Den numismatiska kursen hösten 2020 (2021-08-28) 

Den kurs i numismatik som gemomfördes förra hösten kommer att genomföras även i år. Jag var en av deltagarna förra året.Här på mLogg sammanfattade jag varje kurstillfälle. Nu har jag tagit bort de gamla iläggen  och samlat dessa på denna sida. Tyvärr var det svårt att flytta bilder men några fick följa med. 

Är du intresserad av att söka årets kurs, gör det. Anmälan är öppen till slutet av oktober. Men lämna in ansökan före sista datum, då du även måste styrka att du är behörig att läsa kursen.

Ingemar

Kurs i Numismatik I (2020-11-05)

Då var vi igång! Hade gärna åkt till Stockholm idag men Folkhälsoibstitutets rekommendationer säger annat. NFG och Stockholms Universitet hade också hörsammat rekommendationerna. Upprop och första lektion skedde via Zoom. Har använt många olika mötesforum mest Skype men aldrig Zoom. Var lite orolig inför uppropet, kommer Zoom att fungera för mig? Inga problem, kom in direkt enda problemet för mig var att jag inte lyckads få igång videon/ kameran på min dator. Det funkade bra trots det men vid nästa föreläsing lovar jag att ni som var med även kommer att se mig live. Tror att de flesta antagna kom till uppropet, men någon från väntelistan kommer nog att få plats.

Totalt var vi 23-25 deltagare på Zoom mötet. Räknar man bort studierektor, professor, studieadministratör och kanske någon mer var vi nog 20 studenter som var samlade vid uppropet. En bra blandning både i ålder och i orsak till att vi sökt kursen. Merparten var studenter som läste till en Master eller Kandidat-examen i arkelogi. Roligt var att många av dessa ansåg att det var för lite mynt och numismatik på de övriga kurserna något som dom saknat! Kanske finns det bland studenterna några som i framtiden kommer att fördjupa sig i det intressanta området Numismatik! Många var rent allmänt intesserade av av historia och arkelogi och hade därför sökt. Tror vi var tre myntsamlare som kommit in på kursen, tror dessutom att vi höjde medelålder något...

Idag fick vi en översikt av kursen och jag konstaterar att det är en diger lista med litteratur som vi ska plöja igenom fram till tentamen i mitten av januari. Flera av böckena finns redan i bokhyllan men någon behöver köpas in. Mycket finns också att ladda ned på nätet, vilket glädjer mig som förespåkare för den digitala numismatiken, tillgängligt för alla. Kursens föredragshållare presenterades också. En imponerande samling numismatiker varav de flesta namnen redan var kända av mig. Ser verkligen fram emot de kommande föreläsningarna!

Prof. Moesgaard hade också en första genomgång av mynt och dess historia. Mycket var redan känt men det gav en struktur på ofta löst sammanhållen kunskap som finns i mitt huvud. Tydligt blev att mynten som "döda" objekt bara ger en bild av myntens betydelse, sätts mynten in i en större kontext blir allt så mycket mer intressant. Var har mynten använts och i vilka sammahang. Att mynt använts i snart 2500 år och dessutom i princip alla statsbildningar under denna långa period visar vilken fantastisk "uppfinning" mynt är, minst lika viktig som en annan uppfinning "hjulet"! Kanske därför lite oroväckade att se på den digitala utveckling vi just nu står inför... där kort och swish tagit över mycket och där e-kronan snart är verklighet...

Stannar här men ser verkligen framemot föreläsnig #2 där professor emeritus Kenneth Jonsson kommer att prata om den digitala utvecklingens påverkan på den numismatiska forskningen. Naturligtvis kommer du kunna läsa en kortare sammafattning här på Ingemars Myntsida om en vecka!

Vi hörs!

