Här kommer inlägg i kronologisk ordning
'
Mynt intresserar! (2026-01-13)
Har på Facebook gjort några inlägg om silverprisets framfart. I samma veva skrev jag om kronan 1941/4 ett inlägg som fått mycket stor uppmärksamhet. Tre dagar (72 timmar) efter publicering såg det ut som följer:
Visningar 33 779, inläggs-interaktioner 3 158 och lägg till detta till ett antal gilla-markeringar och nya följare.
I dagsläget har Facebook-sidan över 1 800 följare + ett stort antal ickeregistrerade följare. Brukar du besöka min profil på Facebook se till att du också "följer" Ingemars Myntsida. En enkel knapptryckning högst upp på Facebook-sidan. Facebooks algoritmer prioriterar sidor med många följare. Vilket gör att med många följare kan vi få fler att intressera sig för mynt och numismatik!
https://www.facebook.com/ingemarscoin/

Uppdatering: Besökarna fortsätter strömma in och antalet visningar ökar timme för timme. Så också antalet frågor, privata meddelande på Messenger och mailfrågor.
Har haft fullt upp med spännande frågor. Riktigt rolig nystart 2026!
Silverpriset når rekordnivåer (2026-01-09)
Det har väl inte undgått någon att silver rusat 2025. Silverpriset sätts i USD och är inte alltid helt enkelt att översätta till SEK. USD har under 2025 dessutom gått ned från 11.07 till 9.20. Men uppgången på silver har varit en bra bit över 100 procent. I skrivande stund har en svensk enkrona före 1942 ett silvervärde på över 140 kronor!

Om silvervärdets uppgång är bra för myntsamlandet låter jag vara osagt. Visst kommer säkert mycket silver att säljas och influtna medel användas till köp av mer intressanta mynt. För visst är det alltid roligare att ha bra mynt i samlingen än en låda "silverskrot" på vinden.
Men jag tänker också på nya samlare, morgondagens samlare. Någonstans ska man börja och ofta blir det väl bland växelmynt (dock finns i princip inga idag...) eller andra mer lättåtkomliga mynt, som mynt från kronmyntsperioden. Minns när jag själv i mycket unga år började årtalssamla, de kronor jag saknade kunde köpas för några kronor över nominellt värde hos mynthandlare. Varje fylld lucka i samlingen triggade mitt fortsatta samlande och på den vägen är det fortfarande! Idag kostar en enkel årtalssamling av svenska enkronor nästan 10 000:- bara i silvervärde... Mycket pengar för en ung samlare.
Hur silvret utvecklas 2026 återstår att se, men historiskt sett har ädelmetaller ökat i värde under oroliga tider.
På tal om silverkronor.
En variant som ofta är eftersökt är 1 kronan 1941/4.

Minns en äldre bekant som under många år samlat kronmyntsperiodens mynt men gått bet på just 1941/4. Han undrade om jag kunde hjälpa honom att hitta en dylik. Det skulle jag säkert kunna göra i den egna samlingen eller på en auktions-site.
Lite senare plockade han fram sin "silver reserv" med ett oräkneligt antal enkronor... Tror jag ägnade tio minuter åt silvret och kunde därefter, utan lupp, lägga upp 5-6 mynt med ändrat årtal!
Hur gjorde jag? Det är enkelt! På mynten 1941/4 är det alltid ett avstånd mellan 9 och 4. För att se resterna av fyran får oftast en lupp användas, särskilt för lite mer cirkulerade mynt.
Kroatiska sedlar tryckta på svenskt papper (2026-01-06)
(En liten artikel från SNT 2015:7 som delvis redigerats)
Ny kunskap dyker upp när man minst anar det. På en rastplats utefter autobahn i södra Tyskland fick jag sommaren 2014 helt ny information om kroatiska sedlar! En i resesällskapet hade för drygt tjugo år sedan
stannat på just denna rastplats. Orsaken till stoppet var inte semester utan en resa i tjänsten. Efter att Jugoslaven splittrats utropade flera delrepubliker sin självständighet. Väpnad konflikter bröt ut och varade i flera år. Ett nytt land behöver en egen valuta och den valutan beställdes och trycktes upp i utlandet. Det var just en transport av sedlar till de nya Balkanländerna från Tumba Bruk som föranlett reskamratens förra besök på rastplatsen. En säkerhetsbil från Riksbanken ombesörjde transporten. Tyvärr var vårt stopp efter autobahn kort och jag fick vänta nästan femtio mil till övernattningen i Österrike innan jag fick hela historien berättad:
Transportörerna hade fått en bunt sedlar som souvenirer från resan och här börjar det spännande. Jag fick berättat en historia inte bara om sedlar avsedda för Balkanländer tryckta på Tumba Bruk i Sverige utan även historien om att dessa sedlar var tryckta på svenskt vatten stämplat papper avsett för den svenska sedelserien. Kompisen minns att dessa sedlar hade svenska vattenstämplar.

Dessvärre fanns inga "souvenirer" från Europaresan kvar, Eftersom det inte fanns några sedlar bevarade började jag söka runt på internet efter sedlar tryckta på svenskt vattenstämplat sedelpapper. Den enda sedel jag lyckats hitta är en lågvalör på 25 dinarer från 1993 där den svenska femmans vattenstämplade papper. År 1981 slutade den svenska pappersfemman att tryckas (den var sedan giltigt betalningsmedel fram till 31 december 1988). Tydligen fanns 1993 ett antal rullar med papper till dessa femmor kvar och rullarna plockades fram när de kroatiska sedlarna skulle tryckas.
De är många utländska valörer som trycks på Tumba Bruk), kanske finns andra valörer och andra sedlar där överblivet svenskt vattenstämplat sedelpapper använts? Jag har inte lyckats hitta några flera än just denna 25 dinares-valör från Kroatien. Känner du till andra sedlar tryckta på svenskt vattenstämplat papper?
ingemars.se 2026 (2025-12-30)
Jag fortsätter att hålla igång Ingemars Myntsida 2026. Under 2025 hade sidan i snitt drygt 800 besök per dag.

Kanske har sidan gått lite på halvfart de senaste åren? Har tänkt mig en liten nystart under våren 2026. Börjar lite försiktigt och ökar farten i maj/ juni. Vad vill du att jag ska fokusera på eller skriva mer om på Ingemars Myntsida och på Facebook?
Jag har hållit på med myntsamlande och numismatik i princip hela livet och har samlat på mig mängder med kunskaper som jag gärna delar med mig av.
Vad vill du läsa om på Ingemars Myntsida? Hör av dig!
Tänkbara ämnen är.
Som du ser är jag beredd att fokusera på det mesta som har med myntsamlande och numismatik att göra. Du kan vara med och påverka inriktning!
På Ingemars Myntsida och på Mlogg blir det säker mest envägskommunikation, men på min Facebook-sida
kan vi interagera och skapa spännande diskussioner där många intresserade kan vara med och dela sina kunskaper/ erfarenheter. Kanske dyker Ingemars Myntsida också upp i nya sociala medier.
Nu kör vi! Kom in med förslag på vad sidan ska fokusera på!
Du når mig via kontaktsidan>>>
Gott Nytt 2026!
Ingemar
Mässa i Norrköping och "limes" (2025-09-07)
Myntmässan i Norrköping var som vanligt riktigt bra. Skulle säga en av de bättre. I konkurrens med FriMynt och Sigtuna. Limmared är en "bubblare" och kan mycket väl slå sig in på listan framöver.
Allt var bra i Norrköping både utställar- och besöksantalet. Kommersen var god och majoriteten av de säljare och köpare jag prarate med var mycket nöjda med dagen. Enda plumpen i protokollet var luften i lokalen Ventilationen fungerade inte optimalt. Första två timmarna var "varma, klippiga och syrefattiga".
Vet inte hur många gånger jag varit i Norrköping men det är säkert fem. Alltid lika nöjd med både inköp och det sociala. Norrköping 2026 är resan inbokad i Agendan!
Gjorde nyligen ett köp som fick mig börja bläddra i litteraturen och söka på Internet.
Jag tycker mynt som cirkulerad i Sverige under vikingatiden är ett spännande samlarområde.
Nyligen dök ett helt nytt begrepp upp för mig Limes-dinarer. Det rör sig om immitationer med låg silverhalt som användes i det Romerska rikets utkanter. Kanske präglade i Limes (vet inte vart det skulle ligga) eller i Romarikets utkanter, som tydligen benämndes "limes"? Dessa mynt ska ha accepterat av befolkningen, men då till ett lägre värde än äkta denarer med korrekt silverhalt.

Enligt Lind - Roman Denarii (hela serien idag sex utgivna nummer går att ladda ned på NFG:s hemsida, länk finns på min sida Digital litteratur, är dessa vanligt förekommande i fynd på kontinenten, särskild från de östra delarna av Europa, Ukraina. På Gotland bedöms bara 1% av fynden vara "limes".
Om myntet jag köpte är en "äkta" limes eller en vanlig silvetdenar låter jag vara osagt, mina kunskaper på området är för dåliga.
Men det är det som är så spännande med numismatik, hela tiden tillkommer ny kunskap för den som är intresserad. Fastna inte bara för objekten och kvaliteten på dessa utan lär dig mer om mynten och dess historia!
Sol, bad och besittningar (2025-07-06)

För några år sedan var planen att ta färjan från Nynäshamn till Rostock för semester och en rundtur till våra forna besittningar. Av det blev det inget, linjen lades ned redan efter 1,5 år och det blev alltså ingen resa då. (Äntligen igen! (2022-01-28)
Men skam den som ger sig. En 2,5 månads planerad ledighet kortades nedan till tre veckor semester. Vad göra? Varför inte ta en tur till Mecklenburg-Vorpommern där besittningarna var belägna. Väderprognosen visade dessutom på Medelhavs-värme i södra Östersjön. Bara ta sig till Trelleborg och färjan till Rostock!
Det blev en mycket trevlig resa och förutom sol, bad och god mat/öl kunde flera städer där svenska mynt givits ut besökas. Vädret medförde också att jag kunde bättra på solbrännan rejält. Onsdagen var helt fantastisk och tillbringades på en sandstrand på ön Usedom (1648-1720 svenskt) öster om besittningen Wolgast med 36 grader i skuggan!
Har alltid haft en förkärlek för kontramarkerkningar. Alla fyra orter där 1/48 taler med högre silverhalt kontramarkerades i början av 1690-talet - Greifswald, Anklam, Stettin (Szczecin) och Stralsund ligger i området.

Att samla mynt är spännande. Mynten får dock inte bara ses som "döda objekt" historien kring mynten är minst lika viktig/ spännande. Att samla mynt både utifrån typ eller variant kombinerat med att sätta in dom i en historisk och geografisk kontext gillar jag. Ett samlande som fungerar för både mynt och polletter. Bruk, gårdar, restauranger där polletter används finns dessutom ofta på nära håll, kanske bara en dagsutflykt bort.

Samla alltså inte bara mynt i album. Lär dig mer om mynten, det ger dig så mycket mer. Tidigare har de platser där svenska mynt kontramarkerats bara varit ortsnamn för mig. Nu har jag rört mig i städerna och rest runt mellan dessa. Sett många historiska byggnader från den tiden även om krigen och för all del också de år Östtyskland var ett eget land medfört ett visst förfall.
Tycker jag har lärt mig mycket nytt om stormaktstiden den senaste veckan och också insett att det inte är långt mellan myntorterna i norra Tyskland/ Polen. Mynten och 1600-talet har hamnat i en ny kontext och jag kommer vilja lära mig mer om den miljö mynten användes i. De kontramarkerade mynten har blivit betydligt värdefullare, åtminstone för mig!
Tror också mitt myntsamlande har fått sig en kick. Ännu saknas det många myntorter där besittningsmynt präglats. Att fylla dessa luckor kanske får bli nästa projekt!

