot huvudsakligen innehålla äldre mynt, kanske bara mynt från Oscar II är värdet högre.
Ingemar, April 05 2017

Öppet fönster!
”En del tycker det drar kallt, själv gillar jag friska fläktar”.
Vi minns det från 1991 eller från mer modern tid då ”konstnärer” haft kul med mynt. Jag syftar naturligtvis på den vridna tian 1991, femman 1991 med U, “guldtian”, ”Horkarlsmyntet” och den medial uppmärksamhet dessa företeelser dragit till sig. Tror att nästa hela Sverige i under första halvan av 90-talet gick och vände på sina tior för att se om dom hade ”fransk prägling”.
Det myntbyte som vi nu är mitt inne slår dock det mesta när det gäller medial uppmärksamhet. Under de senaste åren har det i media nästan dagligen eller åtminstone varje vecka funnits ett större reportage om mynt. Riksbanken går ut med stora informationskampanjer för att informera om de nya mynten och sedlarna, samt de som blir ogiltiga. Just nu pågår en stor annonskampanj i tunnelbanan. Det som uppmärksammas i media är också det som kommer på tal i fikarummet på jobbet eller vid frukosten där hemma. Jag tror att vi alla märkt av att intresset för mynt har ökat och då inte bara bland oss samlare.
Visst är nya mynt viktiga för intresset men jag tror att myntindragningen har större betydelse. Nu gäller det att till 30 juni göra sig av med de gamla mynten som därefter blir både ogiltiga och värdelösa. Helt plötsligt börjar gamla gömmor att inventeras och sparbössor att vittjas. De snart ogiltiga mynten ska fram till varje pris. Men i sparbössor, gamla plånböcker, cigarraskar gömmer sig även andra mynt både äldre svenska och moderna utländska. Vi som fortfarande använder kontanter i den dagliga handeln har nog all märkt att silverkronor helt plötsligt blivit, om inte vanligt förekommande så åtminstone mer förekommande än för några år sedan.
Man behöver inte ha en ”myntsida” där man svarar på alla inkommande frågor om mynt för att märka av ett ökat intresse. Det räcker med att på jobbet eller i bekantskapskretsen, eller som här-om-dagen på pendeltåget, flika in att man är intresserad av mynt för att frågorna ska komma. På pendeltåget var det två kvinnor som satt och diskuterade vilka banker som löser in mynt, vilket tydligen var få. Kvinnan jämte mig hade tydligen många påsar med mynt som skulle växlas in. Hon använde dessa till att betala luncher m.m. allt för att bli av med dessa snart ogiltiga mynt. När hon tog fram och visade väninnan en medhavd påse passade jag på att ansluta mig till diskussionen. Detta eftersom jag vid en snabb anblick såg att det låg ett antal silverkronor i påsen. Efter en snabb diskussion om innehållet i påsen hamnade vi i diskussion om äldre mynt. Det fanns tydligen några ärvda ”antika” mynt också! Passade när jag kom hem på att damma av en gammal artikel från ”Myntsidans e-zine” och bloggade om det för några veckor sedan ”Värdefulla växelmynt”.
Naturligtvis spiller det ökade intresset också över på samlandet. Jag är säker på att de sista årens fokusering på mynt och sedlar fött flera nya numismatiker och myntsamlare. Inga personer som syns idag på auktioner och mässor men personer som om några år kommer att mer aktivt engagera sig i mynt och myntsamlande!
Tycker att vi alla som intresserar oss för mynt ska utnyttja det ”öppna fönstret” som snart kommer att stängas. Att i detta läge när fönstret är öppet välja att slå igen det museum som har till syfte att sprida kunskap om mynt och betalningsmedel, såväl nya som gamla, kan inte betecknas som direkt smart…
Vi har alla ett ansvar i att sprida kunskapen om vårt gemensamma intresse!
datum?

Nostalgi (7) – Myntmässa
Myntmässor är viktiga samlingspunkter för oss samlare. Den första ”mässan” jag besökte var Örtendahls myntmässa. Myntmässan bedrevs alla år jag besökte den på det nyligen rivna hotell Continental beläget mitt emot Stockholms centralstation. Under de första åren var jag såpass ung att Mamma fick följa med till Stockholm. Fösta året var hon med på mässan, men det blev nog för långtråkigt. De kommande åren tog hon en shoppingrunda medan jag försvann in ”i dimman” på hotell Continental och först ett antal timmar senare under ”protest” lämnade densamma.
Före första mässbesöket hade jag besökt några mynthandlare men inte många. Mässan blev alltså en helt ny upplevelse i ”numismatikens underbara värld”. Mässan bedrevs i ett stort konferensrum som var fyllt med mynt och myntsamlare i jakt på nya objekt till samlingen. Eftersom jag vid denna tid var fast i kronmyntsamlandet ägnade jag åtminstone vid det första besöket inte övriga mynt någon större uppmärksamhet. Men det fanns både äldre mynt, utländska mynt, sedlar, medaljer, polletter och tillbehör i mängder till salu. Alltså ett riktigt eldorado för en ung samlare.
Från den tiden minns jag också den årliga(?) myntmässan på Historiska Museet, likaså det ett eldorado där mängder med mynt fanns att beskåda och inhandla. Minns också den lokal på Mäster Samuelsgatan där flera mynt- och antikhandlare var samlade. Tror att lokalen kallades Arkadhallen men kan ha fel (minns du namnet får du gärna maila mig det!). Det blev många besök i Arkadhallen på Mäster Samuelsgatan. Minns också att det fanns en liknade inrättning i centrala Göteborg (även här är namnet bortglömt) där det också blev flera besök.
Kommer också ihåg (årtalet har jag glömt) att det anordnades en större myntmässa i Vasahallen på Djurgården. Senare har jag hört att denna mässa tydligen inte var så populär bland huvudstadens mynthandlare och att reklam på stan och även vägvisare som skulle leda besökare rätt revs ned? Hur som helst var det en trevlig mässa men med relativt få besökare och mässan återupprepades aldrig.
Myntmässornas mässa, FriMynt i Helsingborg dröjde det många år innan jag besökte första gången. Kände naturligtvis till mässan men tyckte väl det var för långt till Helsingborg och hade nog aldrig fattat hus stor den var. Det var först sedan jag startat Ingemars Myntsida och fått en massa nya kontakter inom numismatiken som FriMynt, på inrådan av många, för första gången besöktes 1999. Att jag minns året beror på att sonen, han som fyllde 18 förra helgen, precis var nyfödd när jag för första gången tog bilen till Skåne. Det besöket har jag aldrig ångrat och besöken har på dessa år blivit många även om det nu är 2-3 år sedan jag senast besökte Helsingborg. Minns också att jag på mässan för första gången fick ansikte på flera av de samlare jag haft mail eller telefonkontakt med: SOA, Lagge och Dan (en kille som drev en hemsida om 1 ÖrKM!) var några av dessa.
Tyvärr har jag inga bra bilder från någon mässa att illustrera denna nostalgitripp med, det fick istället bli en bild på den byggnad som idag tagit över platsen där första myntmässa ägde rum, hotell Continental.
Får samtidigt pusha lite för april månads alla mässor: Göteborg 1 april, Borlänge 8 april och FriMynt-Helsingborg 22 april. Mer hittar du i min AGENDA!
INGEMARS MYNTSIDA >>>, March 30 2017