Ingemar

Databaser och GIS (2020-11-12)

Förra veckan startade utbildningen i numismatik vid Stockholms Universitet. I går kväll var det dags för lektionstillfälle nummer två. På agenden stod en föreläsning av Kenneth Jonsson och ämnet var databaser och GIS. Det är lätt att inse vilken otroligt nytta den numismatiska forskningen har av den digitala utvecklingen.

Det är alltid spännande att göra en liten tillbakablick för att inse den digitala utvecklingens betydelse. Jag ska nedan bara i korthet försöka göra ett litet retrospektiv för förutsättningarna för 50 och 30 år sedan.

Vi börjar cirka 1970 då fynden förmodligen var beskrivna på katalogkort, ett kort per funnet objekt. Kortet innehöll information om objektet och där fanns säkert land, regent, valör, vikt, metall, halt och fyndplats mm. Nu är vikingatida fynd talrika i Sverige, vi pratar om 100-tusentals objekt. Att göra en större analys av fynden krävde ett enormt arbete, korten ska "sorteras" i grupper för att rätt slutsatser ska kunna.dras. Det är lätt att tänka sig att analyserna blev ganska smala och att den manuella hanteringen orsakade ett och annat fel.

Går vi sedan knappt 30 år framåt i tiden så har datorerna börjat användas. Men för att datorerna ska vara till hjälp måste katalogkorten digitaliseras. LIte beroende på hur katalogkorten var utformade krävdes säkert åtskilliga årsarbetskrafter. Ett handskrivet och icke stukturerat kort måste säkert tolkas manuellt. Ett maskinskrivet kort med struktur kanske i bästa fall kunde scannas in via ett OCR-program?

När väl objekten var digitaliserade skulle de behandlas. Kenneth beskriver en av sina första datorer, säkert en värsting dator (1986!). Men kapaciteten var inte mycket att skryta med, inte med dagens mått mätt. Eller vad sägs om en hårddisk på 20MB och ett RAM-minne på 128kB... Skulle en enkel körning göras i en relativt lite databas var det läge för en längre lunch! .

Jobbar själv ofta med stora mängder data idag och tar fram olika ekonomiska utfall. Dessa körningar i Excels Pivot-tabeller tar bara några milli-sekunder att utföra trots att beräkningarna görs på Excelark med upp till en dryg miljon rader (mer fungerar inte i Excel) och då med en bredd på 20-30 kolumner. Skulle inte detta räcka kan man ta till Power Pivot och då kan antalet poster säkert ökas till 100 miljoner och trots det går sorteringen mycket snabbt. Excel har dock sina begränsningar, men jag har även prövat på (gått en introduktionskurs) i det svenskutvecklade verktyget QlikSense och sett alla de uppställningar körningar och presentationer som är möjliga att göra i QlikSense. Verktyget är så enkelt och snabbt att man kan pröva sig fram tills olika urval och presetationer fram tills man är nöjd. Har du i databasen även kordinater för fyndplatsen, placerar verktyget ut dessa på karta.

Numismatiken har kommit långt, men ännu ha vi inte sett allt vad det digitala kan åstadkomma för forskningen!.

Ett område som jag ännu inte vet om det har prövats  inom svensk numismatik är "ansiktsigenkänning"? (glömde ställa frågan till Kenneth). I Sydostasien har tekniken med ansiktsigenkänning kommit så långt att den på många håll ersatt olika former av ID-handlingar (ID-kort i kombination med en signatur, Bank-ID etc). Idag identifierar du dig genom ditt ansikte. Om ditt ansikte kan användas för att godkänna ekonomiska transaktioner, torde det vara en-smal-sak att även identifiera mynt med samma teknik?

Hur-som-helst är det spännande att höra hur den numismatiska forskningen kan dra fördelar av digitala verktyg för att hantera stora fynddatabaser och hur även fyndens geogafiska placering kan visualliseras genom interaktion med geografiska informationssystem (GIS)

Jag återkommer efter föreläsningen nästa vecka. Om det då blir reflektioner på det som sagts eller om det blir egna funderigar återstår att se!