Bland besökta besittningar saknas nu två i de nordligare delarna av Europa, Elbing och Thorn. Det var helt enkelt för varmt vecka 27-2025 för att besöka dessa i det polska inlandet belägna orterna (Elblag och
Toruń). Det fanns i värmen mycket annat att besöka bl.a. öarna Rügen och Usedom för svalkande bad samt naturligtvis några kalla från bl.a. Störtebeker bryggda i Stralsund.
De två polska och ett gäng besittningar i södra Tyskland finns kvar att besöka samt den i Västindien! Men det kommer fler ledigheter!
Trevlig sommar!
Ingemar
Lugnt på den numismatiska fronten (2025-06-28)
Det har varit ovanligt lugnt med numismatik för min del den senaste tiden. Enda undantaget är att jag var observatör på Nordisk Numismatisk Unions (NNU) möte i Stockholm för drygt en månad sedan.
Nyförvärven till samling har varit få, men något bättre objekt har trots allt inhandlats från utlandet.
Idag hade jag planerat att vara i Sävsjö men så blev inte fallet. Skulle ha åkt nu på morgonen men var helt "död" när klockan ringde vid fem-snåret. Hade från början planerat in en nästa tre månader lång semester (juni-juli-augusti!) den reducerades dock till bara tre veckor och första semesterdagen är just idag. Semestern blev dessutom beviljad dagen före midsommarafton. Den först planerade semester berodde på att jag i höstas blev jag övertalig och hade 60 dagar semester att ta ut innan sista anställningsdag 19 november. Övertalig från den arbetsgivare som försörjt mig i 33 år och som också tilldelat mig NOR för några år sedan...Trodde arbetslivet var över och hade planer på att kanske avsluta det och istället ägna tiden åt familj, numismatik och resor! Omställningsavtalen är gynnsamma när man är i min ålder och jag hade relativt passivt kunnat "invänta" pension med försörjning från annat håll. Nu är jag inte riktigt lagd åt det hållet utan har varit "aktivt arbetssökande" som det så fint heter under tiden och jag hittade snabbt ett nytt intressant jobb som jag inte kunde tacka nej till.
Att börja nytt jobb "i min ålder... jag är inte 25 längre..." innebär dock en ganska stor omställning. Nya kollegor, nya ämnesområden att sätta sig in i, nya miljöer både fysiskt och digital och inte minst fler resor och längre arbetsdagar. Hade blivit lite bortskämd under och efter pandemin med mycket hemarbete, inte minst under uppsägningstiden då det mesta gjorts på hemmaplan.
Det är främst det nya jobbet som inneburit att numismatiken och tyvärr mässan idag har fått stå åt sidan. Det är inte bara samlandet som tagit en paus inom numismatiken. Har just nu lite dåligt samvete för några artiklar jag lovat skriva (NNUM och SNT). Hade också lovat att titta på två myntsamlingar nu i juni. Den ena säker bara "silver-skrot" den andra verkar betydligt intressantare! Båda ägarna ville ha råd om hur dom går vidare med dessa ärvda samlingar.
Men nu har det lugnat ned sig och jag har kommit in i ny rutiner och somnar inte "ovaggad" när jag kommer hem, även om jag var helt slutkörd i morse..
Kommer under juli både att leverera de utlovade artiklarna, stötta säljarna av de båda samlingarna och vara mer aktivt på ingemars.se/ Facebook. För övrigt kommer jag ta det mycket lugnt under mina tre veckors semester och bara njuta av ledigheten!
Hoppas mässan idag blev lyckad och att både besökare och utställare är nöjda. Det verkar regna i Sverige idag, åtminstone på ostkusten, alltså perfekt väder för att besöka en mässa!
Trevlig sommar!
Ingemar
En artikel sammanfattat av AI (2025-05-20)
Fortsätter min AI resa. 2019 skrev jag en liten artikel (ca 10 sidor) i Samlad Glädje 1969-2019 en bok som gavs ut av Numismatiska klubben i Uppsala i samband med klubbens 50-årsjubileum.
Lät ChatGPT sammanfatta artikeln, nedan resultatet. Första sammanfattningen blev lite "mager" så jag bad ChatGPT utveckla texten. Allt tog någon minut.
ChatGPT sade:
Här är en sammanhängande sammanfattning av artikeln "50 år av digital utveckling" av Ingemar
Sammanfattning: 50 år av digital utveckling inom numismatiken
Artikeln är en personlig och historisk reflektion över hur teknisk och digital utveckling påverkat numismatiken och myntsamlingshobbyn sedan 1969, då Numismatiska Klubben i Uppsala (NKU) grundades. Författaren beskriver med stor detaljrikedom hur övergången från analoga metoder till dagens digitala landskap har förändrat både samlandet, handeln och kunskapsspridningen inom området.
Myntsamlande då och nu
När NKU bildades 1969 var myntsamlandet i Sverige en mycket fysisk aktivitet. Samlare fick söka sig till fysiska mynthandlare, föreningsauktioner eller kataloger som distribuerades via post. Möjligheterna att hitta eller köpa specifika mynt var begränsade, särskilt för de som inte bodde nära en storstad. Även kommunikationen mellan samlare var långsam och främst beroende av brev eller telefon.
Under perioden 1999–2019 skedde ett tydligt trendbrott. Internet och datorernas spridning gjorde att både antalet samlare och tillgängligheten till mynt ökade. Plötsligt blev det möjligt att samla, handla och utbyta kunskap oberoende av geografi – något som tidigare varit otänkbart.
Internets genombrott och teknikens betydelse
Internets genombrott i mitten av 1990-talet och den snabba utvecklingen av datorer, digitalkameror och smartphones har radikalt förändrat sättet vi samlar och lär oss om mynt. Från modemuppkopplingar och e-post till dagens bredband, molntjänster och sociala medier – hela infrastrukturen kring samlandet har förändrats.
Digitala bilder och databaser gör det möjligt att snabbt dokumentera och identifiera mynt. I dag har nästan alla samlare tillgång till en kamera, en smartphone och uppkoppling dygnet runt. Detta har inneburit att bilder och beskrivningar av mynt kan delas, granskas och diskuteras i realtid, vilket underlättar både autentisering och värdering.
Digital handel och plattformar
Särskilt betydelsefullt har utvecklingen av digitala handelsplattformar varit. Internationella siter som eBay och svenska plattformar som Tradera och MISAB:s internetauktioner har gjort det enkelt för samlare att köpa och sälja mynt. Det har öppnat en helt ny marknad och demokratiserat tillgången till sällsynta objekt. Samlare kan i dag komplettera sina samlingar, sälja dubbletter och delta i auktioner från hela världen – hemifrån.
Kunskapsspridning och digital litteratur
En annan viktig förändring är digitaliseringens påverkan på litteraturen. Tidigare var tillgången till numismatisk litteratur begränsad till tryckta kataloger och böcker. I dag finns mycket information fritt tillgänglig online, ofta i form av PDF-filer eller webbplatser. Det gör att fler, även nybörjare, enkelt kan ta del av avancerad kunskap.
Digital litteratur kan uppdateras kontinuerligt, är billig att distribuera och kan läsas globalt tack vare översättningsverktyg. Exempel på framstående svenska resurser är Falcoins raritetsförteckningar, Gorgons medeltidssida och Sonesgården, som behandlar både svenska och utländska mynt.
Delning och gemenskap: "Sharing is Caring"
En viktig aspekt av digitaliseringen är den ökade interaktionen mellan samlare. Genom sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar kan samlare snabbt dela fynd, fråga om råd eller bidra till identifiering av mynt. Exempel ges där ett tidigare oidentifierat medeltidsmynt identifieras inom en timme tack vare kollektiv kunskap.
Det kollektiva bidraget har också resulterat i stora databaser och typförteckningar, där samlare aktivt bidrar med information och bilder. Det är en utveckling som inte bara gynnar individen, utan hela numismatikens utveckling.
Nackdelar med det digitala
Författaren lyfter också några av digitaliseringens baksidor. Det finns risk för spridning av felaktig information, förfalskningar och oseriösa aktörer. Anonymiteten på nätet kan leda till nättroll och trakasserier. Dessutom kan digitalt innehåll försvinna spårlöst när hemsidor avslutas, till skillnad från tryckt material som ofta sparas i bibliotek och arkiv.
Framtidsperspektiv och AI
Avslutningsvis blickar artikeln framåt. Den tekniska utvecklingen går snabbt, och Ingemar menar att vi bara sett början. I framtiden förutspås en mängd appar och tjänster specifikt för myntsamlare. AI och bildigenkänningsteknik kommer sannolikt att kunna identifiera mynt, värdera dem i realtid och kanske till och med driva hela samlarsystem.
Frågor väcks om det ens kommer att finnas behov av fysiska mynt eller tryckt litteratur i framtiden, när allt kan finnas digitalt i ett globalt och interaktivt "myntmuseum".
Slutsats
Artikeln är både ett vittnesmål och en hyllning till den digitala utvecklingens påverkan på myntsamlandet. Även om vissa aspekter av det traditionella samlandet gått förlorade, är vinsterna i form av ökad tillgänglighet, kunskapsspridning och global gemenskap större. Den digitala tekniken har gett numismatiken nya dimensioner, och framtiden ser ut att erbjuda ännu fler möjligheter.
(Fortsätter min AI-resa/ utbildning. Återkommer när jag hittar nya användningsområden och har lärt mig mer om ChatGPT)
Här hittar du inlägg 2025 (tom maj) samt ett inlägg från 2023. Allt i kronologisk ordning
ChatGPT och Ingemars Myntsida (2025-05-19)

Har till och från försökt förstå hur AI fungerar. Det har gått lite si-och-så. Förra veckan gick jag en "jobbsökar-kurs" med inriktning AI och blev fast. Första försöket var att matcha mitt CV mot en annons och be ChatGPT skriva en ansökan. Nu var nog inte min AI prompt tillräckligt välformulerad men trots det blev resultatet helt OK. Skulle säga 8 på en 10-gradig skala. Lite finjusteringar och ansökan var klar att skickas iväg. Hela proceduren tog max 10 minuter!
Nu har jag bett ChatGPT beskriva Ingemars Myntsida och skapa en logga med mitt foto. Texten är av mig helt oredigerad och tog ChatGPT några sekunder att skapa.
Loggan något längre tid samt att jag var tvungen att ta en selfie. En dålig bild med mobilen och det blev väl inte helt porträttlikt?. Men jag fortsätter testa AI och utveckla mitt kunnande i AI!
Fråga till ChatGPT:
Kan du beskriva Ingemars Myntsida
ChatGPT svarade:
Ingemars Myntsida är en svensk webbplats som sedan 1998 har varit en viktig resurs för myntsamlare och numismatikintresserade. Webbplatsen, som drivs av Ingemar, fokuserar på svenska mynt och polletter och erbjuder ett omfattande arkiv av information och resurser för både nybörjare och erfarna samlare.
Innehåll och funktioner: På Ingemars Myntsida hittar du en mängd olika sektioner som täcker olika aspekter av myntsamlande:
Samla: Råd om att köpa, bedöma kvalitet, förvara och värdera mynt.
Historia: Information om svenska mynt från år 995 till 2024, inklusive regenter, nödmynt, besittningar och specifika mynttyper som 1 ÖrKM 1719–1778.
Litteratur: Tillgång till digital litteratur, lagar och förordningar från 1948 och framåt, böcker, tidskrifter och en bibliografi från 1999.
Diverse: Lexikon, information om gravörer, kopior, medaljer och dubbletter.
Bloggar och arkiv: Ingemars Myntblogg (2007–2018), mLogg (2020–) och det tidigare e-zinet (1998–2009).
Webbplatsen är också aktiv på sociala medier, inklusive Facebook och X (tidigare Twitter), där den delar uppdateringar och interagerar med samlare.
Betydelse för numismatiken: Ingemars Myntsida har spelat en viktig roll i digitaliseringen av numismatik i Sverige. Genom att erbjuda en omfattande och lättillgänglig plattform har den bidragit till att sprida kunskap och främja intresset för myntsamlande. Webbplatsen har också varit en föregångare i att använda digitala verktyg för att dokumentera och dela information om mynt, vilket har inspirerat andra inom området.
För att utforska mer, besök ingemars.se.
(Tror det kommer bli mer AI-numismatik här på Mlogg, jag trevar mig fram enligt devisen "learning by doing")
..
Betraktelser från en auktionssal (2025-05-11)
Idag söndag får det bli ett gammalt inlägg från Ingemars Myntblogg.
Betraktelser från en auktionssal, beskrivet utifrån sju kända sagofigurer, som du kanske känner igen!
Prosit - Kanske inte nyser men gör stort väsen av sig. Högt och tydligt förklaras intresset för ett visst objekt. Naturligtvis i syfte att skrämma bort andra spekulanter i budgivningen…
Trötter - Sitter och halvsover under stora delar av auktion och höjer spaden först när klubban ska falla eller strax därefter. Trötter brukar piggna till i pausen och berättar då om alla missade objekt...
Kloker - Briljerar före auktionen med sina kunskaper och talar om vad som är köpvärt eller inte. Bjuder sedan enbart på det "icke köpvärda"...
Butter - Inte mycket är bra, dåliga beskrivningar i katalogen, trångt med plats i lokalen, snålt med fika, höga provisioner...
Glader - Finns i auktionssalen företrädesvis för det sociala umgänget, bjuder spontant på något enstaka objekt. Trivs bäst i pauserna...
Blyger - Kanske inte är så blyg men är väldigt, väldigt diskret i budgivningen. En mardröm för den ouppmärksamme auktionisten...
Toker - Ska bara ha ett visst objekt, kosta vad det kosta vill…
Den kanske viktigaste personen i sällskapet, Snövit, lämna jag utanför beskrivningen.
Här hittar du alla 675 inläggen från Ingemars Myntblogg (2007-2018):
En udda medalj 1903 präglad av torv! (2025-05-09)