En pudel och tre leoparder!
Det var inte “en siffra rätt” i mina analyser av slutprislistorna häromdagen. Tydligen ska jag inte hantera Excel och göra pivoteringar klockan sex på morgonen… Särskilt inte morgonen efter deltagande på en intensiv auktion. Det fanns osålda objekt och snittpriserna ska vara 7500 (auktion 21) respektive 3900 (auktion 22) och inget annat. Alltså något helt annat än jag skrev i inlägget “MISAB 21 och 22”. Nu ska det stämma!
En fråga som var uppe till diskussion på SNF föreningskväll (diskussionsafton) och där teorier men inga riktiga svar fanns var: Varför de svenska besittningsmynten från Reval (Tallinn) har tre leoparder i skölden likt de danska mynten? Finns någon koppling?
Googlade på detta under hemresan och här kommer ett kort svar, som stämmer bra med de teorier som diskuterades!
“Att sköldarna liknar varandra är ett minne från tiden då “Estland” var danskt. Ordet Tallinn betyder “danskstad” eller “danskborg”. Hertigdömet Estland var danskt 1206-1346 (ön Ösel dessutom dansk provins 1560-1645)”.
ps. skvallra inte till min arbetsgivare om pivoteringsfelet… eftersom en av mina professioner är att just behandla stora mängder ekonomisk data, eller rättare sagt kvalitetssäkra att framtagen data är korrekt…
Ingemar, March 29 2017

MISAB 21 och 22
Då har vårens MISAB auktioner avverkats. Själv har jag besökt alla de första 20 auktionerna på plats, nu blev det ett brott i den sviten eftersom jag var tvungen att prioritera bort lördagens auktion. Hade dock lagt ett antal förhandsbud till lördagen men lyckades trots det inte få hem något. Hade även lagt anbud på söndagen, inte heller här räckte buden riktigt till. Nu spelade det mindre roll eftersom jag var närvarande och kunde plussa på anbuden och även bjuda på annat som var markerat i katalogen. Tycker att jag kom med bra i budgivningen och spaden var uppe många gånger. Vet inte om du känner igen dig men ibland går det ”troll i spaden” och det är svårt eller nästan omöjligt att höja den…
Det är alltid lätt att vara efterklok när man sitter med facit. Konstaterar så här i efterhand, att visst borde jag ha varit med i budgivningen ett tag till på några objekt. Men det är naturligtvis inte någon garanti för att köpa något, Det blev i alla fall några nya objekt till samlingen bland annat en ny regent (medeltid förstås) och en för mig ny ”besittning”. Jag är klart nöjd med helgen även om jag naturligtvis gärna hade löst ut några objekt till i går eftermiddag!
Under söndagen var det ganska glest i salen (halvfullt), det hade enligt de som var närvarande även under lördagen varit mer folk på MISAB 21. Nu verkar inte antalet närvarande i salen ha stor betydelse. I dagens digitala värld är både förhandsbuden samt telefonbuden många och slutpriserna når därför upp till bra nivåer utan att det måste vara knökfullt i själva lokalen.
Om jag summerar de båda slutprislistorna kommer till nästan 10 mkr alltså fullt i nivå med rekordauktion i höstas då den magiska gränsen nåddes för första gången. Listan med osålda objekt är kort.
Prismässigt var lördagen klart bättre än söndagen. Den satsning som MISAB gjort på internetauktioner avspeglade sig tydligt på lördagens auktion där objekten i snitt var bättre än på tidigare auktioner och snittpriset per sålt objekt blev hela 7500 kronor. Två objekt, baretten och spiran 1534, bidrog naturligtvis till att dra upp snittpriset med slutpriser på 595000 respektive 260000 kronor.
Om objekten i snitt var mindre kostsamma på söndagen så var det inga lätta mynt som samling Ivarsson innehöll. Det var mängder av småmynt med både R, RR och RRR. Alltså mynt som i princip aldrig förekommer till försäljning. Snittpriset under söndagen blev drygt 3900 kronor per objekt.
Jag väljer att här inte gå in på enskilda objekt, men gör två undantag. Det gäller mynttyper som jag aldrig tror mig ha sett till salu tidigare. De båda 4 skillingarna 1535 och de båda besittningsmynten från Mainz i valören 8 heller. Överlag riktigt risiga exemplar undantaget den lite större hellern, ett brakteat mynt i riktigt trevlig kvalitet. Men så är det ofta med dessa rariteter, dom är så pass svåra att den som vill ha typen i samlingen får nöja sig med det som finns tillgängligt (samma sak med de svåra ettöringarna Gustaf Vasa). Var med i budgivningen på alla fyra mynten och underbidder på två av dessa. Men som jag skrev tidigare hade jag troligen inte blivit ägare till något av mynten även om jag behållit spaden uppe ett litet tag till…
Slutprislistorna hittar du här:
MISAB21 – slutpriser (pdf)
MISAB22 – slutpriser (pdf)
Vill du läsa om medeltidsmynten rekommenderas det Gorgon har skrivit.
Sammanfattningsvis skulle jag vilja citera Falcoin: ”Vet inte riktigt om det är mynten eller det sociala runt om kring som hägrar mest, men det kan kvitta”. Håller helt med Falcoin ”båda delarna är var för sig anledning att åka (på auktion)“.
Nu var vårens ordinarie auktionshelg hos MISAB avklarad men redan i maj återkommer MISAB med en auktion på Möckelsnäs. Enligt uppgift ska den innehålla många trevliga objekt! Tror även att vi snart har att se fram emot en ny internetauktion?
Inlägget uppdaterat 2017-03-24 med korrekta siffror!
Ingemar, March 27 2017