På återhörande!

Ingemar

Datering av mynt och NFG (2020-11-19)

Det är alltid en startsträcka när man prövar något nytt. Det är många år sedan jag gick på universitetet. På den tiden var de digitala stödet minimalt, tror fortfarande man använde OH-bilder... Idag är undervisningen lika digital som samhället i övrigt, och tur är väl det. Tanken var att hela föreläsningsserien skulle bedrivas på plats och med ett krav på 80 procent närvaro. Nu har pandemi satt stopp för det, både större folksamlingar >8 (gäller visserligen från måndag men bör nog tillämpas direkt) och råden att undvika kollektivtrafik. Men det gör inte så mycket tycker Zoom funkar riktigt bra, fast naturligtvis tråkigt att inte träffa kurskamraterna live. Även administrationen är bättre än sist jag gick på Frescati. Via systemet Athena sköts hela kursadministrationen, PowerPoint från föreläsingarna finns att läsa, likaså i princip all kurslitteratur. Med facit i hand skulle säkert många fler än vi som sökte kursen ha kunnat göra det. Vem vet nästa kurstillfälle kanske också kan genomföras via Zoom tillgängligt för alla i landet! Ett förslag som skulle gynna numismatiken i hela landet. Ska vid tillfälle framföra mina tankar till kursledningen.

Den senaste föreläsningen handlade om att datera mynt och skattfynd samt att sätta in dessa i en större sammanhang. Hur bestämmer man präglingstidpunkt för ett antikt mynt utan antydning till årtal. Det går i de flesta fall. Har vi tre kungar som regerat i närtid och givit ut liknade mynt kanske myntorten kan reducera antalet till två tänkbara och vikten slutligen avgöra vilken av dessa tre regenter myntet utgivits av.

Min och många andras uppfattning har säkert varit att de utländska mynt som hittats i Sverige är resultatet av vikingarna framfart och deras plundringar. Men om merparten av mynten inte kommer från av vikingarna plundrade områden kanske det är resultatet av en omfattande fredlig handel.
"Of topic" håller jag precis på att plöja igenom Netflix serien Vikings, en klart sevärd serie, dock utan några större numismatiska sensationer, även om ett och annat mynt används som rekvisita. En återkommade fråga i Vikings är om kungariket Kattegatt ska ägna sig åt plundring i öster- och västerled eller om Kattegatt ska sträva efter att bli den mest betydelsefulla handelsplatsen i Skandinavien!

Förutom datering av mynt skulle vi igår ocksp ha besökt Numismatiska Forskningsgruppens (NFG) lokaler. Vilket dock är svårare att göra via Zoom. Istället fick vi en liten genomgång av bakgrunden och om Gunnar Ekströms Stiftelse som bekostar professuren sedan den infördes 1979. Vi fick också en genomgång av all den numismatiska litteratur som NFG producerat och som också finns publicerat digitalt! Jag har pushat för den resursen tidigare här på Ingemars Myntsida, men gör det ännu en gång. En otrolig kunskapskälla med mängder av bra material, Tidskriften Myntstudier, Roman Denarii och Metallanalyser av mynt för att nämna tre serier jag tidigare haft stor behållning av.

Fortsättnig följer nästa vecka!
Ingemar

Halvtid på universitetet (2020-11-26)

Tiden går fort. Idag var det fjärde undervisningstillfället i den numismatiska kursen "Mynt som arkeologisk och historisk källa 7,5 poäng" på univeristet. Totalt är åtta tillfällen planerade och det är alltså halvtid.