Omslaget på den första mynttidning jag köpte/ läste var prytt av en medalj tillverkad av våtkolad torv! Tidningen var Skandinavisk Numismatik Mynt & medaljer 1977:6. 1977 var mitt "numismatiska bibliotek" mycket blygsamt. I "boksamlingen" fanns förutom Tonkins Myntbok och Myntguide bara två böcker, Samla mynt av Löfqvist och Mynt från början av Tarras-Wahlberg. Att som idag kunna Googla runt på Internet och söka information var inte möjligt...
All ny kunskap om numismatik luslästes, inte minst det som stod i denna tidning, bland annat artikeln om den udda medaljen.
Har skrivit om medaljen några gånger på ingemars.se senast var på Ingemars Myntblogg 2017 då jag skrev om min första mynttidning: "Medaljen präglad i torv(!) som pryder omslaget på aktuell tidning kanske man vid tillfälle skulle förvärva. Inte för att jag samlar medaljer utan mer som kuriosa eller varför inte av nostalgiska skäl!"
Medaljen är tillverkad av Martin Ekenberg och Alf Larson, Stockholm 1903. Den har en diameter på 56 mm, en tjocklek av 45mm och en vikt på cirka 11 gram.
Förutom med svensk text finns den också med engelsk text. Ekenberg är dock inte bara känd för sin medalj, enligt hans Wikipedia-sida konstruerade och tillverkade han 1904 den första dokumenterade brevbomben...
Jag har sett medaljen till salu vid några få tillfällen, men vid dessa har utbjudna mynt lockat mer. Men nu dök den nyligen upp på auktion, ett måste objekt som jag bara skulle ha och så blev det! Efter nästan 50 års kunskap om dess existens finns den äntligen i samlingen. Det var på tiden!
För den som vill läsa mer rekommenderas förutom Mynt & Medaljer 1977:6 sid 18-19 även
- Minnespenningar över svenska män och kvinnor, Numismatiska Meddelanden XXIV sid. 101-102 och 172-173 av Wahlstedt
- Adolf Lindberg 1839-1916. Nordisk Numismatisk Årsskrift 1939, sid. 76. av E. Lindberg
- Stockholms utställningen 1897. SNT 6-1990, av Nordlind och Wiséhn,
- En "torftig" medalj - präglad av våtkolad torv 1903! Mynttidningen 1997:3/4 av Ottosson
FriMynt 2025 (2025-04-11)
I helgen är det årets stora evenemang för oss mynt intresserade, FriMynt i Helsingborg. Det är en bred uppställning av utställare, 35 stycken om jag räknat rätt. Hela listan hittar du här
http://www.frimynt.se/default.asp?id=38&view=utstallare
Vet inte hur många FriMynt jag besökt genom åren men skulle "mellan-tummen-och-pekfingret" säga ett 20-tal. Även i år var ett besök planerat eller rättare sagt en lång-weekend. Hade planerat att köra ned tidigt fredag morgon. Skulle träffa en samlare och förhoppningsvis även få med honom till mässan i morgon. Nu blev den träffen framskjuten. Frågan blev då, ska jag ändå göra en Skåneresa? Efter mycket "velande" har jag avbokat hotellet och bestämt mig för att avstå mässan, Det är trots allt 120 mil tur-och-retur för min del och mycket annat finns att göra på våren. Får istället rikta in mig på kommande mässor, Sävsjö och Norrköping står väl närmast på tur.
Men är Du intresserad av mynt/ numismatik och inte har allt för långt till Helsingborg rekommenderar jag verkligen ett besök! En bra möjlighet att träffa andra samlare och utbyta erfarenheter samt se alla objekt på utställarnas bord för att jämföra pris och kvalitetsbedömningar.
Lycka till i Helsingborg!
/Ingemar
Tullkaos (2025-04-09)
Då har nya tullar börjat tillämpas på andra sidan Atlanten... Var handelskriget slutar står skrivet i stjärnorna...
Hur detta påverkar myntmarknaden återstår också att se. Vad jag förstått kommer tullen att räknas på ursprungsland för objektet, alltså var det är tillverkat. Ett antikt mynt från Grekland oavsett varifrån i världen det skickas ska tullas enligt den tullsats som gäller för EU, alltså 20%. Ett Kinesiskt mynt som skickas från Europa över Atlanten beläggs med den nya kinesiska tullen, 104% (i skrivande stund...)
Köp från utlandet till Sverige ska inte påverkas. Men skickar du objekt över Atlanten ska de beläggas med de nya tullarna. Att omfattande tullar med kort varsel införs lär orsaka långa ledtider i den amerikanska tullen. Förutom höga tullavgifter får man alltså räkna med långa leveranstider.
(uppdaterat 10 april: Det är rörigt nu. Några timmar efter det jag skrev ovan pausades tullar i 90-dagar till merparten av länder i världen. Fortsättning lär följa...)
1 ÖrKM 1719 på nödmyntet Hoppet 1719 (2025-03-31)
Roligt att mitt gamla intresseområde 1 ÖrKM åter kommit i ropet. Refererar naturligtvis till Schulmans auktion i helgen och försäljningen av en 1 ÖrKM 1719 överpräglad på nödmyntet Hoppet 1719. Slutpriset blev hela 2.500€ exklusive köparprovision (totalt drygt 33.000 kronor).
Nu var det säkert 25 år sedan mitt fokus låg på dessa runstycken alltså före internet med bra bilder. Mynten köptes ofta ur stencilerade lagerlistor eller på mässor och hos handlare. Problemet på den tiden var att det fanns ont om bilder. Mycket köptes alltså på vinst och förlust. Fokus låg på de typer som identifierats och varianter av dessa. Ett annat intressant område var vilket nödmynt runstycket präglats på. Det handlade om det tunga nödmyntet Publica Fide eller något av de åtta efterkommande som vägde mindre och hade rutrefflad rand. När samlingen kändes relativt "komplett" föll intresset på vilket av de åtta nödmynten som tjänat som myntämne. De överpräglingar där två årtal syntes var av samlare mest eftertraktade. Årtalet är intressant, än mer intressant tyckte jag var om hela texten på det underliggande nödmyntet kunde läsas, Wett och Wapen, Mars osv. Samlingen bestod säkerligen av en bra bit över 200 mynt när den föll i träda. Men den finns kvar och vid tillfälle ska jag åter plocka fram den.
Så till frågan om runstycket 1719 präglad på Hoppet 1719. Vill minnas att Hoppet var det svåraste nödmyntet att finna, naturligtvis Kronan exkluderad. I samlingen fanns några överpräglingar på Hoppet. Fick frågan före Schulmans auktion men kunde då ur huvudet inte avgöra om det överliggande myntet hade årtalet 1719 eller 1720. Nu har jag hittat några gamla bilder och åtminstone ett av mynt är från 1719.
Kan starkt rekommendera samlandet av dessa "enkla" små kopparmynt som är vanligt förekommande och inte alls dyra. Bland massvaran döljer sig en hel del rariteter!
När Ingemars Myntsida var ny (1998) publicerade jag min variantförteckning där. Förteckningen uppdaterades under några år men sen föll den i glömska. Återskapade den för några år sedan i nytt html-format men utan några större uppdateringar.
Mitt samlande av dessa mynt har alltså avtagit, men än idag blir det köp av bättre mynt som dyker upp till försäljning. Ska när tid finns försöka återuppta samlandet och uppdatera förteckningen. Mycket har hänt på 25 år.
Får avsluta med en bild jag scannade för 20-25 år sedan. Bilden visar respektive nödmynt och därunder ett tydligt överpräglat mynt.
.