Nostalgi (6) – Myntauktion, Ahlström 24
Vad passar bättre en vecka som denna med två fullmatade MISAB auktioner till helgen än en tillbakablick på mitt första auktionsbesök? Som myntsamlare ”måste” man besöka auktioner! På 80-talet var det Ahlström som gällde idag är det MISAB som är det ledande svenska aktören.
Under ett besök på Ahlströms mynthandel, då belägen på Kungsgatan, inhandlade jag min första auktionskatalog, Ahlström 24. Det blev en helt ny upplevelse, jag var van vid olika ofta stencilerade listor från mynthandlare. Listor med ofta mycket enkla beskrivningar av mynten och listor som helt saknade bilder. I Ahlströmkatalogen var merparten av objekten både avbildade och väl beskrivna. Mynten som jag köpte på den tiden höll ofta sämre kvalitet än vad säljaren angivit. Min bild av de olika kvalitetsgraderna blev därför klart snedvriden. I Ahlströmkatalogerna öppnades en helt ny kvalitetssättning som jag med några få ord skulle kunna beskriva som ”att kvalitet 1+ är kvalitet 1”. De mynt jag tidigare köpt som 1+ höll enligt Ahlström kvalitet 1 eller möjligtvis kvalitet 1/1+, men absolut inte mer. Ahlström höll en kvalitetsstandard som jag i högsta grad tycker håller än idag. Troligen var Ahlström vändpunkten för det som av många idag kallas Glück/Hirsch-nollor och vi fick en mer standardiserad kvalitetssättning tack vare Ahlström, även om det inte var Ahlström som ”uppfann” den moderna kvalitetskalan.
Det blev många timmars studerande av katalogen och många drömmar om nya mynt till samlingen. Några veckor senare blev också ett besök på Operaterassen där Ahlström auktionen gick av stapel. Bara att bege sig till Operakällaren/ Café Opera var en upplevelse, jag hade aldrig tidigare varit i närheten av dessa lokaler. Väl på plats var salen fylld av förväntansfyllda samlare. Trots att jag var unga och oerfaren av myntauktioner fick jag ett trevligt bemötande av personalen. Var sedan trogen gäst och tror att jag maximalt missade 5-8 auktioner innan epoken Ahlström gick i graven.
Tyvärr var jag sparsam med anteckningar i katalogen från min första auktion och den är i princip helt ren. Tror att det blev fem mynt på denna första auktion, varav ett trevligt kvartsöre Drottning Christina och en riksdaler Gustaf III åtminstone var två av dessa. Tyvärr hittar jag i skrivande stund inte slutprislistan från auktionen. Men om jag minns rätt så var Ahlström mycket skicklig i sin prissättning och myntmarknaden inte lika het som idag. Få exemplar sprang iväg mer är 25-30 procent över värdering och utropspriset var alltid 70 procent av värderingen.
Eftersom jag nu plockade fram katalogen till Ahlström 24 roade jag mig också med att gå igenom utropspriserna (värderingarna) och utan att ha gått igenom slutprislistan tycker jag följande mynt kan uppmärksammas. Vilka troligen också såldes med ett mindre påslag mot värdering. Köparprovision var inte ett vedertaget begrepp på den tiden utan köparen betalade slutpris och det var endast säljaren som fick betala inlämningsprovision. Kanske några objekt jag skulle bjudit på vid första myntauktionsbesöket!
Knut Eriksson , Uppsala brakteat LL 1:A:2b stot kantförlust (1+) 1.800
Gustaf Vasa öre Stockholm “1522” 1?/1 1.000
Gustaf Vasa Mark 1540 Västerås 1+/01 3.500
Gustaf II Adolf öre 1625 med S i pilvinkeln SM 124 (1+) 10.000
Gustaf II Adolf 1/2 öre 1627 1/1+ 1.800
Carl XII 4 mark 1698 kontamarkerad Riga 1705 1/1+ 2.200
Wismar kontramarkering på 1/3 taler Brandenburg 1 1.800
Carl XVI Johan Riksdaler jubileum 1721 01 4.000
Oscar I 1/4 Riksdaler 1852 01/0 25.000
10 daler SM 1666 Palmstruch (1?) 10.000
En liten ankedot som kanske inträffade vid en senare auktion men som jag ändå tar med i denna nostaligtripp är den gång auktionen fick avbrytas pga. en ”lax”. Utanför Operaterassen är Stockholms ström belägen, ett populärt vatten att fiska i. Mitt under Ahlströmauktionen lyckades en av fiskarna bärga en lax som säkert vägde 10-15 kilo. Detta uppmärksammades av en auktionsdeltagare och snart var det fullt på vänstra sidan i auktionssalen när alla ville se fisken! Efter någon minuts uppehåll fortsatte sedan auktionen.
Ahlström 24 var den första auktionen jag besökte, sedan dess har det blivit deltagande vid en rad olika live-auktioner, bland de jag kan dra mig till minnes just nu finns auktioner från Hirsch, Mynthuset, SNF, Svea Myntauktioner, Antikören och Aurum. Den sammantagna listan med auktionsföretag jag bjudit hos via anbud är idag lång och jag tror alla världsdelar finns representerade utom Afrika och Sydamerika, men från dessa delar av världen har det å andra sidan blivit köp via eBay.
Ett tips från min sida är att besöka auktioner (och mässor). Det finns inget bättre tillfälle att få studera tusentals mynt på en och samma gång. Mynt som är professionellt graderade av mynthandlare och auktionister. Här kan du lära dig hur de olika kvaliteterna ska se ut och också mycket om prisbilden på olika mynt i olika kvaliteter. Varför kostar vissa mynt bara hälften av katalogvärdet? Svaret är lätt att lista ut om du på en mässa ser 25 mynt i den kvaliteten. Varför blir ett annat mynt sålt för fem gånger värderingspriset trots att kvaliteten är dålig och myntet på det hela taget ser tråkigt ut? Svaret är här också enkelt, troligen har du inte sett myntet till salu på alla auktioner du besökt de senaste fem tio åren och inte heller på någon mässa.
Lär dig mer om kvalitet och prissättning via auktioner så slipper du göra samma misstag som jag gjorde i början, köpte ”billiga” 1+ mynt som senare visade sig vara ”dyra” 1 mynt…
ps just nu har du chansen att besöka visningen av MISAB 21 och 22!
Ingemar, March 22 2017

Värdefulla växelmynt!
Indragningen av den gamla myntserien pågår för fullt. Enligt Riksbanken finns fortfarande miljarder kronor av de äldre typerna i omlopp. Förra året fick vi en helt ny myntserie och den 3 oktober 2016 släppte Riksbanken 1-2-5 kronorsmynt med nytt utseende och storlek. 30 juni i år upphör de gamla 1-2-5 kronorna att gälla som lagligt betalningsmedel. 10 kronan som vi är van att se den sedan 1991 fortsätter vara giltig i sin nuvarande utformning.

Ser man på tidigare indragningar av mynt i oädel metall är det bara att konstatera att det blir såpass stora volymer sparade att dessa oftas inte handlas till mer än skrotpris efter indragningen. Vilket för våra nickelmynt borde innebära maximalt 5-10 kronor per kilo. Det kan därför vara hög tid att lösa in alla växelmynt före 1 juli.
Som alltid finns det dock mynt i växelkassan som kan ha ett visst samlarvärde och som därför bör sparas. Nedan ska jag försöka lista de mynt som du kanske inte ska växla in hos Riksbanken.
A. Mynt med låg upplaga
Under Carl XVI Gustafs regeringstid har flera mynt präglats i mycket låga upplagor. I vissa fall får man faktiskt gå över 100 år tillbaks i tiden för att hitta lika låga upplagor. Samtliga mynt nedan har präglats i en upplaga av mindre än 1 miljon.
– 5 kronor: 1986, 1989, 1993, 1994, 1995, 1996, 1997, 1998, 1999 (inget år överstiger upplagan 1 miljoner ex)
– 1 kronor: 1986, 1993, 1994, 1995, 1996 (inget år överstiger upplagan 1 miljoner ex)
– Jubileumsmynt: en femkrona präglades 1995 upplaga 300.000, har du sett den? Den har faktiskt cirkulerat!
– Vad gäller de senare årens minneskronor 2000, 2009 och 2013 tror jag bara det är den sistnämnda som bör sparas. Den förekommer åtminstone bara sporadiskt i cirkulation.
B. Varianter
– 5 kronan 1972 präglades med och utan strömmar bakom lejonen.
– 5 kronan 1991 med felaktigt myntmästarmärke
C. Felpräglingar
Myntverket har slarvat de senaste åren vilket resulterat i en rad felpräglingar, de flesta felpräglingarna är mycket uppskattade bland myntsamlare.
– Felaktig utstansning: Myntet har blivit felaktigt utstansat. Myntet är inte runt, utan en del saknas. Ofta passar ett mynt av motsvarande valör in i felstansningen.
– Felaktig myntämne: Ja det förekommer faktiskt. Exempelvis en 25 öring präglad på en plants avsett för en 10 öring. På senare år har det också förekommit att svenska mynt präglats på plantsar avsedda för utländska mynt. Bl.a en enkrona präglad i ett mässingsliknade material, dvs en “gul”-krona. Alla dessa mynt har ett samlarvärde och är eftertraktade.
D. Silvermynt
Det förekommer ganska sällan silvermynt i cirkulation. Tror att jag de senaste åren fått max ett silvermynt per år. Under senare tid har jag dock fått in ett flertal. Orsaken är troligen att gamla sparbössor nu börjar tömmas. Silvermynten har alltid ett metallvärde som överstiger det nominella värdet. Håller du nu på med att tömma dina sparbössor och andra gömmor, ska du därför spara följande nu gångbara silvermynt
– 1 kronor 1875-1942 innehåller 80 procent silver eller 6 gram per mynt,
– 1 kronor 1842-1968 innehåller 40 procent silver eller 2,8 gram per mynt,
– 2 kronor 1876-1940 innehåller 80 procent silver eller 12 gram per mynt, och
– 2 kronor 1942-1966 innehåller 40 procent silver eller 5,6 gram per mynt.
Även äldre femmor 1971 och tidigare innehåller silver. Femmorna 1972-1973 är präglade i kopparnickel. Det verkar dock finnas en allmänn uppfattning om att dessa skulle vara tillverkade i silver, åtminstone med ledning av alla mailfrågor jag fått kring detta.
Lycka till i jakten på ovanligheter bland de snart ogiltiga mynten. Ett tips kan också vara att spara några mynt som du om några år kan överlämna till något barn eller barnbarn som ett minne av de mynt du använde när du handlade. Barnet kan säkert tycka det är spännande och det kan säkert leda till ett trevlig samtal om när du var ung!
För oss vuxna är mynten “vardag” för barnen blir detta historiska dokument från en svunnen tid! Kanske till och med barnet vill fortsätta utforska vår tidigare mynthistoria. Vem vet?
Har du några frågor kring de mynt som nu blir ogiltiga är du alltid välkommen att kontakta mig via mail.
INGEMARS MYNTSIDA >>>, March 18 2017