Förutom lektionerna har det blivit en hel del läsning. Måste säga att jag redan börjar få en annan syn på numismatiken och arkeologi i det stora hela. Nu har jag tidigare inte "bara" varit samlare utan har alltid velat sätta in objekten i en större kontext. Som dom flesta började jag med kronmyntsperioden. Fick en massa gamla kronmynt av min morfar och började sedan fylla de luckor som fanns. Kanske var det just att detta var mynt som morfar (född 1899) använt som utgjorde kontexten i det samlandet? Mynt är "döda" objekt som blir mer levande om dom sätts in i ett sammahang, en ny dimension uppenbarar sig. Kanske är det därför jag senare intresserat mig för bland annat besittningsmynt och polletter. Troligen kopplad till den glädje jag finner i att resa till olika platser, en resa till Hessen-Kassel eller ett besök i Dannemora gruva har kanske omedvetet inspirerat mig för dessa samlarområden?

Tycker mig redan efter fyra tillfällen av kursen fått upp intresse för andra områden inom numismatiken än de som tidigare intresserat mig. Det är inte bara de enskilda objekten som är intressanta; kvalitet, svårighetsgrad, valör, myntort årtal etc. Kanske skulle jag överge de svenska mynten och istället intressera mig för antika eller varför inte de mynt vikingarna förde med sig till Sverige? Det är det som är det roliga med myntsamlande, det finns alltid nya områden att utforska.

Åter till kursen. Dagens föreläsning hade "andra användningsområden för mynten" som tema. Mynt är inte bara en nominal som det går att handla för. Användningsområdena är många, offer-gåvor eller smycken för att nämna två områden. Många intressanta teorier framfördes som visar att mynt inte bara är till för att handla med (då) eller samla (nu). Användningsområdena redan när de användes var många vilket ger arkeologerna mycket information när forntida gravar etc ska utforskas.

Tidigare i veckan släppte Vetenskaps värld (SVT Play) ett bra program med titeln "Massakern i Romarrikets skugga". Programmet handlar om hemska händelser på Öland för cirka 1500 år sedan. Myntfynden är viktiga för att kartlägga ölänningarnas resor och kontakter med omvärlden. Var ölänningarna legoknektar i romarriket? Mycket tyder på det, varför sedan massakern eller massakerna inträffade är en annan historia. Måste säga att jag såg programmet med helt andra ögon än vad jag hade gjort för bara någon månad sedan, och det både ur ett numismatiskt och ett arkeologiskt perspektiv!

Ingemar

Samlare och forskare (2020-12-03)

Femte föreläsningen på universitetet hade temat "Arkeologisk kontext". Första timme fokuserade vi på beskrivingar av mynt, den andra om vad fyndkontexten kan säga om ett fynd. Ligger objektet i rätt kulturlager alltså i sin primära kontext, eller ligger objektet i ett annat kulturlager, sekundär kontext. Viktig information som talar för noggranhet vid utgrävningar, en noggrannhet som var svår att uppnå/ dokumetera för hunda år sedan men där dagens teknik ger betydligt större möjligheter! Skulle dock vara intresserant att veta vad arkeologerna 2120 tycker om arbetet och metoderna 2020!

Eftersom jag främst är samlare även om det de på senare år vänt över lite mot numismatiker fokuserar jag på den första timmen och hur mynten beskrivs. Två huvudlinjer kan urskiljas, dels samlarnas beskrivningar, dels forskarnas beskrivningar. Vilka skiljer sig åt av naturliga skäl? Tror att samlare har intresse av att läsa de vetenskapliga beskrivningarna men finns även intresse i omvänd riktning? Jag är inte lika säker på det.

Samlarna föredrar förteckningar eller kanske allra helst förteckningar med värderingar alternativt auktionskataloger. Förteckningarna behandlar ofta mynten generellt medan auktionskatalogerna visserligen beskriver enskilda mynt, men då som huvudsyfte att sälja myntet, marknadsföring. Tror inte dessa beskrivningar tilltalar forskare. Jens Christian visar dock en relativt ny fransk auktionskatalog där ett litet medeltida fynd säljs. En katalog där alla mynt, oavsett prisklass får en ordentlig vetenskaplig beskrivning, men naturligtvis även en kvalitetssättning och en värdering (för samlarna). En sådan förteckning tilltalar både grupperna!

