Här kommer inlägg från maj 2025 och framåt i kronologisk ordning

En artikel sammanfattat av AI (2025-05-20)

Fortsätter min AI resa. 2019 skrev jag en liten artikel (ca 10 sidor) i Samlad Glädje 1969-2019  en bok som gavs ut av Numismatiska klubben i Uppsala i samband med klubbens 50-årsjubileum.

Lät ChatGPT sammanfatta artikeln, nedan resultatet. Första sammanfattningen blev lite "mager" så jag bad ChatGPT utveckla texten. Allt tog någon minut. 

ChatGPT sade:
Här är en sammanhängande sammanfattning av artikeln "50 år av digital utveckling" av Ingemar 

Sammanfattning: 50 år av digital utveckling inom numismatiken
Artikeln är en personlig och historisk reflektion över hur teknisk och digital utveckling påverkat numismatiken och myntsamlingshobbyn sedan 1969, då Numismatiska Klubben i Uppsala (NKU) grundades. Författaren beskriver med stor detaljrikedom hur övergången från analoga metoder till dagens digitala landskap har förändrat både samlandet, handeln och kunskapsspridningen inom området.

Myntsamlande då och nu
När NKU bildades 1969 var myntsamlandet i Sverige en mycket fysisk aktivitet. Samlare fick söka sig till fysiska mynthandlare, föreningsauktioner eller kataloger som distribuerades via post. Möjligheterna att hitta eller köpa specifika mynt var begränsade, särskilt för de som inte bodde nära en storstad. Även kommunikationen mellan samlare var långsam och främst beroende av brev eller telefon.

Under perioden 1999–2019 skedde ett tydligt trendbrott. Internet och datorernas spridning gjorde att både antalet samlare och tillgängligheten till mynt ökade. Plötsligt blev det möjligt att samla, handla och utbyta kunskap oberoende av geografi – något som tidigare varit otänkbart.

Internets genombrott och teknikens betydelse
Internets genombrott i mitten av 1990-talet och den snabba utvecklingen av datorer, digitalkameror och smartphones har radikalt förändrat sättet vi samlar och lär oss om mynt. Från modemuppkopplingar och e-post till dagens bredband, molntjänster och sociala medier – hela infrastrukturen kring samlandet har förändrats.

Digitala bilder och databaser gör det möjligt att snabbt dokumentera och identifiera mynt. I dag har nästan alla samlare tillgång till en kamera, en smartphone och uppkoppling dygnet runt. Detta har inneburit att bilder och beskrivningar av mynt kan delas, granskas och diskuteras i realtid, vilket underlättar både autentisering och värdering.

Digital handel och plattformar
Särskilt betydelsefullt har utvecklingen av digitala handelsplattformar varit. Internationella siter som eBay och svenska plattformar som Tradera och MISAB:s internetauktioner har gjort det enkelt för samlare att köpa och sälja mynt. Det har öppnat en helt ny marknad och demokratiserat tillgången till sällsynta objekt. Samlare kan i dag komplettera sina samlingar, sälja dubbletter och delta i auktioner från hela världen – hemifrån.

Kunskapsspridning och digital litteratur
En annan viktig förändring är digitaliseringens påverkan på litteraturen. Tidigare var tillgången till numismatisk litteratur begränsad till tryckta kataloger och böcker. I dag finns mycket information fritt tillgänglig online, ofta i form av PDF-filer eller webbplatser. Det gör att fler, även nybörjare, enkelt kan ta del av avancerad kunskap.

Digital litteratur kan uppdateras kontinuerligt, är billig att distribuera och kan läsas globalt tack vare översättningsverktyg. Exempel på framstående svenska resurser är Falcoins raritetsförteckningar, Gorgons medeltidssida och Sonesgården, som behandlar både svenska och utländska mynt.

Delning och gemenskap: "Sharing is Caring"
En viktig aspekt av digitaliseringen är den ökade interaktionen mellan samlare. Genom sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar kan samlare snabbt dela fynd, fråga om råd eller bidra till identifiering av mynt. Exempel ges där ett tidigare oidentifierat medeltidsmynt identifieras inom en timme tack vare kollektiv kunskap.

Det kollektiva bidraget har också resulterat i stora databaser och typförteckningar, där samlare aktivt bidrar med information och bilder. Det är en utveckling som inte bara gynnar individen, utan hela numismatikens utveckling.

Nackdelar med det digitala
Författaren lyfter också några av digitaliseringens baksidor. Det finns risk för spridning av felaktig information, förfalskningar och oseriösa aktörer. Anonymiteten på nätet kan leda till nättroll och trakasserier. Dessutom kan digitalt innehåll försvinna spårlöst när hemsidor avslutas, till skillnad från tryckt material som ofta sparas i bibliotek och arkiv.

Framtidsperspektiv och AI
Avslutningsvis blickar artikeln framåt. Den tekniska utvecklingen går snabbt, och Ingemar menar att vi bara sett början. I framtiden förutspås en mängd appar och tjänster specifikt för myntsamlare. AI och bildigenkänningsteknik kommer sannolikt att kunna identifiera mynt, värdera dem i realtid och kanske till och med driva hela samlarsystem.

Frågor väcks om det ens kommer att finnas behov av fysiska mynt eller tryckt litteratur i framtiden, när allt kan finnas digitalt i ett globalt och interaktivt "myntmuseum".

Slutsats
Artikeln är både ett vittnesmål och en hyllning till den digitala utvecklingens påverkan på myntsamlandet. Även om vissa aspekter av det traditionella samlandet gått förlorade, är vinsterna i form av ökad tillgänglighet, kunskapsspridning och global gemenskap större. Den digitala tekniken har gett numismatiken nya dimensioner, och framtiden ser ut att erbjuda ännu fler möjligheter.

(Fortsätter min AI-resa/ utbildning. Återkommer när jag hittar nya användningsområden och har lärt mig mer om ChatGPT)