Spagetti western !?!
“För en handfull dollar”,
Ofta förvånas jag över slutpriser på mynt, främst de höga priserna. Därför är det bara att “tacka och buga” när budet var 20 gånger slutpriset…
“För några få dollar mer”,
fick jag tvåöringen levererad till Sverige…
“Den gode, den onde, den fule”,
Vet inte riktigt vad som passar in på en säljare med ett porto på 250:- och en leveranstid på över två veckor…
Till säljarens försvar får väl ändå sägas att myntet skickades från Europa men med ett speditionsföretag som tydligen hade omsortering i USA (vilda western), därav rubriken och förmodligen också den långa leveranstiden. Dessutom var portokostnaden tydligt angiven i annonsen, så den hade jag kalkylerat med.
Hur som helst, spagetti eller inte, är jag klart nöjd med en ny typ i samlingen trots lite kantproblem!
Trevlig helg!
INGEMARS MYNTSIDA >>>, March 17 2017

Nostalgi (5) – Värderingsböckerna
Efter en helt mynt- och internetfri vecka på lite sydligare, soligare och varmare breddgrader är det åter dags för lite numismatik. Här kommer en femte nostalgitripp.
Till nostalgiobjekten i min samling hör också de första värderingsböckerna. De böcker jag skrev om i ett inlägg för några år sedan var några av de första böckerna om mynt som jag ägde. I samma tidsspann kom Myntguiden, Myntboken och Myntkalendern in i biblioteket. Alla har betytt otroligt mycket för mitt myntsamlande, särskilt Tonkins publikationer. Örtendahs Myntkalendern är också bra men inte lika långlivad som Tonkins böcker.
Först kom Myntguiden med alla kronmynt, där mynten i den egna samlingen kunde kryssas för och också ett streck sättas under den prisuppgift som motsvarade min bedömning av kvaliteten. De få mynten som jag fortfarande kan identifiera från den perioden har dock en betydligt högre kvalitetsangivelse än vad min bedömning är idag. Men det kanske är lite av tidens anda. De mynt som finns kvar från den tiden, vi pratar skarven 70/80-tal, som jag köpte från olika mynthandlare, ofta genom stencilerade listor, som praktexemplar 0, har vid en senare granskning på sin höjd kunnat graderas till kanske 01. Även om mynten var ocirkulerade och i hög kvalitet är det allt annat än vad som med dagens mått skulle betecknas som praktexemplar… Flera av mynten i Myntguiden var ouppnåliga. Förutom guldmynten flera av de mindre nominalerna, som de svåra tvåkronorna 1876, femöringarna 1910 och 1927 och den första ”kronan” 1 riksdaler RM 1873. De flesta mynten har funnits i samlingen om än i ofta låg kvalitet, men också lämnat densamma. Det sista omöjliga myntet från denna period som jag köpte till mina samling var riksdalern från 1873. Köpte ett väl cirkulerat exemplar på Tradera för ungefär tio år sedan. Även om det blev många myntköp det året var nog riksdalern det som uppskattades mest. Det var den enda typen, jag fram till den dagen, aldrig haft i min ägo från Myntguides-perioden!
Några år efter den första Myntguiden inhandlades den första Myntboken. Även det innebar ett lyft för myntsamlandet. Det fanns mängder med mynt präglade före 1872 och många var i pris överkomliga för en myntsamlare i skarven mellan högstadium och gymnasium. I flera år därefter fortsatte samlandet av kronmynt men samlandet gick mer och mer över på mynten före kronmyntsperioden och där i första hand de mynt som präglats i koppar. En fantastisk möjlighet öppnade sig att samla typer och varianter av alla de kopparmynt som präglats i Sverige under perioden 1624 till 1872.
Detta inlägg får symboliseras av förstaupplagorna av dessa för oss myntsamlare så viktiga böcker. Böcker jag köpt antikvariatiskt eftersom mina första exemplar är något yngre och betydligt mer slitna!. Myntguiden (1969), Myntboken (1971) och Myntkalendern (1972).
För mig har Tonkins böcker varit ovärderliga för mitt myntsamlande och jag tror inte jag är ensam om den erfarenheten. Än idag rådfrågar jag Tonkin innan besök på auktioner eller bud på eBay/ Tradera. Att Tonkin under snart 50 år årligen gett ut myntböcker kan nog inte övervärderas av oss myntsamlare. Visst har det alltid funnits många kritiker av Tonkins värderingsböcker, men jag tycker ändå det är en ovärderlig insats han har gjort för svensk numismatik.
INGEMARS MYNTSIDA >>>, March 14 2017

Nostalgi (4) – Sandhillkassetterna
De första myntböckerna jag läste vara tydliga. Rengör inga mynt och spara ”nollorna”. Ganska tidigt insåg jag att de blå albumen där de första mynten ”trycktes in” inte var den ideala förvaringen. Nu var väl merparten av morfars silverinvestering i kvalitet 2 upp till 1. För mig blev då 1+/01 mynt i toppkvalitet om man bortsåg från de ocirkulerade mynten som hamnade i börsen. Naturligtvis skulle dessa toppexemplar få en så bra förvaring som möjligt!
Till dessa mynt från sent 60-tal och tidigt 70-tal införskaffades Sandhillkassetter. Med lite erfarenhet konstaterar jag dock att dessa praktexemplar kanske i bästa fall höll kvalitet 01/0 om ens det. Lite bättre blev det 1978 då myntverket började ge ut hårdplastkassetter av Sandhill-typ där från myntverket handplockade ocirkulerade mynt placerades. Kassetter försågs med försegling för att dom inte skulle kunna brytas. Har dock för mig att denna försegling de första åren var mycket skör och få set torde idag ha förseglingen oskadd… Myntverkets hårdplastset var å andra sidan ett stort steg åt rätt håll. Myntverksseten i mjukplast från åtminstone 1973 och 1976 har mycket att önska och redan efter ett par år hade mynten belagts med en grå-geggig yta av mjukgörarna i plasten. Dessa mynt och mina ocirkulerade mynt från Sandhillkasstterna blir nog snart inväxlade. Värdet är förmodligen högre idag (det nominella) än om några månader då dom tas ur cirkulation (1 juli). Därefter lär dom som andra moderna mynt handlas till metallpris för kanske 10 kronor per kilo…
Myntverkets årsset var jag prenumerant på från begynnelse till en bit in på 90-talet. Värdeökningen har inte varit dramatisk och jag tror att det idag är svårt att ens få pengarna tillbaks om dom skulle säljas. Myntverksårsseten och Sandhill kassetterna har alltså främst sparats av nostalgiska skäl.
Många, många år efter det att jag köpt de första årsseten gjorde jag ett företagsbesök. Döm av min förvåning när aktuellt företag förutom den lilla plast-jetong som på den tiden prydde Absolut vodka flaskorna även tillverkade myntset. Att dom var leverantörer till Absolut var vida känt men att även myntverkets hårdplastförpackningar (och att kanske även Sandhill kassetterna tillverkades där) var en nyhet för mig. Men på ett lager låg hela produktionen av om jag minns rätt 1993 hårdplast-förpackningar till årsseten klara att levereras till Myntverket! Till saken hör också att företaget var beläget knappt en kilometer från där jag bodde på den tiden och där mitt myntintresse startade!
Hur en myntsamling ska förvaras är naturligt en smaksak. Men håller samlingen hög kvalitet eller har ett högt värde är det viktigt att välja förvaringen med omsorg.
datum?