Äldre förteckningar och auktionslistor har oftast haft en utfomning som bara tilltalar samlarna. Men jag tror vi börjar närma oss varandra, vilket är spännande! Det finns många exempel men jag väljer här att lyfta fram två av dessa.

1. Den Svenska Mynthistorien utgiven av SNF som inte bara är en förteckning över en periods mynt utan en bokserie som sätter in mynten i ett större sammahang. Malmers bok om Vikingatiden är ett utmärkt exempel på en bok som säkert tilltalar både samlare och forskare.

2. MISABs auktionskataloger där många av objekten idag får en ordentlig beskrivning. Inte bara pris, kvalitet, eventuella ägarlängder och sällsynthetsgrad. För många objekt beskrivs även kända exemplar och var de befinner sig, men inte bara det utan mycket annan information kring objekten presenteras.

Nu är en auktionskatalogs huvudssyfte att sälja objekten som beskrivs, vilket naturligtvis medför att det kanske främst är de lite mer åtrovärda och dyrbara objekten som kostas på en längre beskrivning. Auktionskatalogerna ska inte innehålla en massa uppsatser, katalogerna ska vara till för försäljningen (marknadsföring av de objekt som bjuds ut). Men jag tror att samlarna åndå skulle uppskatta fler spännande beskrivningar och då också av det lite enklare materialet.  Tror dylika kataloger även skulle locka till sig nya läsare (bl.a. forskare!). Naturligtvis pratar jag om både tryckta och digitala kataloger, men kanske fråmst det senare.

Vi lever i en ganska liten värld med få intressenter (den numismatiska). Jag är övertygad om att samlare och forskare måste jobba sida-vid-sid för att drivar numismatiken framåt och detta för att även kommande generationer ska lockas av vårt gemensamma intresseområde, numismatik!.

Mer tankar med beröring till utbildningen kommer i mitten av nästa vecka!

Ingemar

Metallanalyser (2020-12-09)

Då har vi redan kommit till föreläsning nummer sex på universitetskursen. Dagens föreläsning hade temat Metallanalyser.

Vi började i numismatikens utkanter och pratade om röntgenemissioner, protonstrålar, periodiska systemet, LA ICP MS, elektroner, protoner mm... En klassisk kemi/ fysiklektion och alltså rena "grekiskan" för en jurist. Måste säga att det var tur att jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet! Skämt-å-sido, faktiskt riktigt intressant och en lektion i hur olika omständigheter kring både tillverkning och senare förvaring (oftast i jorden...) påverkar resultatet av olika mätmetoder.

Utan att kanske förstå hur resultaten mätt i elektroner och protoner ska tolkas, visades på osäkerheter i olika metoder. Det finns fördelar och nackdelar med olika mätsätt. En viktig faktor är vilka metoder som är tillgängliga, en del är såpass avancerade och dyra att normala forskningsanslag troligen inte räcker till om ens "maskinerna" är tillgängliga. Man får laga efter läge och vet man bristerna i de enklare metoder får man räkna in dessa metoders brister när forskningsresultat ska presenteras. Kanske inget gemene man behöver behärska då kompetens inom området bevisligen (i form av föreläsaren) finns på Stockholms Universitet!

En intressat lärdom jag fick var att koppar från Falu gruva kommer från är en mycket gammal malm och att koppar från Falun kan identifieras genom sitt blyinnehåll. Varför det borde gå att identifiera plåtmynt och för den del också många mindre kopparmynt som präglade av koppar just från den gruvan! Annars är metallanalytikernas största problem när metaller smälts om och blandas ihop. Då är ursprunget svårare att spåra.

Vi fick också lära oss hur patina, korrossion mm påverkar metallinnehållet särskilt i ytskiktet. Ska det ursprungliga metallinehållet säkras måste man ofta gå minst 0,50-0,75 mm in i objektet, vilket torde vara svårt på tunna mynt.