Ingemar
Myntsnacks mässa i Limmared (2025-03-16)
Det var nog en och annan som lyfte på ögonbrynen när en myntmässa i Limmared presenterades. Få visste vad denna lilla ort var belägen. Möjligtvis kände någon till att den karakteristiska Absolut flaskan genom åren tillverkats av Ardagh Group/ PLM som är senare namn på Limmareds glasbruk anno 1740.
För egen del blev jag riktigt förvånad över att Limmared fick stå som värd för en mässa. Men visste precis var Limmared låg. Min sambo är uppvuxen där och svärföräldrarna var/ har varit bosatta i Limmared sedan mitten av 1970-talet. Jag hade alltså varit lika frågande som många andra våren 1992, men idag är Limmared nästan mitt andra hem. Hur många besök det blivit under 33 år vågar jag knappt tänka på men det är många.. Barnen har alltid varit förtjusta i Limmared och mycket ledig tid med familjen har tillbringats just i Limmared, i huset bara någon kilometer från Folkets Hus! Jag har också ofta mellanlandat i just Limmared vid mina många besök på FrImynt, avståndet hemifrån till Helsingborg är närmare 60 mil, så det har varit skönt att göra ett stopp.
Limmared är alltså hemmaplan för mig och ett besök på en myntmässa i Folkets Hus tvekade jag aldrig på, dit skulle jag bara och så blev det.
Måste säga att det var en riktigt trevlig mässa. Många utställare var på plats och som jag förstår det var dom mycket nöjda med försäljningen. Även flera myntboksförfattare sprang jag på de mest kända är väl Tonkin, Hamrin, Delzanno och Carlberg. Den förstnämnde vår meste myntboksförfattare firade sin 87:e födelsedag i fredags, men det märktes definitivt inte. Fick ett långt samtal med nestorn som i år ger ut 55:e upplagan av Myntboken. Myntguiden är ännu äldre och om jag hörde rätt har bara Myntguiden sålts i över två miljoner exemplar genom åren! Måste säga att min väg in i numismatiken gick via Myntguiden någon gång i början av 1970-talet. Hade det inte varit för myntguiden hade jag troligen inte samlat mynt idag, Tack Archie!
Enligt arrangörerna var det över 100 betalande besökare. Men det fanns nog en och annan som missade entrén och gick in bakvägen via fiket. Skulle alltså gissa att det totalt var över 150 besökare. Hoppas verkligen att mässan i Limmared inte var en engångsföreteelse. Jag återvänder gärna nästa år!
Jag träffade många riktiga myntentusiaster i Limmared och blev än en gång varse hur stort myntsamlandet är ute i landet, träffade också flera flitiga besökare av Ingemars Myntsida. Tack alla för många trevliga samtal!
Jag har genom åren främst besökt mässor i Stockholmsområdet, Göteborg, Helsingborg och Norrköping. Men ska framöver även försöka besöka mässor på lite mindre orter. Bara runt "Limmared" säg i en omkrets av kanske 7-8 mil finns minst sex aktiva myntklubbar med klubbmöten och auktioner! Kanske skulle jag "på äldre dar..." röra mig bort från Stockholmsområdet och bosätta sig i Västergötland/ Småland, områden där samlarintresset verkligen är på topp! Är själv född i Borås, så det är inte vara helt otänkbart!
Mässan anordnades av Fredrik och Göran som vi mynt-intresserade varje vecka kan lyssna på i poddcasten MyntSnack. En pood jag verkligen rekommenderar, det är två riktiga samlare som sitter och samspråkar. Kanske blir det inte alltid djuplodande samtal men bredden på ämnen som tas upp är imponerande. Podden håller en nivå som jag tycker är alldeles perfekt. En nivå som passar både oss inbitna samlare/ numismatiker som de som ännu inte riktigt hittat till numismatikens underbara värld.
Jag har samlat mynt i över femtio år. Första besöket på Ahlströms myntauktioner var redan 1981 och därefter var jag Ahlströms auktioner trogen. Tror jag efter auktion 24 bara missade en handfull auktioner anordnade av Bjarne. Det var också på Ahlströms auktioner de flesta mynten till samlingen köptes under den period jag var mest aktiv som samlare. Samlandet har aldrig riktigt avtagit men under ett antal år fick de surt förvärvade pengarna främst användas på hus, familj och annat nödvändigt. Det blir ännu idag ett antal nya mynt till samlingen varje år, samarintresset har faktiskt ökat de senaste åren, en härlig känsla! Arbetet med Ingemars Myntsida har tidigare ofta ökad när samlande minskat. Men just nu lever sidan och samlandet i symbios. Fortfarande får jag de största "kickarna" när jag kan fylla en svår lucka i någon av mina enklare samlingar. Faktiskt känner jag ofta större tillfredställelse vid köp av dessa billiga "luckor" än när betydligt dyrare mynt läggs in i typsamlingen. Tror att det är den ursprungliga samlargenen, den från tidiga tonår som kickar in. Det är också därför jag är ett stort fan av MyntSnack. Mynt snack där kvalitet, prisrekord mm. inte är huvudtemat utan just samlandet och intresset för numismatiska objekt! Jag är idag visserligen mer kvalitetsmedveten än tidigare men det är själva mynten och historien bakom dessa som är viktigast för mig. Måste säga att jag tycker det är tråkigt när ett riktigt svårt nyförvärv visas upp för diskussion, men inte ägnas mer än några sekunders uppmärksamhet, bara för att det inte är en "nolla"...
/Ingemar
(Inlägget delvis publicerat i SNT 4-2025, där också med bilder!)
Två Facebook-inlägg om Phishing (2025-03-06)
(Två inlägg från Facebook som jag också väljer att lägga på Mlogg. Det är många bedragare på nätet. Vi är nog många som i princip dagligen får suspekta mail/ SMS med olika uppmaningar att betala förfallna fakturor mm. Lyckligtvis hamnar de flesta i "skräpkorgen". Men nu verkar bedragarna även agera på de köp- och säljsiter där vi samlare ofta köper/ säljer våra mynt, Den ena siten finns i en svensk version, den andra är europeisk? Båda har reagerat på mina anmälningar och stängt av bedragarna!)
Facebook 5 mars:
Se upp för meddelanden från olika "alias" på köp/ sälj-siter. Den senaste veckan har jag fått två mail skickade via två olika siters "Messages".
Båda innehöll länkar. Det första mailet var skrivet på dålig svenska. Det andra mailet innehöll information från siten om att jag inte var verifierad och att en betalning därför inte kunde genomföras.
Det första meddelandet var uppenbart falskt det andra mer lömskt med en länk där sitens namn var felplacerat. Via en säker dator gick jag in på länken och. hamnade då på en sida som var "identisk" med säljsidan.
Var alltså försiktig med "messages" som innehåller länkar. Båda försöken är anmälda.
Facebook 6 mars:
Skrev igår om bedrägeriförsök på två siter. Har fått frågor om betydelsen av domännamnets placering i länkar. Domänen är det som står närmast toppdomänen, för Sveriges del (.se)
Om du går in på blogg.ingemars.se hamnar du på en underdomän till ingemars.se, nämligen min gamla blogg, den som ligger på Ingemars Myntsida!
Går du däremot in på ingemars.blogg.se hamnar du på domänen blogg.se och underdomänen ingemars. Nu råkade den senare adressen faktiskt finnas, den är dock inte aktiv och inte heller min sida!
De båda siterna jag skrev om igår har reagerat och hanterat "phishing-försöken". Bedragarna är avstängda.
Bedragarnas taktik är att lura dig att gå in på en exakt kopia av den riktiga siten och där vill dom få dig att skriva in känsliga uppgifter exempelvis uppgifter från ditt kontokort. När du väl gjort det tömmer dom ditt konto blixtsnabbt...
Ser du något konstigt på olika köp/sälj-siter dra dig inte för att anmäla detta till site-ägaren. Det tjänar vi alla på!
/Ingemar
Hur mycket lägger du på litteratur? (2025-02-23)
(delvis publicerat på Facebook)
Hur mycket lägger du årligen på mynt och hur mycket lägger du på numismatisk litteratur?
Om du inte samlar böcker är det naturligtvis mest på mynt. Men vad är kvoten 1%, 5%, 10% eller mer? Misstänker att de flesta ligger i den lägre regionen. Det blir någon eller några värderingsböcker per år, för att hålla koll på varianter och prisnivå... Men litteraturen kan ge så mycket mer. Någon sa mycket klokt "- Jaga inte bara nya mynt till samlingen, lär dig också mer om de mynt som redan finns där". Det är här litteraturen kommer in och du har möjlighet att lära dig så mycket mer om mynten i samlingen än de "döda ting" de faktiskt är..
.
Tycker mig se ett större intresse för litteratur på senare år. Efterfrågan på åtminstone äldre och klassisk litteratur ökar och priserna med det. Vill du fortfarande bara spendera <1% av samlarbudgeten på litteratur så finns mycket tillgängligt på internet. Faktum är att allt mer idag produceras både i pappersformat och digitalt. En föregångare tycker jag är Numismatiska Klubben i Uppsala, där deras jubileumsskrift Samlad Glädje (2009 och 2019) finns tillgänglig i båda formaten. Samma sak med Svensk Numismatisk Tidskrift som ges ut av SNF.
Internet är ett bra verktyg för att sprida kunskapen om numismatik. På denna sida har jag försökt lista det som idag går att ladda ned och läsa på internet. Vill du läsa vad Elias Brenner skrev om mynt 1691 och 1731 utan att behöva lägga åtskilliga tusenlappar på ett exemplar så är dessa böckerna tillgängliga bara "två klick" bort!
Digital litteratur | Ingemars Myntsida
Jag har alltid parallellt med myntsamlandet samlat äldre litteratur oh rekommendera också dig att lägga mer än 1% på litteratur.
Förordningar och placat kan också räknas som litteratur. I dessa dokument kan man ofta läsa om mynten och dess utformning, metallinnehåll etc. Har samlat på mig ett antal författningar/ placat genom åren, allt från drottning Christina fram till Oscar II.
En förordning som dock saknats är den viktiga förordningen SFS 1873:31 Lag om rikets mynt och tillhörande kungörelse, där de nya mynten presenteras dvs. kronmynten!
Förordningen och kungörelsen är inte svår att hitta men av någon outgrundlig anledning har den aldrig hamnat i samlingen. Men för någon helgen sedan dök den upp på en auktionssida och nu har jag den! Har läst in den digitalt och här hittar du hela texten: Lag om Rikets mynt 1873 | Ingemars Myntsida Kolla gärna på alla detaljerade beskrivningar av våra mynt, riktigt intressant!

För äldre förordningar fram till 1947 finns det bra förteckningar Stiernstedt (Numismatiska Meddelanden III, 1876) och Nathorst-Böös (Nordisk Numismatisk Årsskrift 1948). Det som finns efter 1947 har jag försökt samla här:
Numismatiska lagar och förordningar 1948-
/Ingemar
Återuppta bloggen? (2025-02-22)
Någon undrar säkert varför det inte kommit något inlägg på två år? En av orsakerna är att jag försökt vara mer aktiv på Facebook. Att gå in på Ingemars Myntsida gör säkert bara de som redan är intresserade av mynt och numismatik. På Facebook når man så många mer både intresserade och de som ännu inte blivit intresserade. Har också varit aktiv på X men där har engagemanget minskat. Inser också att inläggen på Facebook har blivit längre i år, börjar faktiskt närma sig blogginlägg i storlek och då kanske är det dags att börja blogga igen? Fortsätta med kortare notiser på Facebook och lägga de lite längre inläggen här på bloggen.
Vi får se hur det blir men ambitionen är att åtminstone en gång i månaden skapa ett inlägg här på bloggen, faller andan på kan det säkert bli fler inlägg.
/Ingemar S
Ingemars Myntsida 25 år! (2023-04-29)

För drygt 25 år sedan gjorde jag min första hemsida. I maj 1998 fick sidan namnet Ingemars Myntsida.
Genom Ingemars Myntsida ville jag öka intresset för mynt och numismatik men även pusha för digital numismatik och numismatik på internet, två områden som då var i sin linda.
Idag är situationen en helt annan och vi har i princip genomgått ett paradigmskifte där numismatiken blivit digital både vad gäller handel, kommunikation och forskning.
/Ingemar
Bilder:
- Ingemars Myntsida cirka 1998, sidan låg då på en Telia-domän
- Ingemars Myntsida 2005, sidan ligger sedan dess på en egen domän ingemars.se
- Ingemars Myntsida 2023
Här kommer inlägg från januari 2023 och framåt i kronologisk ordning
Glad Påsk (2023-04-05)

Tiden går fort och vi skriver redan april och påsk. Hade "knåpat ihop" ett ganska långt inlägg, men när jag nu på onsdagskvällen började göra de sista finjusteringarna i inlägget rörde jag till det och fick inte riktigt ihop det. Får skylla på att det varit hektiskt på jobbet denna vecka...
Inlägget hade rubriken "Facit" och var tänkt att handla om den prisutveckling vi just nu ser på mynt. Lite funderingar kring vad den beror på om det är ett ökat antal samlare, investerare, den dåliga växelkursen på svenska kronan eller något annat? Men också vad som händer om vi är för snabba att anpassa oss efter "ögonblicksbilden" av marknaden. Riskerar vi då att hamna i frimärkssamlarnas dilemma där det alltid varit lätt att höja priser men där det varit svårare att anpassa prisbilden nedåt. Kan vi likt frimärkssamlarna på sikt få ett läge med "värderingspriser" som kraftigt överstiger vad marknaden är beredd att betala?
Slutsatsen blev att prisökningar som baserar sig på ett ökat samlarintresse är positiva och prisökningar som baseras på "inflation" är sunda, även om myntmarknaden i stort inte riktigt hängt med i KPI-utvecklingen.
Sedan svänger naturligtvis samlarnas intresse över tid. Vi vet vad slitna femöringarna 1910 och 1927 kostade under den era då årtalssamlandet stod högt i kurs. En tusenlapp då motsvarade 20% av lönen innan skatt. 20% av lönen idag motsvarar i runda slängar det tiodubbla... SCB lönestatistik. Att en sliten femöring idag inte kostar 10 000 vet vi alla...
Men viktigaste kanske ändå är att långsiktigt samla det som intresserar, vi är trots allt samlare! Fokusera på det egna samlarområdet och detta utan att titta allt för djupt i värderingskatalogerna.
Nu är det vår (även om det just nu är vitt ute, aprilväder...) en årstid som av tradition varit en av myntsamlandets högsäsonger med många auktioner och mässor. Redan nästa lördag är det dags för FriMynt i Helsingborg och min erfarenhet av Helsingborg är sol och vårväder! Mässan är idag kanske inte riktigt lika stor som den var under sina glansdagar men ändå värd ett besök! Merparten av de svenska handlarna finns på plats och brukar dessutom ha med sig mycket från sitt lager!