Nostalgi (3) – Numismatisk litteratur
Det skrivna har alltid legat mig varmt om hjärtat. Redan tidigt insåg jag att myntsamlande inte bara handlar om själva objekten utan att det också handlar om att lära sig mer om mynten och dess historia, sätta in mynten i en kontext.
När jag gick igenom ”banankartongerna” med numismatika för några veckor sedan dök det också upp ett antal böcker. Tror att de tre som denna nostalgitripp ska handla om tillhör de allra första i min bokhylla. Kanske är dom också inköpta vid den här tiden på året (februari) under första halvan av 1970-talet. Februari har alltid varit en månad då bokhandlares lager ska reas ut. Böckerna är om jag minns rätt inköpta liksom de blå Scandics Craft albumen hos Kihlstens bokhandel. På den tiden trycktes inte särskilda upplagor upp för att ”reas ut”, utan bokhandlarna gick ner på lagret och röjde lite. Det som bokhandlaren vill bli av med plockades upp i butiken och försågs med en röd prislapp. Blev det inte sålt i februari förpassades böckerna åter ned på lagret. Vet att när jag köpt alla titlar som fanns uppställda i bokhandeln frågade jag ofta om det fanns något mer på lager, men fick alltid svaret att det gjorde det inte. Likväl kunde det vid nästkommande bok-rea i februari dyka upp ”nya” myntböcker som dammats av från källarlagret och flyttats upp i butiken. Bokrean på den tiden var alltså en riktig ”happening” som bara måste besökas!
Liksom mynttidningen från 1977 är dessa böcker mycket vällästa och jag kan säkert ännu idag 45 år senare citera vissa delar av innehållet. De tre böckerna jag väljer att nämna här är Samla Mynt (Gustaf Löfqvist), Mynt från början (Björn Tarras-Wahlberg) och Rikare än du tror (Bobby Andström). Tryckår för böckerna är mellan 1971 och 1974. Det finns fler böcker från tidigt 70-tal i mitt ”bibliotek”, en period då myntsamlandet nådde oanade höjder. I en av böckerna minns jag att det står att man då bedömde att det fanns 40 000 myntsamlare i Sverige. Hur många som finns idag vet jag inte men antalet borde vara betydligt lägre.
Alla tre böckerna får ses som ganska allmänna utan något större djup. Men den nivån är oftast helt tillräcklig, för en person som just fått upp intresset för numismatik och vill lära sig mer. Böckerna handlar om myntens utveckling sedan de första slogs på 600-talet före vår tideräkning, svensk mynthistoria, förvaring, gradering, värdering samt om förfalskningar.
Mynt från början är skriven av Björn Tarras-Wahlberg. Lite roligt är att Björn T-W fortfarande är aktiv inom numismatiken. Lyssnade på honom för några år sedan när han höll ett föredrag om ett myntseminarium på Sicilien. Just nu är Björn T-W dessutom aktuell som en av initiativtagarna till uppropet ”Rädda kvar myntkabinettet på Slottsbacken”. Alltså ett upprop mot det förhastade beslutet att av ekonomiska skäl flytta KMK från Slottsbacken till Historiska på Narvavägen. Ett beslut som förpassar delar av den svenska historien från bästa möjliga plats vid Slottsbacken till en mer anonym placering på Östermalm. Om besökssiffrorna varit låga på KMK med nuvarande placering, lär de knappast öka framöver, tråkigt. Inte heller Historiska har några lysande besökssiffror… Hade jag varit musei-ledning hade jag gjort det omvända. Flyttat delar av Historiska till Slottsbacken. För visst måste det finnas både ett svenskt och ett utländskt intresse av att kunna beskåda den svenska historien på en central plats i Stockholm. Nog om detta här och nu. Denna nostalgitripp skulle handla om numismatisk litteratur och inget annat. Jag får återkomma till flytten vid ett annat tillfälle.
Bedömningen vid tidpunkten för böckernas utgivande var som jag tidigare skrev att det fanns 40 000 samlare i Sverige. Antalet medlemmar i SNF var 1500, idag är antalet medlemmar ungefär hälften av den siffran. Andelen aktiva samlare som också är medlemmar i SNF förefaller alltså ha ökat markant sedan 1970-talet!
I boken ”Mynt från början” finns inte mindre än sextio mynthandlare listade och de flesta verkar ha haft butik! Vart tog alla dessa vägen? En annan intressant siffra hämtad från en av böckerna är att en komplett samling svenska mynt vid bokens utgivande beräknas kosta 40 miljoner kronor…
Någonstans har jag läst, kanske i någon av de tre böckerna, att man bör lägga 1/10 av sin myntbudget på litteratur. Något som jag helt kan hålla med om. Att läsa mer om de mynt man har i samlingen eller om den tid då mynten tillverkades och användes ger så mycket mer. Mynten får en helt annan innebörd än att bara vara präglade tidsdokument i metall… Jag vet också att flera samlare gått den omvända vägen. Har haft ett stort intresse för historia och senare insett att det är möjligt att förvärva mynt från den period som särskilt har intresserat, kanske stormaktstiden. Att kunna krydda sitt historiska intresse med objekt från samma period måste vara en härlig känsla.
En avslutning på detta inlägg får bli några visdomsord jag hört. ”Jaga inte bara nya mynt till samlingen, uppskatta också de mynt som redan ligger där och lär dig mer om dessa”. Litteraturen är en av flera vägar att lära sig mer!
IMS >>>, February 24 2017