Andra delen av föresläsningen handlade om hur metallanalyser kan användas i numismatisk forskning. Vi fick en bra genomgång om vad som ansågs som rent silver på vikingatiden. Senare tids forskning har nog sänkt halten något. Från 14-15 lod till kanske 13-14 lod (16 lod = 100%). Vi fick också se exempel på den försämring av silverinnehållet i mynten som skedde i Tyskland på 1100-talet, där vi pratar om silvermynt präglade med ned till 6-lodigt silver.

Stannar där men för den som vill läsa mer ger NFG ut en trevlig rapportserie digitalt, Metallanalyser av mynt

Totalt har fem rapporter publicerats. Varav den som presenterades var 2018:1.

Intressant läsning!

Ingemar

Studiebesök på KMK (2020-12-15)

Idag skulle vi som går kursen i numismatikt besökt KMK. Men som det mesta just nu fungerar det inte att resa eller att träffas. Dagens besök blev likt all annan undervisning digital via Zoom. Tycker besöket flöt på riktigt bra, nu blev det ingen rundvandring men men väl fyra bra presentation av museets antikvarier.

Först en genomgång av museets samlingar och dess historia. En histora som sträcker sig 450 år tillbaks i tiden. 1572 var det en strid mellan Sverige och Danmark, det gällde rätten till "tre kronor". Sverige vann rätten och mycket av bevisningen var de gamla mynt där "tre kronor" finns avbildade. Därpå följd en lite mer laglig genomgång om hur olika fynd omhändertas, oavsett om det är utgrävningfynd eller privata fynd. Fick också anledning att uppdatera sidan om Lagar och förordningar 1948- då jag helt missat att det finns en ny instruktion för Statens historiska museer sedan 2014...

Redan för ett år sedan planerades en stor Vikingautställningen där mynten även skulle presenteras, över 1000 mynt skulle funnits med! Den utställningen har blivit försenad och med tanke på Covid 19 finns idag inget nytt datum bestämt. I november skulle den första "egna" utställningen presenterats "Hyperinflation" även den framskjuten på obestämd tid pga. pandemin.

 

Ovan skriver jag KMK, vet inte riktigt hur det Kungliga Myntkabinettet (KMK) ska benämnas idag? Troligen Ekonomiska Museet (men i undertextens finns fortfarande Kungliga Myntkabinettet!).

Tycker det var sorgligt när KMK fick lämna Slottsbacken och flytta in på Historiska Museet. Från ett eget museum till en "liten" del av ett större. Men kanske når man en större publik när man finns bland Sveriges övriga historia än på ett specialmuseum? Tråkigt för oss numismatiker men kanske bra för numismatiken? Jag vill dock ge en liten replimang. Loggan är inte rolig... gillade mer den gamla med lite klass!

Orsakerna till flytten är kända. En var höga hyreskostnader kombinerat med en relativt låg besöksfrekves trots en kunglig placering i hjärtat av Stockholms turistcentrum. 

Beklagar starten på det nya museet. Men beslutet att skjuta upp den planerade invigningen beror naturligtvis på pandemin. Ett helt korrekt beslut. Känns betydligt bättre att avvakta invigning tills dess många är vaccinerade och "flockimunitet" uppnåtts. Tänker själv försöka vara med på invigningen och premiärer på utställningar den dag det blir aktuellt, förhoppningsvis under 2021.

Jag har alltid förespråkat digital numismatik. Varför behöva resa till ett museum när allt kan finnas tillgängligt digitalt? Tycker det gamla KMK hade dåliga ambitioner vad gäller att dokumentera och publicera sina samlingar digitalt. Men med facit i hand kanske det har funnits skäl till att ledningen (den gamla) inte velat offentliggöra vad som fanns i samlingen... Jag har större förväntningar på den nya ledningen och tror att KMK också kan bli ett viktigt digitalt museum framöver! Tycker samarbetet mer Utbildningsradion (UR) är utmärkt.