Årets "startfält" ser i skrivande stund ut som följer!
Antikören, Bruun-Rasmussen Kunstauktioner A/S, Cederholms Mynthandel, Dag Rönning, Dala Mynthandel, Fritz Rudolf Kunker GmbH & Co. KG., H. Johansson Mynt, Hafnia Coins, Hamrin & Svahn Mynt, Harry Elgbacka, Helsingborgs Mynthandel, Heritage Auctions Europe, J Pedersen Mynthandel, J. Melin Mynt, Joakim Frostne, Joakims Mynt & Sedlar, Jockaboy2, Karlskoga Mynthandel, Kihlbergs Antik AB, Lunds Mynthandel, Myntauktioner i Sverige AB, Myntkompaniet / AB Philea, Northstar Militaria, Pecunia mm HB, Pegasus Auctions AB, PR Mönter, RJ Numismantiek, Roberto Delzanno Mynthandel, Rune Larsson Mynthandel, Samlartorget Sverige AB, Samlerforum / Lindner, Selins Mynthandel AB, Skarabé Mynt & Guld AB, Stenum Antik, Svenska Numismatiska Föreningen, Tamco Numismatics, Tonkin AB, Ulvebacks Mynt men det kan säkert tillkomma fler utställare i "sista sekunden". Besök Frimynts hemsida för den senaste informationen!
Om det finns litteratur hos SNF som du vill köpa i Helsingborg kan du redan nu förboka dessa böcker!

Från PostNord-fronten intet nytt.
/Ingemar
Gott & blandat (2023-03-12)
Det har varit lite idé-torka på vad jag ska skriva om. Idéer kanske finns men tiden har inte riktigt räckt till. Jobbet har tagit alla kraft de senaste veckorna. Därför blir det lite "Gott & Blandat"
Tre år i rad har pandemin orsakat att många våraktiviteter fått ställas in. I år verkar det vara/ bli ett normalt år! I Agendan finns en sammanställning av de numismatiska aktiviteter jag känner till. Har du kunskap om fler evenemang, maila mig!
Riktigt trevlig att numismatiken förefaller återvända till det normala med mässor, auktioner och föreningsaktiviteter. Att både träffa andra samlare och få se objekten live. Ska försöka bättra mig och besöka fler mässor och föreningsaktiviteter. Om det blir några auktioner live detta år är mer osäkert. Tycker att hybridauktioner är en alldeles utmärkt auktionsform. Varför ägna en hel dag för att bevaka några få objekt som skulle passa in i samlingen när samma jobb kan göras på någon timme via mobilen eller lap-topen? I helgen var jag med och bjöd både på Philea och Holmasto. Det är lika lätt att vara med worldwide som på de auktioner som genomförs i Sverige. Möjligtvis med reservation för auktioner utanför EU, där moms kan få betalas både en och två gånger och där växelkurserna inte alltid är fördelaktiga.
Jag är samlare och numismatiker. Vill fylla luckor och lära mig mer om objekten. Om ett objekt som tillförs samlingen kostar 100 eller 10 000 är av mindre intresse. Det är jakten på de saknade objekten som triggar mig. Får erkänna att mitt bästa köp i år kostade mig ett par hundra. Samtidigt med det fyndet anlände med posten ett annat objekt i en betydligt högre prisklass. Det enkla myntet skulle säkert en annan samlare högst betala hälften för. Det dyrare köptes till "marknadsvärde". Båda objekten fyllde luckor i samlingen men det billigare var det som gav mest avtryck och glädje i mitt samlande!
Bestäm dig för om du är samlare eller "investerare" om du inte har en riktigt stor plånbok, för då kan du säkert vara både-och. Är du samlare, köp objekt som du själv vill ha oavsett om det är mynt som "marknaden" efterfrågar eller inte. Sätt värdet själv utifrån ditt intresse, dina kunskaper och din plånboks storlek. Det är dessa tre parametrar som ska styra och inget annat. Investeringar handlar om något annat "utbud och efterfrågan" alltså en spekulation om hur "utbud och efterfrågan" kommer utvecklas över tid vilket inte har så mycket med samlande att göra. Den svenska myntmarknaden är inte gigantisk. Kommer det in några stora aktörer påverkar det marknaden uppåt, lika mycket som det omvända påverkar marknaden nedåt. Numismatik är en vetenskap, myntsamlandet är en hobby. I vilken annan hobby finns det ett andrahandsvärde? Mynten ger både glädje när dom samlas och förhoppningsvis även när de en gång avyttras!

Nu är det bara en månad kvar till årets event på den numismatiska fronten i Sverige, FriMynt 2023. Mässan går av stapeln den 15 april. Det tog många år innan mitt första besök men sedan dess har det allt mer blivit en tradition. Är du intresserad av mynt och numismatik är FriMynt ett måste. Jag rekommenderar alltså starkt ett besök. Mitt första besök genomfördes sent, runt milleniumskiftet. Efter det har det säkert blivit 15-20 besök av 25 möjliga. Målet är att även i år göra ett besök. Måste också säga att varje besök medfört intressanta tillskott till samlingen och många gånger många objekt! Men så blir det när hela myntsverige samlas på samma plats under några timmar, utbudet är stort!
PostNörd-temat blev uppskattat och jag har fått flera "intressanta" mail. Uppmärksammar här två av dessa.
- PostNord uppträder ofta som Tullombud. PostNord borde vara ett av Sveriges största tullombud med en enorm erfarenhet? Men så verkar det inte vara (det senare). Jag är inte ensam om att få betala moms två gånger och bli dåligt bemött när jag kontaktat kundtjänsten. Inte ens gällande moms-satser verkar PostNord ha koll på. På böcker läggs automatiskt 25% på även om den svenska bok-momsen bara är 6%. Har inte kontrollerat det men tror att på antika objekt gäller också en lägre moms än 25%?
- Flera mail har handlat om trasiga försändelser. Försändelser som skadats i PostNords posthantering. Men det verkar inte vara något som PostNord känner något ansvar för. Inga ersättningar erbjuds utan hela ansvaret verkar läggas på avsändaren...
Att dubbel moms är ett problem konstaterar den världsomspännande revisionsbyrån Grant-Thornton i en rapport. Något som PostNord inte verkar ha tagit till sig...
I Sverige är PTS (Post- och telestyrelsen) tillsynsorgan för posthanteringen. Har ännu inte haft tid, men så snart jag har det kommer en anmälan till PTS att ske av det moms-haveri jag råkade ut för och det kundbemötande PostNord hade. Inte för att jag bryr mig om de extra hundralappar haveriet kostade, men för principens skull. Blir det en anmälan och de eventuella svar jag får kommer naturligtvis publiceras här på Ingemars Myntsida.
Har du tråkiga upplevelser av PostNord delge mig dessa. Tror att temat PostNörd tyvärr kan bli ett stående inslag...
Den 15 mars säljs ett "Eid Mar" mynt i Danmark, estimeringen är 3,0-3,5 milj DKK. Det danska myntet är präglat i silver. Ett annat "Eid Mar" mynt i guld, såldes 2020 för ett rekord belopp. Detta mynt har dock fått ett efterspel. Ägaren av auktionsfirman är nu häktad i USA för att provinienskedjan inte är korrekt meddelar ArtNews. Proviniens blir allt viktigare åtmininstone för äldre och dyrare mynt. Detta för att stulna mynt från exempelvis krigszoner inte ska kunna omsättas. Lagstiftningen runt om i världen börjar hårdna. Jag berörde problemet redan 2017 på Ingemars Myntblogg.
...med lite klipp och klistrande blev faktiskt detta inlägg längre än jag först trodde!
I maj fyller Ingemars Myntsida 25 år. Om det blir några särskilda aktiviteter i samband med det vet jag inte. Men om tiden och inspirationen infinner sig kan det säkert bli något extra!
Ingemar
Anno MMXXIII (2023-12-xx)
Det har varit ganska tyst från mig på bloggfronten sedan i våras. Har haft svårt att hitta inspiration till de månatliga inläggen. Tänkte dock göra ett undantag med en personlig sammanfattning av det gångna året. .
Svenska Numismariska Föreningen firade 150 år i maj. Som ordförande/ sammankallande i festkommitten vet jag vilket arbete som lagts ned. Vi hade hållit på med förberedelserna i över tre år, vilket resulterade i festligheter i Stockholm i slutet av maj. Föredrag, festmåltid och auktion. I samband med jubileumshelgen släpptes också Numismatiska Meddelande XLIII och en medalj som uppmärksammar att föreningen firar 150 år och vår höge beskyddare kung Carl XVI Gustaf 50 år i föreningen. Kungen var inbjuden till festligheterna men tackade nej. Lite senare under året fick föreningen en invitation och tilllfälle att överlämna en guldförgylld jubileumsmedalj. Jag fick förmånen at delta på medaljöverlämningen. (BILD)
Lars O Lagerqvist (1928-2023). Nestorn inom svensk numismatik gick bort i oktober. Många är de insatser han gjort för svensk numismatik genom åren. Hade förmånen att vid ett några få tillfällen träffa och samtala med Lars, tyvärr vid alldeles för få tillfällen. Men vi följde varandra på Facebook och där rekommenderade han för några år sedan Ingemars Myntsida med följande kommentar. En kommentar som värmde och som jag rankar mycket högt.
Jag har varit aktiv på Twitter i många år men 2023 lades Twitter ned och ersattes med X. Inte några stora förändringar men "den blå fågeln" och namnet Twitter byttes ut mot "ett stiliserat X" och just namnet X. På X har jag för avsikt att även framöver kommentera/ informera om vad som händer inom svensk numismatik. Följer du mig inte redan ekomenderas att du gör det!
När KMK flyttade från Slottsbacken till Narvavägen krymptes lokalerna rejält. Detta medförde bl.a. att det inte fanns plats för utställningsmontern där delar av Gunnar Ekströms samling ställdes ut. Istället fick Künker och MISAB förmånen att sälja de praktobjekt som funnits i montern. Tyvärr hade objekten rengjorts vilket säker sänkte slutpriserna på de båda auktionernaPå tal om Künker och MISAB kungjorde de båda företagen under året att dom gått in i ett samarbete. Vad samarbetet
Efter pandemin var alla mässor åter igång. Jag hade som ambition att besöka många mässor 2023. Nu blev det bara två på hemmaplan och två på bortaplan. Sigtuna, FriMynt, Stockholm Numismatica och Möntbörs i Köpenhamn.Förhoppningsvis blir det fler mässor nästa år för min del. Även om det nu är full fart på mässorna tycker jag ändå att utbudet är något magrare än tidigare år, likaså verkar mässorna inte dra lika mycket publik som förr i tiden? Kanske är det en effekt av attt allt mer material säljs digital?
Det numismatiska biblioteket har fått många nytillskott 2023. Serpents and Crosses, NM XLIII, mm mm.
För egen del har samlande gått lite på sparlåga det gågna året. Delvis beroende på att det varit fullt upp i yrkeslivet, men kanske också för att priserna, även på enkelt material, rusat i väg lite väl fort. Om det är ett "paradigmskifte" eller om det bara är en tillfällig "peak" återstår att se. Det finns alltid en risk när antalet nya objekt minskar i samlingen att intresset går samma väg. Många har sagt det, att det just nu är en kamp mellan samlare och investerare. Måhända är det så?
Vill även här kommentera prisutvecklingen på svenska objekt. Det har som jag ser det varit lite väl mycket "hausse" 2023. Kataloger och investerare har drivit upp prisbilde. Vet inte om alla mynt riktigt har varit värda det pris de betalats för. Investerae är dock relativt kortsiktig och vill se resultat fort. Vi samlare mer långsiktiga och brinner för mynten. Jag kan i
PostNörd... (2023-02-15)
Ett oplanerat inlägg som bara behövde skrivas. Gör detta inlägg till dig som köper från utlandet eller rättare sagt från länder utanför EU. Handel inom EU är momsfri men köper du från ett icke EU land ska moms betalas. För egen del har det blivit färre köp från länder utanför EU-zonen de sista åren.
Köp från länder utanför EU är alltså momsbelagda. Köper du objekt på eBay läggs momsen automatiskt på. eBay hanterar momsinbetalningen via ett så kallat IOSS-nummer. Detta ska avsändaren ange på försändelsen.