MISAB #5 + 21 + 22 och lite till!
På söndag avslutas den femte internetauktionen hos MISAB. Ännu en gång har Dan fått ihop en trevlig samling objekt som ska säljas. Kanske lyser toppobjekten både vad gäller kvalitet och raritet med sin frånvaro. Men syftet med internetauktionerna är naturligtvis att sälja av lite enklare material som lämnas in, medan det bättre materialet sparas till kvalitetsauktionerna.
Konstaterar att det finns en hel del objekt som jag är intresserad av på söndag. Det kommer att bli ett antal bud på förhand eller förhoppningsvis deltagande ”live” på auktionen. Vis av erfarenhet från tidigare auktioner är nog det senare att föredra. Tror att jag åtminstone bockat för ett tiotal objekt. Av bara farten brukar det sedan bli ytterligare något bud på objekt som är halvintressanta.
Künker auktionen häromveckan blev relativt billig för min del så det finns fortfarande köputrymme kvar denna vår. Dock gäller det att hålla i börsen lite extra. I Agendan finns förutom MISAB 21- 22, säkert 5-6 ytterligare bra auktioner med svenska objekt innan midsommar, Philea, Haljak, MISAB23, SNF och säkert ett par till inräknade! Snacka om hausse på myntmarknaden just nu. Naturligtvis är förutom ett stort numismatiskt intresse både det låga ränteläget och den högt värderade börsen bidragande orsaker. Den senare slog faktiskt all-time-high i går förmiddag även om index senare föll tillbaks något.
Redan vid en snabb genomläsning i går kväll av MISAB 21 och 22 på föreningskvällen (SNF) konstaterade jag att det blir besök på Sheraton både lördag och söndag om en månad. Väl hemma kunde jag i lugn och ro bläddra i båda katalogerna. Den lite mer grundliga genomgången fortsatte sedan på tågresan in till jobbet i morse. Mitt intryck från igår bekräftades. Det är otroligt många bra objekt som MISAB ska sälja. Både vad gäller de riktiga topparna men också mynt i mellanklassen. Eller vad sägs om exempelvis både baretten och spiran 1534, fyra av fem myntorter för Vasa ören (bara Åbo saknas, men där har MISAB nyligen sålt två exemplar), Säterfyrk och två Arboga klippingar med mera, med mera.
Ser med spänning fram mot MISAB 21 och 22 men första ska alltså internetauktionen på söndag klaras av.
IMS >>>, February 23 2017

Nostalgi (2) Scandia Crafts myntalbum
Jag har haft mynt i “samlingen” sedan jag föddes och redan första julen fick jag en burk silverenkronor av morfar. Slitna kronor med 80-procent silver från 1875 och framåt som han lagt undan. En “samling” som sakteliga fylldes på med nya enkronor. Nu var nog inte mynten avsedda som en myntsamling utan mer som en “silverinvestering” som skulle kunna avyttras vid behov.
En dag insåg jag att kronorna såg olika ut och att det fanns en mängd olika årtal. Mynten lades upp i rad med det tidigaste årtalet först. Stora luckor fanns främst vad avser Oscars mynt. Nu blev det helt plötsligt spännande när morfar skulle fylla på “silverinvesteringen”. Fanns det bland de nya enkronorna några tidigare okända årtal? Började också inventera veckopengen och föräldrars börser och spargrisar för att försöka hitta mer moderna årtal. En samling med enkronor började växa fram, men många luckor bestod. Flest var luckorna bland Oscarsmynten men även bland de senare kungarna fanns hål. Kronorna 1919, 1920, 1951 verkade omöjliga trots intensiva efterforskningar. Till saken hör att jag inte hade tillgång till någon litteratur.
I bokhandeln fanns dock blå “papp-pärmar” med förtryckta årtal och plats att sätt in mynten. Dessa pärmar stod högst upp på önskelistan och var nog den mest uppskattade julklappen det året! Samlingen kunde “tryckas” på plats i pärmarna och det visade sig att luckorna inte var så stora som jag befarat. För Oscars mynten fanns det många år som inga kronor präglats likaså för Gustaf V. En ny upptäckt var också att det fanns olika typer och varianter. Av enkronan 1942 fanns två olika typer och på kronorna 1945 fanns det skillnader, på vissa stod det G på andra TS! Det fick bli en ny genomgång av mynten i “silverinvesteringen” och ett antal nya varianter kunde läggas till samlingen. Senare utökades samlingen med blå pärmar till att omfatta hela kronmyntsperioden. Jakten att fylla luckorna intensifierades och första besöket i en mynthandel gjordes! Tror att det första köpet var en krona från 1881 vilken låg i fönstret hos en mynthandlare i en stad som passerades under en semesterresa. Prislappen minns jag inte men den var kanske 10:-, kvaliteten på myntet är jag dock ganska säker på 2, ett blankslitet mynt där i alla fall årtalet var tydligt…
Tror att vi samlare måste vara generösa och dela med oss av vårt samlande. För visst finns det nya “ingemar” där ute som bara väntar på att få en “samling” mynt att sortera och systematisera!
IMS>>>, February 18 2017

Nostalgi (1) – en mynttidning
Satt igår och sorterade lite bland all litteratur jag samlat på mig genom åren, gick igenom ett antal tidskriftsamlare och ett par banankartonger. Där fanns allt från stencilerade lagerlistor, tidningar till antika böcker men även egna anteckningar och utskrifter från det första databasprogrammet där jag la upp samlingen. Mycket är värt att spara men det blev ändå en del som gick till pappersinsamlingen… Nu reagerar säkert någon surt, men jag tror inte någon hade varit intresserad av det “skräp” jag slängde. Det blev en riktig nostalgiafton i soffan då jag intresserat mig för mynt i många år, “kanske för många år” med facit i hand… nej det var inte så illa ment som det lät.
Hittade bland mycket annat den första mynttidningen jag köpte, Skandinavisk Numismatik Mynt & Medaljer från juni 1977. En tidning som medförde ansökningar om medlemskap i både SNF och SNR (Sveriges Numismatiska Riksförbund). Det blev medlemskap i den senare föreningen. Detta eftersom SNF på den tiden krävde rekomendationer från två medlemmar för att kunna bli invald. Vilken en tonårig myntintresserad i landsorten naturligtvis helt saknade. Idag är både “rekommendationer” och “inval” avskaffat!
Tror att tidningen från 1977 är den tidning jag läst flest gånger, trots att det var få artiklar som intresserade mig! Naturligvis såg jag fram mot det nästkommande numret. Nu var det bara ett litet problem, jag skulle flytta till utomlands. Farsan skulle jobba i ett projekt, Stansaab/ Datasaab hade fått en stororder på lufttrafiksystem i Moskva, Kiev och Mineralny Vody.
1977 var det möjligt att köpa mynttidningar i Pressbyrån! men jag insåg ganska snabbt att några mynttidningar inte skulle gå att köpa i Sovjet… Det blev att lägga beställningar hos alla de personer som hade ärenden hemma i Sverige. Under 1977/78 hade jag alltså mängder med leverantörer av mynttidningar på flyget Stockholm-Moskva och glädjande nog, med viss fördröjning anlände samtliga nummer och inget fastnade i tullen.
Kan garantera att alla nummer av mynttidningen från denna period är mycket vällästa och det är kanske då som det myntintresse som fortfarande är intakt hos mig kom igång på riktigt! Mycket annan numismatisk stimulans fanns inte att inhämta i Moskva. I kommunistiska Sovjet stod inte myntsamlande högt i kurs, eller? Jo, det fanns faktiskt en “svart marknad” för mynt. En marknad som jag av en slump upptäckte, men det får jag återkomma till vid ett senare tillfälle.
Medaljen präglad i torv(!) som pryder omslaget på aktuell tidning kanske man vid tillfälle skulle förvärva. Inte för att jag samlar medaljer utan mer som kuriosa eller varför inte av nostalgiska skäl!
Jag hittade en hel del annan nostalgia och kanske skriver jag om dessa vid ett senare tillfälle, därav (1) i rubriken.
Trevlig helg!, February 11 2017