Vi får hoppas det blir ett museum tillgängligt för alla och när det passar besökaren! Resurserna finns.

Ingemar

Stamp- och viktstudier (2020-12-16)

Då var vi framme vid årets sista föreläsning och det första jullovet i mannaminne för min del. Fast i år har jag fuskat lite och tagit hela fyra veckors ledigt. Det blir så under en pandemi då man ska sitta hemma och inte får åka på äventyr, semesterdagar läggs på hög... Fick erbjudande att mot en "saftig betalning" sälja några semesterdagar. Lite frestande var det men semester är heligt för mig och inte utbytbart mot kontanter! Nu har jag väl inte riktigt 100% ledigt utan något enstaka möte kommer jag att närvara på. Likaså blir det lite jour i helgen, händer det något större har jag lovat sätta mig vid datorn och jobba, likaså om det skulle komma in några förfrågningar. Offentlighetsprincipen gäller även under jul och nyår.

Men det blir inga tidiga morgnar och jag styr dagen som det passar mig. Ett löppass när jag får lust och mycket tid för numismatik! På tal om kursen så kommer hemtentan att skickas ut i mellandagarna, så det blir troligen lite studier under ledigheten.

Dagens ämne var stamp- och viktstudier. Riktigt intressant och med en föreläsare som är känd i myntkretsar Bosse G. Det upptäcks hela tiden nya samband. Malmers gigantiska och banbrytande arbete med stampstudier är som man skulle kunna säga grundforskning. Det forskningsarbetet kan sedan fortsätta att utvecklas och nya sammanhang kan upptäckas. Helt tydligt är hur de tekniska (digitala) utvecklingen påverkar forskningen. Det som tidigare var ett tidskrävande manuellt arbete, kan idag utföras med modern teknisk utrustning. Tycker dagens föreläsning tydligt visar på hur forskningen kan visualiseras och göras tillgänglig för oss "dödliga". Både vad gäller presentation som de grafer som kan tas fram för att åskådliggöra samband mellan såväl myntmästare, vikter som stampar.

Nu var stampstudier ingen helt ny vetenskap för mig. Har själv på amatörnivå försökt mig på stampstudier av 1700-talets kopparmynt.

Använde för lite sedan Malmers bidrag till den Svenska Mynthistorien (SMH) som illustration och återanvänder den idag. Boken finns att köpa hos SNF (klicka på bilden!)

Har lyssnat på Malmer vid åtminstone två tillfällen. Första gången var 1995 då tusenårsjuileumet av de första svenska mynten uppmärksammades i SIgtuna. Minns att jag var där tillsammans med en helt myntointresserad biolog. Nu visade det sig att hon tyckte det var riktigt spännande. Hon såg klara samband mellan biologi och numismatik. Malmers stampkedjor påminde i sin systematik mycket om hur Carl von Linné beskrev växt- och djurriket! En spännande berörigspunkt mellan två vetenskaper! Andra gången jag lyssnade på Malmer var i samband med att Malmers bidrag till SMH Vikingatiden ca 995-1030 gavs ut, tror det var 2010. Då ett seminarie med ett tiotal forskar genomfördes på KMK. Brita Malmer var naturligtvis huvudtalare. SNF stod för arrangemaget vid båda tillfällena.

Håll ögonen öppna i helgerna. Jag är ledig och det kan säkert komma något spontant blogginlägg under julledigheten.

Ingemar

Slut på jullovet (2021-01-13)

I år blev det en riktig långledighet för min del. Hade lite för mycket outtagen semester och den 11 december var min sista arbetsdag. Startade på halvfart förra vecka men nu är det åter heltid. Detta år blev det inte bara semester, det blev också ett jullov eftersom jag studerar! Men även det lovet tog slut i dag då det var dags för en föreläsning om Grekiska mynt. Mycket intressant föreläsing och dessutom mycket trevliga mynt. Kanske de antika mynt är framtiden för mig? Jag har mycket att lära på det området!.