Två gånger har jag nu tvingats betala dubbel moms via eBay och PostNord som agerar Tullombud samt den avgift som PostNord tar ut. Detta trots att eBay hanterat momsen enligt regelverket https://vat-one-stop-shop.ec.europa.eu/index_en och säljaren tydligt angett IOSS nummer på försändelsen. Jag har haft en lång diskussion med kundservice men även med Tullverket. Den senare meddelar att om jag betalar momsen två gånger finns ingen möjlighet till återbetalning... Att jag ändå betalat beror på att jag var mån om att få just dessa objekt i min samling.
Har du haft liknande problem får du gärna höra av dig. Samlandet är idag internationellt och handel sker mellan länder både inom och utom EU. Ser inga konstigheter med att betala moms, men att göra det två gånger för samma objekt är naturligtvis fel. Det riskerar helt enkelt att kýla ner intresset för myntköp på den internationella marknaden.
Tycker att jag både i mail och på sociala medier allt som oftast läser om problem med PostNord. Både rörande moms men även utlämning och inte minst kundbemötande. Har du tråkiga upplevelser med PostNord får du gärna dela med dig. Kanske blir det ett stående inslag här på mLogg "Månadens PostNord". Naturligtvis garanteras full anonymitet om du delger mig något.
(en lätt irriterad) Ingemar
ps. Ska försöka reda ut varför redan momsbetalda försändelser dubbelbeskattas av PostNord, får jag någon rätsida på detta problem återkommer jag naturligtvis här på mLogg.
Myntmässa! (2023-01-29)
Då var årets första evenemang avklarat, Sigtuna myntklubbs Märstamässa. En av de trevligare mässorna i Sverige som jag besökt ett otal antal gånger. Glädjande denna gång var att pendeltåget delvis lagt om sin sträckning och att jag redan på hemmaplan kunde läsa "tåg till Märsta!". Nu hade jag redan avtalat tid med en myntkollega så tågresan gick inte hela vägen till Märsta, hoppade av i Solna och åkte bil de sista milen. Som vanligt tog vi fel väg i Märsta-rondellen... men väl 10:30 var vi på plats.

Mässan var riktigt välbesökt av både utställare och besökare. Vet inte besöksantalet men skulle kunna gissa på att vi var 150-200? Tycker borden var välfyllda, kanske inte av toppobjekt, men ändå av trevliga objekt med stor bredd. Det blev därför ovanligt många köp, denna gång främst polletter och spelpenningar men även en medalj (Milles) och ett svårt svenskt mynt (variant). Vad gäller polletter är det inte alltid lätt att hålla koll på vilka som finns i samlingen. Blev därför några dubblettköp konstaterar jag när jag kom hem. Inte helt enkla polletter men som vid en genomgång konstaterades redan vara förbockade i samlingen... Men så är livet, mynten har jag koll på men polletterna börjar bli alldeles för många till antalet. Får skylla på ålder och att minnet inte alltid är lika gott som för några år sedan. Trots några dubblettköp kan jag ändå konstatera att flera av dubblettköpen ändå innebar kvalitetshöjningar i samlingen!
Men en mässa är inte bara köpta objekt. Den innebär också en inventering av närvarande handlares lager och en massa återseenden och diskussioner med andra samlare. Kvalitetsjämförelser, vilka objekt som bjuds ut och vad begär handlarna för dessa? Man får alltså en bra koll på marknaden (utbud/ efterfrågan). För att citera en samlare jag samspråkade med "Många objekt, men inga av de jag söker". Vilket tydligt visar att vissa objekt är riktigt svåra även om det handlar om det som många skulle beteckna som "enkla" mynt. Men även bland dessa "enkla" mynt döljer det sig en hel del rariterer som även i "luckfyllar"-kvalitet är riktiga köpvärda, men dessa lyser alltså med sin utevaro. Jag delar samma intresse och söker svåra varianter av kopparmynten, men konstaterar att jag också gick lottlös hem från mässan på den fronten.

Roberto Delzanno är som vi alla vet mycket produktiv på bokfronten. Två IAPN utmärkelser (2020 och 2021) talar väl sitt tydliga språk! På mässan kunde Roberto släppa sin senaste bok "Medaljer - Konstnärer" en bok där han presenterar en rad av Sveriges främsta 1900-tals konstnärer, konstnärer som även varit upphovsmän till medaljer. Bland konstnärerna som varit verksamma inom medaljbranschen kan nämnas Carl Eldh, Eric Grate, Bror Hjort, Carl Milles och Bruno Liljefors m.fl. Tror faktiskt alla konstnärer ovan finns representerade i den egna samlingen! Men det rör sig om enstaka objekt per konstnär där kanske Milles är bäst representerad. Har ännu bara snabbt hunnit bläddra igenom boken men skulle ändå vilja säga att detta är ett praktverk om konstnärer och medaljer. En bok som kommer hitta intressenter långt utanför den numismatiska sfären. En bok som kommer att intressera många och som samtidigt kommer att få fler att samla just dessa medaljer! Aldrig fel att kunna "skryta" med en Liljefors i samlingen... Boken finns säkert att köpa/ beställa via Robertos hemsida delzanno.se

På många mässor får man en inträdesbiljett, så även i Märsta. Årets inträdesbiljett (pollett) var en riktigt trevlig sak, tillverkad i trä och med Olof Skötkonung avbildad, vilket är helt rätt val av Sigtuna myntklubb. Det var just i Sigtuna som de första svenska mynten såg dagens ljus för sisådär 1000 år sedan. Entreavgiften var blygsamma 20 kronor. Betalade man hundra fick man dessutom en matpollett! En matpollett som erbjöd fri förtäring i cafeterian under hela mässan oavsett om det handlade om dryck eller fast föda (all inclusive!). Använde polletten vid några tillfällen men kollade inte noggrannare på den. På hemresan konstaterade jag att det var en pollett från "2022". Om detta var återvinning eller om det var ett feltryck förtäljer inte historien. Kanske var det ett feltryck (feltänk?) åren går fort och i januari är det inte helt rätt, att skriva rätt, är det 2022 eller 2023?
Pratade också med arrangören av mässan som Myntklubben Skilling Banco planerar anordna i februari. Tydligen var det klent med utställare och det var osäkert om mässan skulle bli av, tråkigt om den skulle ställas in. Tills dess jag får besked får mässan ligga kvar i Agendan. Blir det förändringar ändra jag naturligtvis. (Uppdaterad 2023-02-05 enlig notis på Facebook har för få utställare bokat bord, mässan kommer inte att genomföras)
Då var vintern-vårens Agenda igång och många intressanta och spännande evenemang kommer att genomföras innan vi lägger oss till ro i solstolen, Ingemars Numismatiska Agenda!
Om detta var februaris inlägg eller om det kommer ett nytt om några veckor återstår att se...
En glad och nöjd mässbesökare!
/Ingemar
Sigtunamässan (i Märsta) (2023-01-14)
God fortsättning!
Det blir ett kort inlägg. Nu har myntsäsongen 2023 dragit igång. Först ut på mässfronten är som vanligt Sigtunamässan. Redan nu börjar Agendan för 2023 fyllas på ordentligt! Auktioner, mässor, föreningsaktiviteter och föredrag på KMK mm.
Sigtunamässan äger rum den 28 januari i Märsta. Åker du pendeltåg är det en bra bit att gå. Oavsett om du åker tåg eller bil är det att rekommendera att du tar del av kartan som ligger på Sigtunaklubbens hemsida. Jag har varit på mässan ett antal gånger och har alltid varit riktigt nöjd. Har dessutom fördelen att bo inte allt för långt från mässhallen utan tar mig dit med lokaltrafiken på en dryg timme. Mässan brukar vara välbesökt både med utställare och besökare. Utställarna är både proffessionella handlar och en hel del privatsäljare. Det brukar finnas objekt för alla samlarinriktningar och prisklasser på mässan. För min del har det vid varje besök blivit några objekt (mynt, polletter, litteratur) att gå igenom på hemresan!
Naturligtvis är målet att åka till Sigtunamässan även i år. Får hoppas att vädret är bra om två helger och att det inte är något snökaos som det var för några år sedan. Vet många långväga gäster som den gången aldrig kom fram utan var tvungna att vända pga. otillgängliga vägar. Sedan förefaller vi fortfarande vara i en pandemi. Känner du dig krasslig den 28:e avråder jag från ett besök med omtanke om alla andra besökare på mässan. Naturligtvis stannar jag hemma om det finns minsta risk för att jag skulle kunna smitta någon med något.
Mässan pågår 1000-1500 på Kunskapens hus i Märsta. Här hittar du kartan!
Ingemar

Här kommer inlägg från juli 2022 och framåt i kronologisk ordning
Gott Nytt MMXXIII (2022-12-31)
Hade tänkt att detta inlägg skulle bli en årssammanfattning av det gångna året sedd utifrån min horisont. Nu kom massa andra saker emellan. Hade väl nästan skrivit två A4:or men fick inte riktigt ihop det, avstår därför från att publicera sammanfattningen.
Vi får hoppas att 2023 blir lika intressant och numismatiskt som 2022. Det stora smolket i bägaren är väl just nu världsekonomin. Med skenade inflation, skyhöga elpriser och en räntebana som inte ser rolig ut kanske samlandet för många tillfälligt kommer att få prioriteras ned? Men tänk då på att vårt intresseområde, mynt och numismatik, liksom mynten har två sidor (SIC!) "samlandet" och "forskandet". Två discipliner som är beroende av varandra för att det ska bli riktigt bra på båda fronter. Blir det inga nya objekt till samlingen ägna dig då istället åt att lära dig mer om objekten och särskilt de som redan finns i samlingen. Har du inte böckerna i bokhyllan så finns otroligt mycket bra information att hämta på nätet. Ingemars Myntsida kan vara en ingång med 100 tals länkar "worldwide" och även med en avdelning med Digital litteratur. Det digitala har fullkomplig exploderat de senaste åren och det är svårt att hålla koll på vad som publiceras. Har du tips på "digital litteratur" som saknas på mina sidor, skicka gärna länk till mig! Har du frågor om mynt, myntsamlande och numismatik är du alltid välkommen att kontakta mig.
På tal om Ingemars Myntsida. Sidan startade i maj 1998 och firar i år 25-års jubileum. Det måste jag erkänna inte fanns i tankevärden, inte ens som en vision, när jag la ut den första versionen av hemsidan 1998.

