2020-11b Universitet II


Databaser och GIS (2020-11-12)


Förra veckan startade utbildningen i numismatik vid Stockholms Universitet. I går kväll var det dags för lektionstillfälle nummer två. På agenden stod en föreläsning av Kenneth Jonsson och ämnet var databaser och GIS. Det är lätt att inse vilken otroligt nytta den numismatiska forskningen har av den digitala utvecklingen.


Det är alltid spännande att göra en liten tillbakablick för att inse den digitala utvecklingens betydelse. Jag ska nedan bara i korthet försöka göra ett litet retrospektiv för förutsättningarna för 50 och 30 år sedan.

Vi börjar cirka 1970 då fynden förmodligen var beskrivna på katalogkort, ett kort per funnet objekt. Kortet innehöll information om objektet och där fanns säkert land, regent, valör, vikt, metall, halt och fyndplats mm. Nu är vikingatida fynd talrika i Sverige, vi pratar om 100-tusentals objekt. Att göra en större analys av fynden krävde ett enormt arbete, korten ska "sorteras" i grupper för att rätt slutsatser ska kunna.dras. Det är lätt att tänka sig att analyserna blev ganska smala och att den manuella hanteringen orsakade ett och annat fel.


Går vi sedan knappt 30 år framåt i tiden så har datorerna börjat användas. Men för att datorerna ska vara till hjälp måste katalogkorten digitaliseras. LIte beroende på hur katalogkorten var utformade krävdes säkert åtskilliga årsarbetskrafter. Ett handskrivet och icke stukturerat kort måste säkert tolkas manuellt. Ett maskinskrivet kort med struktur kanske i bästa fall kunde scannas in via ett OCR-program?

När väl objekten var digitaliserade skulle de behandlas. Kenneth beskriver en av sina första datorer, säkert en värsting dator (1986!). Men kapaciteten var inte mycket att skryta med, inte med dagens mått mätt. Eller vad sägs om en hårddisk på 20MB och ett RAM-minne på 128kB... Skulle en enkel körning göras i en relativt lite databas var det läge för en längre lunch! .


Jobbar själv ofta med stora mängder data idag och tar fram olika ekonomiska utfall. Dessa körningar i Excels Pivot-tabeller tar bara några milli-sekunder att utföra trots att beräkningarna görs på Excelark med upp till en dryg miljon rader (mer fungerar inte i Excel) och då med en bredd på 20-30 kolumner. Skulle inte detta räcka kan man ta till Power Pivot och då kan antalet poster säkert ökas till 100 miljoner och trots det går sorteringen mycket snabbt. Excel har dock sina begränsningar, men jag har även prövat på (gått en introduktionskurs) i det svenskutvecklade verktyget QlikSense och sett alla de uppställningar körningar och presentationer som är möjliga att göra i QlikSense. Verktyget är så enkelt och snabbt att man kan pröva sig fram tills olika urval och presetationer fram tills man är nöjd. Har du i databasen även kordinater för fyndplatsen, placerar verktyget ut dessa på karta.

Numismatiken har kommit långt, men ännu ha vi inte sett allt vad det digitala kan åstadkomma för forskningen!.


Ett område som jag ännu inte vet om det har prövats  inom svensk numismatik är "ansiktsigenkänning"? (glömde ställa frågan till Kenneth). I Sydostasien har tekniken med ansiktsigenkänning kommit så långt att den på många håll ersatt olika former av ID-handlingar (ID-kort i kombination med en signatur, Bank-ID etc). Idag identifierar du dig genom ditt ansikte. Om ditt ansikte kan användas för att godkänna ekonomiska transaktioner, torde det vara en-smal-sak att även identifiera mynt med samma teknik?

Hur-som-helst är det spännande att höra hur den numismatiska forskningen kan dra fördelar av digitala verktyg för att hantera stora fynddatabaser och hur även fyndens geogafiska placering kan visualliseras genom interaktion med geografiska informationssystem (GIS)


Blogginlägget illustreras av Festskriften Kenneth fick sig tilldelad för några år sedan, en riktigt läsvärd bok. (Festskriften finns att köpa hos Svenska Numismatiska Föreningen!)


Jag återkommer efter föreläsningen nästa vecka. Om det då blir reflektioner på det som sagts eller om det blir egna funderigar återstår att se!


På återhörande!

Ingemar