Samling Ottar Ertzeid – Besittningsmynten
Det var en imponerande samling Künker sålde den 2 och 7 februari. Den första auktionen var en live auktion i Berlin där de lite bättre och dyrare objekten såldes. På den andra auktionen som var en e-live auktion såldes företrädesvis de mindre valörerna, som ofta kan vara minst lika svåra som de större valörerna, men som oftast har en helt annan prislapp. Det var först gången jag bjöd på en e-live auktion vilket var en mycket positiv upplevelse. Auktionen avlöpte snabbt och smidigt och det var nästan live-känsla vid tangentbordet, bortsett från att det inte fanns några ansikten på budgivarna utan bara ett fyrsiffrigt budnummer. Har prövat många andra internetsiter tidgare men måste säga att den version som Künker använder för e-live-auktioner är bäst. Utropen kommer i utropsordningen, budgivningen går fort och så snart ett utrop är sålt påbörjas nästa, alltså inga väntetider. Men precis som på en vanlig auktion är det på förhand svårt att avgöra när ett objekt ska säljas. Med andra ord var paddan och datorn uppkopplade i princip från 1800 till strax före 2200. Började på datorn men när den hängde sig och fick startas om gick jag över till paddan. Bara det lilla avbrottet när datorn strulade medförde att jag missade ett tiotal utrop.
Den första auktionen har jag inte analyserat men kan ändå konstatera att vid en snabb genomläsnng av slutprisrna visar det sig att auktionen överlag gick bra, visst finns objekt som både såldes för rekordpriser som objekt som föll igenom. Konstaterar också att mina få förhandsbud inte räcke till.
Den andra auktionen följde jag mer eller mindre från start till mål. Då jag hade förmarkerat mynt från allt från Reval till Verder-Bremen, även om dator/ paddan emellanåt ägnades mindre uppmärksamhet. Har ingen statistik men skulle bedöma att hälften av alla objekt gick till samme budgivare (eller möjligtvis två med relativt identiska spadnummer). För exemelvis Pommern och Verder-Bremen var köparen i princip samma på alla objekt oavsett startpris och flera objekt gick från något tiotal euro upp till det tiodubbla. Säkert frustrerande för den specialist? på Verder-Bremen som var underbidder på i princip alla utrop och detta oavsett bud, vilka i vissa fall var riktigt “feta” i förhållande till det som bjöds ut…
Vart lejonparten av de mindre valörena hamnade kan man naturligtvis spekulera i och tankarna går nog åt samma håll för de flesta. Om resultatet var detsamma i Berlin vet jag inte men det finns väl skäl att misstänka att mynten där också bara bytte samling…
Får trots den “omöjlige budgivaren” vara nöjd med auktionen. På ett femtiotal bud fick jag med mig ett knappt tio-tal lots med för mig nya typer eller undertyper. Dom riktiga godbitarna som jag spetsat in mig på gick jag dock bet på, detta trots att buden blev betydligt högre än jag räknat med. Men med facit i hand hade det nog inte spelat någon roll om jag dubblat mina bud, mynten hade nog ändå hamnat hos budgivaren som “vägrade släppa budknappen”…
Nästa större begivenhet på auktionsfronten för oss som är intresserade av svenska objekt blir i slutet av mars då MISAB 21 och 22 går av stapeln. Eftersom jag inte blev “ruinerad” av Künker finns “köputrymme” kvar till vårens auktioner. MISAB katalogerna brukar anlända cirka en månad före auktionen, så om två tre veckor rasslar det nog till i brevlådan!
Ingemar, February 08 2017

Sammlung Ottar Ertzeid
Tyvärr blev det ingen myntmässa för min del idag. Hade kanske hunnit men besöket hade blivit för kort, ska man åka på mässa bör man ha några timmar till sitt förfogande. Men man ska inte “gråta över spilld mjölk”. Inom kort säljer Künker Ottar Ertzeids imponerande samling svenska besittningsmynt och då finns åter möjlighet att köpa objekt till samlingen.
Sammantaget är Ertzeids samling en samling utöver det vanliga. Vilket vi var många som misstänkte eller förstod. Under senare år har det varit hård konkurrensen om svenska mynt, både rikssvenska och besittningsmynt. Särskilt de lite svårare mynten av lägre valör har princip varit omöjliga att förvärva. Jag har varit med och bjudit på många besittningsmynt som varit till salu. Många av de mynt som säljs av Künker har tidigare sålts av MISAB eller SNF och då har det mesta och bästa blivit sålt till Norge… Nu bjuds alltså vi som intresserar oss för besittningar på en “andra chans”. Det finns väl åtminstone en handfull mynt som jag tänker att slåss för ordentligt och många andra jag tänker lägga bud på. Künker katalogen har varit kvällslektyr och för den del också reselektyr den senaste veckan, många anteckningar har gjorts i katalogen och många slagningar har det blivit i referensverk och MISAB kataloger.
Samlingen är imponerande och jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den eller vilka objekt som ska nämnas här. Bäst gör du i att själv titta i katalogen. Konstaterar exempelvis att samlingen innehåller ett hundratal guldmynt i prisklasser från 250 till 25000 EUR. Har inte räknat alla XR och R som finns med men det är många, åtminstone om man ska ta boken Sveriges Besittningsmynt (SB-boken) som referens, vilket Künker gör. Nu kanske det blir lite för många XR/R på mynt från särskilt Reval, Riga, Livland och Elbing. Sedan muren föll har mängder med mynt kommit ut på marknaden. SB boken skulle behöva en uppföljare som tog hänsyn till både det utbud som finns idag och den prisutveckling många av mynten haft sedan boken kom ut för 37 år sedan.
Ett mynt som 1 1/2 shillingen Riga 1623 är betecknad med R i SB-boken men bara antalet försäljningar på eBay de senaste åren sänker svårighetsgraden betydlig och inte ens ett S tycker jag är befogat i dagsläget. Inser att jag för tio år sedan betalade alldeles för mycket för mitt exemplar. Oavsett XR/R/S-beteckningar kan naturligtvis den som kan sina besittningsmynt och “gjort läxan ordentligt” troligen göra riktigt bra köp. För visst är många helt omärkta mynt i katalogen riktigt svåra! Summa-sumarum en riktigt bra auktion som jag säkert får anledning att återkomma till lite senare.
Enligt uppgift kommer Ottar Ertzeids svenska samling att säljas av MISAB. Tror också att den norska och danska delen redan har sålts i Norge? Alltså en riktigt stor samling då jag misstänker att de svenska, norska och danska delarna är minst lika imponerande som den nu aktuella med besittningsmynt.
Künker har också presenterar en trevlig “film” om svenska besittningar och mynten från Samling Ottar Ertzeid på YouTube. Ett bra initiativ som säker kan öka intresset för dessa historiskt mycket intressanta mynt även utanför myntsamlarkretsar. YouTube kanske är något även för svenska firmor!?! Künker får naturligtvis mycket “gratisreklam” när dessa videosnuttar sprids och delas vidare på Twitter, Facebook eller varför inte som här på en Myntblogg!
INGEMAR MYNTSIDA >>>, January 28 2017