På Twitter @Myntsidan görs nästan dagliga inlägg. Förutom information om kommande arrangemang en hel del annat bl.a. bilder på mynt, medaljer, polletter mm.
Får avsluta året med en trevlig annons jag hittade på Kungliga Biblioteket. Annonsen var införd i Posttidningar den 21 juni 1731 och till salu är Brenners andra upplaga av Thesaurus nummorum Sveo-Gothicorum!
Priset var 15 respektive 30 Daler Kopp.mt. beroende på vilken papperskvalitet som önskades. 30 daler var vid denna tid ungefär månadslönen för en timmerman.
Ingemar
Runstycken Ulrika Eleonora (2022-12-10)
Tror att det blivit lite mer fart på samlandet för min del de sista månaderna. Det har blivit en del köp utomlands men även på Tradera. Hos de svenska auktionshusen har utfallet varit betydligt magrare, men det beror nog främst på att jag bara sporadisk via datorn deltagit på de auktioner som genomförts
.
Fick en liten extra "kick" när Falcoin började uppdatera sina sidor om Ulrika Eleonoras 1 ÖrKM. Under 90-talet och en bit in på det nya milleniumet var jag i en period då runstyckena 1719-1778 stod högt i kurs och jag frenetiskt letade både kvalitet och nya varianter på dessa mynt. Ett intresse som sedan gått på sparlåga och där bara vissa kvalitetshöjningar gjorts. Trots att intresset svalnade en bit in på 2000-talet har jag fortsatt haft koll på svårare typer/ varianter som saluförts. Intresset för dessa runstycken sammanföll också med att Ingemars Myntsida introducerades. Mina försök att publicera variantförteckningar över 1700-talet kopparmynt på hemsidan rönte stort intresse och många bestående kontakter skapades både inom och utom Sverige. Det var också då som jag på allvar började besöka mässor. Tror att år 1999 (eller möjligen 2000) var första gången jag besökte FriMynt. Vilken upplevelse! Efter det blev FriMynt ett stående inslag i myntsamlandet, en mässa som i princip årligen har besökts.
Åter till runstycken. Eftersom intresset var som störst samtigt som Ingemars Myntsida skapades tror många att det bara är runstycken som intresserar mig? Fick faktisk för bara något år sedan en fråga som antydde att "du samlar väl bara kopparmynt från 1700-talet...". Nej, intresset är betydligt större och genom åren har många olika intresseområden varit i fokus. Som för så många andra började det med växelmynt. Det var tider då du kunde få mynt från början av förra seklet i växel! Senare blev det hela kronmyntsserien, svenska mynt från medeltid till 1873 både typer och varianter inkluderat de svenska besittningarna, ryska mynt men även polletter, myntförordningar, numismatisk kuriosa mm. Var tid har sin charm och ibland hämtas de gamla samlingarna ut ur bankfacket. Visst har jag gjort mig av med en hel del mynt, men merparten som funnits i samlingarna finns kvar och plockas alltså med jämna mellanrum fram. Nu senast samlingen av 1 ÖrKM efter Falcoins uppdateringar av dessa sidor, en riktig nytändning! Förutom mynten finns en hel del material samlat både i datorn och i en mängd anteckningsblock, en del har också publicerats på hemsidan även om en mycket har fallit bort när internetleverantörer och domäner bytts. Ofta när jag hittar ett nytt intresseområde går jag "all-in" både vad gäller att samla och att läsa om mynten, både i facklitteratur och auktions- och försäljningslistor.
Får allt som oftast frågor kring sidor som inte finns med på "nya" Ingemars Myntsida. En sådan sida är den om 1 ÖrKM jag nämner ovan. Genom åren har verktygen för att publicera sidor förändrats vilket medför att gamla sidor är svåra eller omöjliga att uppdatera. Vid övergången till "nya" Ingemars Myntsida valde jag dessutom att inte ta med en vissa sidor. Men eftersom dessa är publicerade på domänen ingemars.se ligger de fortfarande kvar på internet. Sidor från tidigare domäner som inte flyttades över till ingemars.se är tyvärr för alltid borta. Här har jag samlat en del av de gamla sidorna https://ingemars.se/myntsidan/diverse/. Ska när tid finns försöka hitta fler sidor på nätet.
När jag sökte på nätet hittade jag också den första sidan jag skapade på den egna domänen ingemars.se. Före 2005 hittades Ingemars Myntsida på den mer eller mindre omöjliga adressen w1.822.telia.com/~u82204708/index.htm...

Nu "lackar det mot jul". Blir nog inget mer inlägg 2022 om inte en årssammanfattningen publiceras de sista dagarna detta år. 2023 års Agenda la jag ut i slutet av november och som alltid, saknas något evenemang kontakta mig så uppdaterar jag! Även länkförteckningen uppdateras kontinuerligt även om det varit ganska tunnt med nya sidor de senaste åren. 2023 blir också ett lite speciellt år för Ingemars Myntsida, sidan skapades och lades ut första gången i maj 1998. Usch vad tiden går fort 25 år...
Får önska alla en riktigt trevlig jul och nyår, när det väl är dags!
Ingemar
Bilaga:
Perioden Ulrika Eleonora 1719-1720 från min förteckning cirka 2002 där jag specialstuderade ettöringar 1719-1778. Återkommer med bilder när jag hittat dessa/ tagit nya. UE kopparören präglades i mycket stora upplagor, variantrikedommen är stor. Nedan listas bara en del av dessa. Jag utgår i förteckningen efter frånsidans utseende då främst de tre kronorna.
1719
1. ARENBURGSKA SMÅ KRONOR
2. ARENBURGSKA STORA KRONOR (platt kronbotten, påminner om små arenburgska)
3. ARENBURGSKA STORA KRONOR (smal kronbotten)
4. ARENBURGSKA STORA KRONOR (normalt har 1719 litet Ö i ÖR)
5. ARENBURGSKA KRONOR (fem diamanter i kronan)
6. ARENBURSKA (spretiga kronor)
7. HEDLINGER KRONOR
1720
1. ARENBURGSKA STORA KRONOR (normalt har 1720 stort Ö i ÖR)
2 WIKMANSKA KRONOR (Minst två från- och åtsidor finns, dock små skillnader)
3. GRACIÖS FRÅNSIDA troligen graverad av Hedlinger
Litteratur (2022-11-12)
Den 4 november var det release för den av SNF, SNY (Finska numismatiska föreningen) och Åbo museicentral samproducerade boken om myntningen i Åbo (finns att köpa på SNF:s kansli). En riktigt trevlig bok där all text finns både på svenska och finska.

Myntníngen i Åbo skedde inte bara på slottet utan också på den relativt nyupptäckta myntorten Kustö. Kustö slott är beläget knappt en halvtimmes bilresa från Åbo och klart besöksvärt om du befinner dig i Åbo. På Kustö lät Sören Norby 1522-23 prägla skillingar med gotländsk design. Tre varianter av skillingar av typen med Sören Norbys vapen/ Lammet med fana är kända. Dessa har myntmästarmärke S,)( och L (LL1a,b,c) varav sistnämnda är klart sällsyntast. Länge ansågs Visby var myntort för alla tre mynten. Men senare forskning har knutit den senare varianten LL1c till Kustö och myntmästaren Leinhart Pauwermann, därav myntmästarmärke L. Merparten av existerande exemplar med L är dessutom funna på Kustö slott. Innan du köper Åbo boken kan du här redan nu läsa om Kustö mynten.

En rad böcker har släppts under hösten bl.a. den nya upplagan av Sveriges Mynt (1521-2021) (finns att köpa på bokens hemsidan för 750 exkl. frakt). I oktober släppte SNF två böcker, den smärre skriften #14 Sveriges Mynthistoria - berättad i korthet och monografin England till år 927 - Något om historien, mynten och kulturen (båda böckerna finns i SNF:s bokbutik och kostar 100 respektive 350, är du medlem betalar du bara 250 för den sistnämda).

Alltså stora möjligheter att fylla på det numismatiska biblioteket med flera nyproducerades och intressanta böcker!
Fortsätter på tema litteratur. För många år sedan hade jag ambitionen att publicera en förteckning med svensk numismatisk litteratur. La ner många timmar på att hitta de försäljningar som gjorts och försökte ge ungefärliga priser. Det är dock många år sedan och bara sporadiska uppdateringar har gjorts. Mycket nypublicerad litteratur saknas och prisbilden är inte uppdaterad. Men med som så mycket annat går priser både upp och ned. Min förteckning Numismatisk Litteratur från 2000(?) ger ändå en inblick i vad som finns att botanisera i. Mer uppdaterad är min förteckning över Digital litteratur som senast uppdaterades för knappt en månad sedan. På sidan hittar du mängder med digital litteratur som gratis kan läsas på internet, bland mycket annat Brenners bok från 1731, alla nummer av Svensk Numisamtisk Tidskrift och Numismatiska forskningsgruppens (NFG) alla alster. Är säker på att den digitala litteraturen är framtiden, pratade vi om ett paradigmskifte, eller....
Har du länkar till numismatisk litteratur mm som saknas på sidan får du gärna skicka ett mail och tipsa mig!

Litteratur är viktig för myntsamlandet. Archie Tonkin skapare av såväl Myntguiden som Myntboken runt 1970 skrev redan i en av de första myntböckerna de bevingade orden "Skapa ett eget lite bibliotek. Köper du mynt för X antal kronor per år, köp litteratur för 10% av det beloppet!".
Att Archie fortfarande är "still going strong" och har ett "ickesvenskt tänkande" för att citera Archie själv kan jag intyga efter ett givande samtal på Stockholm Numismatika tidigare i höst. Drygt 50 år i numismatikens tjänst är imponerande! Första Myntguiden kom redan 1969 och första Myntboken 1971. Sedan dess har Archie försett oss med dessa båda publikationer årligen. Nästa års upplaga, Myntboken 2023, släpps som vanlig i månadsskiftet november/ december (169 hos AdLibris). Jag kommer att vara en av köparna även om konkurrensen just nu är stor bland värderingsböcker.
Nu är den tredje säsongen av den numismatiska kursen på Stockholm Universitet igång. Om jag uppfattat allt rätt vid ett samtal med Jens Christian (professor och kursledare) för några veckor sedan var kursen fulltecknad vid start och det fanns även namn på kölistan, om någon inte skulle dyka upp vid uppropet. Går du på kursen och har några tankar kring kursen är du välkommen att dela dessa med mig och besökarna av Ingemars Myntsida. När väl denna tredje säsong är avslutad finns troligen ett 50-tal elever som genomgått kursen del 1. Kanske det då, 2023, är dags att start en fortsättningskurs, del 2, elevunderlaget borde finnas! Diskuterade även denna fråga med Jens Christian som inte var helt avvisande till tanken. Handlar nog ytterst om finansiering, viljan finns och finansiering till att "öka intresset för numismatik" borde finnas!
Fick vid en sammankomst för några år sedan den något ointressanta frågan "Vilket är det dyraste myntet du har i samlingen?" Vilken "x...." fråga... För mig handlar det inte om pris så jag valde att inte fortsätta diskussionen. Hade frågan däremot handlat om det intressantaste myntet hade det troligen blivit ett långt samtal! Myntsamlande och numismatik handlar inte bara om värde, alltså inte bara om nollor, oavsett om det rör kvalitet eller kronor. Numismatiken är större än så!
Nu när den mörka årstiden står för dörren varför inte tända skrivbordslampan (även om el-priserna är höga) och förkovra dig i numismatisk litteratur. Lär dig mer om dina mynt och höj värdet på din samling, om inte med nya objekt eller i värde (kronor), så åtminstone med ny kunskap om objekten i din samling!
Ingemar
Polletter (2022-10-12)
September-oktober har varit hektiska månader för den numismatiskt intresserade. För egen del har det varit en relativt lugnt på den numismatiska fronten, orsakat av en ny tjänst jag tillträdde i augusti. Den mesta tiden har fått ägnas åt det ny jobbet... Enda undantaget vad gäller numismatik blev Stockholm Numismatica 2022 på Sheraton i Stockholm. En mycket trevlig mässa!