Nu kanske det inte riktigt har varit lov från studierna. Den 28 december anlände hemtentan. Jag gick "all-in" direkt i åtminstone två dagar, men måste erkänna att den senaste veckan har jag inte ägnat många minuter till att försöka besvara frågona. Men tentan ska lämnas in på söndag så risken är väl att jag får ägna mycket av den lediga tiden fram tills dess åt att besvara frågorna. Tror samtidigt att jag sänkt ambitionsnivån något. Tänkte från början att ett VG skulle sitta bra, vet inte men just nu är jag nog nöjd med ett G. Vi får se vad som kan åstadkommas de kommande dagarna...

Annars är det väldigt lungt på myntfronten. Vi får väl skylla på "den andra vågen" av pandemi. Nu har i alla fall vaccin börjat delas ut så förhoppingsvis har vi någon form av "flockimmunitet" om några månader eller om ett halvår. Därefter kan livet säkert så sakteliga börja återgå till det normala. Vi får ställa våra förhoppningar till hösten.

Idag blev det ett kort inlägg och jag får istället ägna mig åt tentan... Men det kommer ett nytt inlägg redan imorgon då den sista föreläsningen på kursen genomförs. Ämnet är spännande - Metalldetektorers användning (inom arkeologin).

Ingemar

Tentatider... (2021-01-16)

Det blev inget inlägg om den sista föreläsningen på universitetet. En mycket intressant föreläsning om metalldetektorers användning inom arkeologin. Detektorerna har verkligen revolutionerat arkeologin och ger idag helt nya möjligheter att scanna av områden i jakt på föremål. Utvecklingen har också en baksida då dessa högteknologiska detektorer även kan användas i "skattjakt" utan arkeologiska förtecken. Jag vill gärna skriva mer om detta och det kommer, dock inte just nu.

Som jag skrev för några dagar sedan ska jag lämna in en tenta i morgon (12:00). Rivstartade direkt när tentauppgiften anlände efter julhelgen. Läste igenom allt material och började skissa på förslag på svar. Det blev ganska mycket skrivet om detta mycket intressanta område. Dock kanske lite för mycket och framför allt osammanhängande. Min strategi har alltid varit, oavsett om det är studier eller arbete att snabbt göra en "helikopteröverflygning" genom att ögna igenom materialet för att skapa en överblick. Sedan brukar det gå en period då jag "omedvetet" bearbetar materialet i huvudet, därefter sätter jag mig och bearbetar materialet mer fysiskt och skriver ner mina tankar, för att slutligen få ihop ett slutresultatet. Vilket brukar vara en bra strategi som ger bra resultat!

Denna gång var det dock inte arbete utan studier och jag var nog mer ambitiös än vanligt. Gjorde steg 1 och 2 i princip direkt efter julhelgen. Tog sedan den sedvanliga vilan och just nu sitter jag och försöker att få ihop svaren så att dom blir logiska och läsbara. Ett problem som uppstod igår var att vid en ny genomläsning upptäcktes massa förhållanden jag tidigare negligerat. Till sent igår kväll höll jag på att stuva om i texten och skapa nya versioner. Mycket nytt material har kommit in i svaret, mycket har omstukturerats. Tror att när jag slutligen tog natt igår var jag inne på version 5...

Jag fortsätter kämpa på idag och målet är att i god tid före 1200 imorgon leverera mitt slutliga svar "Ingemar tenta 1.0".

Du får önska mig lycka till för just nu snurrar bara massa termer i mitt huvud.

Stratografi, stampkedjor, fyndkontext, myntorter, viktekonomi, viktstandarder, lod, fyndkartor, myntekonomi, "renovatio moneta", haltananalys, stadsbildnigsprocesser, TPQ, kulturlager (faser), primär och sekundär kontext, icke monetär användning av mynt, lös och skattfynd mm mm 

/Ingemar