Mässa i Märsta 28/1
Då drar myntsäsongen 2017 igång på riktigt. Nästa lördag (28 januari) är det dags för den årliga mässan anordnad av Sigtuna Myntklubb. De första åren anordnades mässan i Rosersberg men sedan några år tillbaks är den förlagd till Forum i Märsta.
Jag har varit på många mässor och håller den i Märsta som en av de klart bättre. Deltagarantalet brukar vara riktigt bra både vad avser antalet utställare och besökare.
På senare år har det blivit mer eller mindre en tradition att besöka mässan för min del. I år kanske det tyvärr måste bli ett undantag från den traditionen, ett annat evenemang har dykt upp som jag troligtvis måste prioritera. Ännu är det dock inte helt kört “ligger just nu i hårda förhandlingar…” som förhoppningsvis kan medföra att båda evenemangen hinns med, är det bra väglag finns en teoretisk chans även om besöket blir relativt kort. Vi får hoppas att vädrets makter är med alla oss som vill till Märsta på lördag. Månadsskiftet januari – feburari kan som bekant vara lite lurigt. Jag minns att jag åkte bil till mässan för några år sedan och det i riktig snöstorm. Kommer också ihåg att några av de jag stämt träff med aldrig kom till mässan, just pga. det dåliga väglaget… Dom hade påbörjat resan men vände halvvägs.
Vill du få en bra start på samlaråret 2017 och inte bor allt för långt från Stockholm (Märsta) rekommenderas alltså ett besök.
När väl mässan är avklarat väntar nästa större händelse, för oss som är intresserade av mynt och då särskilt mynt från våra forna besittningar, runt hörnet. Den 2 och 7 februari säljs Ottar Erzeids imponerande samling av Künker. Tror aldrig jag tidigare sett så många dukater til salu samtidigt. Nog om samling Erzeid här och nu. Samlingen är såpass intressant att den naturligtvis förtjänar ett eget blogg-inlägg lite senare.
INGEMARS MYNTSIDA >>>, January 20 2017

Skånepolletter!
Nu finns äntligen den helt nyutkomna boken om Skånepolletter att köpa. Boken som är författat av Bernt Thelin och Magnus Wijk släpptes dagarna före jul men det är först nu jag hittat vart boken kan köpas. Annons ligger på Svenska Pollettföreningens hemsida.
Jag har ännu inte införskaffat boken men såg ett manuskrift förra året och det såg riktigt bra ut. Jag tycker att det är riktigt roligt att polletterna återigen börjar få lite uppmärksamhet. De tidiga referensverken av Stiernstedt och Snolisky börjar som bekant få några år på nacken och det har hänt mycket sedan dessa böcker i ämnet släpptes. Några få böcker har kommit efter dessa standardverk och där bör bl.a. häftet Militärpolletter nämnas. Trevligt att formatet på den nya boken och för all del också omslaget går i stil med boken Stockholmspolletter som kom för några år sedan. Det blir en fin liten serie att ha i bokhyllan, en serie som snart kanske också kan kompletteras med den bok om Göteborgspolletter som är under framtagande. Kanske kan också dessa böcker inspirerar andra författare att skriva om deras landskaps polletter och på sikt har vi förhoppningsvis en heltäckande bild av alla de polletter som sedan 1600-talet har använts i vårt avlånga land.
Polletterna var under många år styvmoderligt behandlade av oss numismatiker. Svenska Pollettföreningen tillsammans med ett antal bättre auktionsförsäljningar de senaste åren och som “grädde på moset” några böcker i ämnet har verkligen återigen satt polletterna på den numismatiska kartan! Något som Ingemars Myntsida uppskattar.
Naturligtvis återkommer jag med en liten “recension” av boken så snart jag har införskaffat ett exemplar och hunnit bläddra igenom detsamma.
INGEMARS MYNTSIDA >>> datum?

Mynt på YouTube!
Visst har vi alla säkert varit inne på YouTube och tittat på olika roliga klipp? Det är i alla fall vad jag använt YouTube till, sedan har det väl även blivit lite musik och en hel del fakta reportage. Det finns en salig blandning av material inlagt och mycket är väl tveksamt både innehålls- och kvalitetsmässigt.
I går kväll sökte jag för första gången på “old coins” och blev sedan fast i flera timmar… Det finns väldigt mycket klipp om mynt upplagda. Visst handlare många om rengöring av mynt och jakt på mynt med metalldetektor, men det finns också många mycket seriösa klipp och TV-inslag. Allt från riktigt långa inslag om mynt av stora auktionshus eller tidningar, till korta intressanta inlägg av privatpersoner.
Sök exempelvis på “the Brent Pogue collection”, “coinweek” eller “20 dollar 1933” för att hitta många intressanta inslag. När man väl kommit igång är det bara att surfa vidare på de förslag som siten ger och jag lovar att du blir fast längre än vad du först tänkt!
INGEMARS MYNTSIDA >>>, January 07 2017

Mynt på P4-Uppland
P4-Uppland har den senaste veckan haft en intressant serie från Myntkabinettet i Uppsala. Små kort inslag om mynt eller andra objekt som finns på kabinettet.
Nedan de inslag som jag hittat. Känner du till fler inslag får du gärna maila dom till mig så kompletterar jag listan.
– Ett av världens äldsta mynt finns i Uppsala (27 december)
– Diktator på livstid – Caesars inristning blev döden (28 december)
– Kristendomen tog myntpräglingen till Sverige (29 december)
– Kina först med sedlar i världen (30 december)
– 15 kilo – ett mynt som fraktades i skottkärra (2 januari)
– Sverige först med sedlar i Europa (3 januari)
– Medaljer – 1600-talets Facebook och Instagram (4 januari)
Måste säga att jag tycker att detta är ett mycket bra initiativ, som ökar kunskapen och intresset för numismatik. Vi får hoppas att samarbetet mellan Uppsala Universitets Myntkabinett och P4-Uppland fortsätter!
INGEMARS MYNTSIDA >>>, January 05 2017

MMXVI –> MMXVII
Då skriver vi ett nytt år, 2017! Själv landade jag på Landvetter några timmar före tolvslaget efter en mycket avkopplande (nästan helt jul-, mynt- och internet-fri) ledighet på sydligare breddgrader med sol och bad samt löpning i shorts och linne!
2016 var ett mycket aktivt år inom numismatiken, både i antal mässor och omsättning på auktioner. Det var länge sedan vi upplevde den hausse vi just nu upplever, man kan nästan undra hur länge det ska hålla i sig? Bland alla sålda mynt under året märks särskilt två 8 daler mynt från 1660 som såldes under hösten. Vi berikades också med en ny mynt- och sedelserie vilken fick stor uppmärksamhet i media.
Brukar vid den här tidpunkten försöka sammanfatta det gångna året, men någon sådan återblick blir det inte i år, mer än det jag redan skrivit i detta inlägg. Kanske återupptar jag “traditionen” när 2017 ska sammanfattas, vi får se…
För egen del har samlingen utvecklats mycket positivt, många nya typer och kvalitetsförbättringar har det blivit och äntligen fick jag in en 4 daler! Även “digitalt” har det varit ett rekordår. Antal besök på Twitter har jag ingen riktig koll på men ser att många tweets har visats över 1000 gånger likaså har besöken på hemsidan under de mest aktiva perioderna varit över 1000 per dag! Mailkorgen har varit full med frågor och många maildiskussioner har det blivit, både med “redan frälsta” men också med många som är i början av sin myntsamlarkarriär eller som av olika anledningar fått gamla mynt i sin ägo. Joggningen har också “löpt” på bra och jag kan säga “check” på det stora målet 2016, Stockholm Halvmaraton, även om jag tog lite för lång tid på mig den gången…
Vad som händer 2017 kan du som vanligt läsa om i min AGENDA och på Twitter (@myntsidan). Alla tips om evenemang mottages tacksamt, TILLSAMMANS skapar vi en så bra AGENDA som möjligt! Först ut på hemmaplan är som vanligt Sigtuna Myntklubb med sin årliga mässa (28 januari).
Det har varit relativt tyst på bloggen och Twitter den senaste tiden. Att det blivit så beror varken på minskat intresse för numismatik eller sjukdom. Istället har familj, arbete och andra intressen prioriterats högre. Hur prioriteringarna blir 2017 återstår att se, men lite mer inlägg både på Ingemars Myntblogg och Twitter vågar jag nog utlova.
Får tillönska alla ett riktigt bra 2017!
Ingemar