En medalj har kommit in i "samlingen" sedan förra inlägget. För nit och redlighet!
Denna månads mLogg får det bli lite fokus på polletter. Skrev inlägget redan i somras men annat kom i vägen när jag skulle publicera det
Sommaren brukar vara lugn på den numismatiska fronten. Få eller inga mässor/ auktioner och även mindre med aktivitet på de olika säljsidor som finns. Möjligtvis är det mer aktivitet i sociala medier. Folk delar gärna sina semesterupplevelser på Facebook, Twitter och Instagram.
En fördel med sommaren och pollettsamlande är att det blir mycket resande. Nya platser besöks och under långa bilresor behövs pauser. Varför då stanna vid närmsta vägkrog? En liten avstickare någon mil från de stora vägarna kan ge så mycket mer.
Minns själv min barndom då många resor gjordes mellan Stockholm och Västkusten. På den tiden fanns få motorvägar och bilresan gjordes via mindre landsvägar, även om vissa hade Europaväg status. Hur lång tid resan tog alla köer inkluderat minns jag inte men de var åtskilliga timmar. Idag görs samma resa på säkert halva tiden även om hastighetsbegränsningarna respekteras, vilket kanske inte alltid är fallet... Resorna var inte roliga, upp i ottan för att sträckköra till slutmålet. Stoppen var få och på sin höjd blev det ett stopp för intagande av medhavda mackor. Samt någon kortare "pisspauser"... Stoppen gjordes på en parkeringsficka några meter från landsvägen. Att göra en mindra avstickare för att se något spännande kom aldrig på tal. Vet att jag ofta tjatade om att vi skulle stanna till vid Rökstenen som jag läst om i skolan. En liten omväg på kanske ett par kilometer, men det var aldrig aktuellt... Första besöket vid Rökstenen kom säker 20-25 år senare.
Idag är resorna mer avslappnade, det är ingen tävling att komma till slutmålet på rekordtid. Det blir en hel del stopp både för lunch och för att se något sevärt. Det är här polletterna kommer in. Mynten är nationella även om de har en präglingsort, polletterna är oftast lokal. Det är alltså möjligt att vid resor besöka platser där polletterna använts.
Har satt lite i system att försöka göra lite avstickare till platser som finns representerade i pollettsamling när jag är ute och reser. I samlingen finns många polletter från olika delar av landet, platser jag gärna vill besöka. Besöks resmål där polletter saknas i samlingen blir det oftast en jakt på dessa polletter när resan är avslutad.
Även i år har det blivit några "pollett-besök". Kanske inte så många jag önskat, men ändå några stycken. Ett par Stockholms restauranger bl.a. Grand Hotell där faktiskt en "fatpilsner" intogs! Några är platser som tidigare varit bryggerier som München bryggeriet på Söder Mälarstrand. Trädgårn i Göteborg, några färjor bl.a. till Marstrand och en ångslup som ägts av Stockholms Ångslupsaktiebolag. Därutöver några andra platser där polletter använts som Hörningsholms lantgods, Ekolsund, Nissafors för att nämna några. Samt ett utlandsbesök, Esplanadparken där Helsingfors Operakällare en gång var beläget. (Mer om polletterna från Operakällaren kan du läsa i senaste Pollettbössan (nr. 63)!)
Samlar du polletter, besök platserna där dina polletter använts, det ger mervärde till samlingen! Besöker du platser som du saknar polletter från köp en gammal pollett från platsen istället för något importerat krimskrams som souvernir!
Ingemar
En fullspäckad höst (2022-09-11)
Idag går vi till val, förtidsröstade redan för två veckor sedan och kommer att följa valvakan ikväll. Hur det kommer att gå har jag ingen aning om. Många stora frågor är olösta och politikernas löften är väl mest "val-fläsk/-fjäsk". Tror att vi kommer att gå en mycket stökig mandatperiod till mötes, oavsett utgången idag. Skenande energipriser, räntor och livsmedelspriser mattar mångas köpkraft och är inte lätt att hantera. Kanske går vi en "vargavinter" tillmötes.
Det har varit mycket jobb för min del den senaste tiden även om jag lyckades lägga in en semestervecka i månadsskiftet. Det blev därför inget Norrköping istället blev det ett besök i vårt östra grannland och Helsingfors. Vad jag har hört var mässan riktigt bra och dessutom välbesökt! Tyvärr hände lite tråkigheter på mässan, se längre ned i inlägget. Som alltid är början på hösten full med aktiviteter. Jag listar nedan ett urval av det som händer den närmaste månaden, en hektiskt period för den som vill vara med om så mycket som möjligt. "Allt" som händer hittar du i Agendan och som vanligt har jag missat något hör av dig!

- Redan i veckan är det dags att ansöka om bidrag från Sven Svenssons Stiftelse, senast den 15 september måste ansökan vara insänd för att tas upp vid höstens ansökningsomgång.
- 20 september släpps Sveriges Mynt 1521-2021 bokreleasen äger rum på Universitetshuset i Uppsala.
- Den 24 september sker två evenemang Myntets Dag på KMK i Stockholm (KMK firar 450 år, 1572-2022) och den årliga Myntmässan i Lund.
- Den 30:e är senaste dag att lämna in ansökningar till Gunnar Ekströms Stiftelse.
- Den 1-2 oktober är det dags för "superhelgen", som jag uttryckte det förra året. En numismatisk helg i Stockholm med både auktion MISAB 41 och Stockholm Numismatica 2022. Två måsten för den som samlar mynt. Att MISAB auktionerna är bra vet vi sedan tidigare, men även Stockholm Numismatica var riktigt bra premiäråret (2021) och har alla förutsättningar att bli ändå bättre i år med god uppslutning av handlare. Katalogen till MISAB 41 anlände i fredags och finns snart på hemsidan.
På tal om MISAB så bytte MISAB ägare för en knapp månad sedan, mer finns att läsa på Svenska Numismatiska Föreningens hemsida.
Som jag skrev redan i augusti kommer jag inte vara fysiskt närvarande på något av evenmangen, men några bud blir det säket på både MISAB 41 och MISAB #41. Det senare en internetauktion som öppnades i fredags.
Hade kontakt med prof. J C Moesgaard för drygt en vecka sedan, fortfarande finns platser kvar på årets numismatiska kurs. Kursen håller på 31 oktober till 15 januari, kursen går på distans (Zoom) vilken gör den sökbara för alla i Sverige. Studiefarten är halvfart och utbidningen bedrivs på kvällstid. Har du inte redan sökt är det hög tid att du gör det nu! Jag gick samma kurs 2020, den var mycket bra! Försökte då sammanfatta varje lektion, om dessa lektioner kan du läsa på mLogg.
Hörde på Delzannos YouTube-kanal att mässan i Norrköping haft problem med stölder. Bland de drygt 100 besökarna fanns alltså en eller flera tjuvar... Vad och hur mycket som förvunnit framgick inte men eftersom Roberto tog upp det var det troligen ingen obetydlig stöld. Tjuvar hör inte hemma inom numismatiken och på mässor (punkt slut). Tjuvar ska sitta bakom lås och bom. Har du misstankar eller såg du något i Norrköping som inte kändes rätt, kontakta arrangören eller polisen.
Mässor är mycket viktiga mötesplatser för samlare och handlare, ingen ska behöva vara orolig för sina objekt på en mässa. Visst kan man öka säkerheten med vakter och videoövervakning, men det medför troligen både högre bordshyra och inträdesavgifter vilket riskerar minska intresset både hos handlare och samlare. Vi har flera mässor den närmaste tiden, håll ögonen öppna! Ser du något som ser misstänksamt ut prata med berörd handlare eller med arrangören. Tjuvar hör inte hemma inom numimatiken eller på våra mötesplatser.
Fick några visdomsord av en samlare för ett par veckor sedan, en samlare som liksom jag tagit en liten paus. "En samlare har ofta en livslång horisont, en "investerare" vill se avkastning relativt omgånde. Uteblir den förväntade vinsten vänds intresset snabbt åt något annat håll". En mix är naturligtvis bäst men blir det för mycket jakt på "bra investeringar" kanske numismatiken tappar många intressenter. Efter "regn kommer sol" så för min del fortgår samlandet med all säkerhet, även om det blir på sparlåga under en period. Men man ska aldrig säga aldrig för helt plötsligt brukar "måste objektet" dyka upp!
På torsdag får jag en guldmedalj - NOR (Nit och redlighet)!
Ingemar
Höstterminen 2022 (2022-08-16)
Från början var tanken att det skulle bli ett inlägg i månaden på mLogg. Konstaterar så här 2,5 år senare att inläggen kommit betydligt oftare. Nu återgår jag till urspungstanken, detta blir augusti månads inlägg
Nu är det dags för hösttermin som en del uttrycker det. Vet dock inte om begreppen vår- och hösttermin fortfarande gäller i den numismatiska världen. När jag började samla var begreppen gångbara. Idag med internet skulle jag vilja säga att det inte finns några terminer myntsamlandet har så att säga blivit tillgängligt 24-7, och dessutom för alla oavsett var du bor.
Vad som händer under hösten hittar du i Agendan och skulle något saknas skicka ett mail!
För egen del blev det ett rejält sommarlov där nästan ingen tid alls ägnats åt numismatik, undantaget en årlig sommar-myntträff med några samlarkollgor på en krog i hamnen. Måste säga att det varit mycket numismatik i mitt liv de senaste åren. Förutom själva samlandet firar Ingemars Myntsida 25 år 2023 och på det har det blivit ett antal år i styrelsen för riksföreningen. Kanske för mycket av "det goda"? Åter dags att lägga lite mer krut på arbetslivet, vilket till viss del gått på sparlåga de senaste åren. Började redan förra hösten titta på nya jobb. Men det var först under årets semester som erbjudandet kom. Oväntat ringde telefonen när jag låg nedbäddad i covid-19. Trots att "gubben" till åren börjar komma (firade 60 i somras) kunde jag inte tacka nej till det jag erbjöds. Så nu tar arbetslivet en helt ny bana. Inte för att jag behöver det men tror ändå att den nya jobbet under en period kommer medföra att jag trappar ned på samlandet, åtminstone tidsmässigt.
Hade annars tänkt att 2022 efter en segdragen pandemi skulle bli året jag ägnade åt auktioner, mässor och annat numismatiskt relaterat. Just nu funderar jag på att skippa flera evenemang under hösten. Visst kommer jag lägga anbud och bevaka on-line auktioner men där stannar det nog. Det blir alltså inget besök i Norrköping om drygt två veckor. En för övrig riktigt bra mässa som jag skulle vilja säga platsar in på topp tre bland årets alla myntmässor. Nu beror inte min frånvaro bara på "minskat engagemang", mässan krockar också med annat inplanerat
Har du möjlighet, ta dig till "Peking" den 3 september!!! Norrköpings Myntmässa
Jag brukar vara ganska bra på att se i "spåkulan" och skulle tro att det är polletter jag främst håller på med om några år. Ett annat område som seglat upp är lokalhistoria. Visst finns några polletter och medaljer att leta efter, men det finns också mycket annat att studera och kanske även samla? Myntsamlandet, undantaget några få specialområden kommer förmodligen att ligga i träda under en tid. Kanske då bättre att fokusera på andra områden?
Hemsidan och inlägg på Twitter/ Facebook men även Agendan/ Länkförteckningen "rullar på" som vanligt. Agendan uppdaterades precis och senare i eftermiddag startar en auktion i Tallinn!
Ingemar
ps återkommer i mitten av september med mer om höstens mässor och auktioner, samt naturligtvis Myntets dag på KMK.
Mynt som arkeologisk och historisk källa (2022-07-15)
Hade inte tänkt göra några inlägg under sommaren. Men här kommer ett delvis repriserat inlägg från förra året. Eftersom det åter är dags för en numismatisk kurs på universitetsnivå. Ansökan öppnade idag! Denna gång kommer dessutom kursen att bedrivas på distans (Zoom) vilket gör att alla kan söka, inte bara du som bor i Stockholmsregionern! Vill du lära dig mer om numismaik är detta ett ypperligt tillfälle.

Länk till kursen - Stockholm Universitet
Jag gick kursen för två år sedan och måste säga att jag hade mycket stor behållning av den. Kursen ger en bra "överflygning" av vilken information som finns att hämta inom numismatiken. Många olika intressanta områden berördes och flera av dessa skulle jag vilja fördjupa mig i, och har redan gjort det i begränsad omfattning efter det att kursen avslutades.
Oftast fokuserar vi myntintresserade på objekten Det är valören, regenten, svårighetsgraden eller kvalitet som är intressant. Myntort, gravör och varianter är också spännande. Men det viktigast, kontexten kring användandet av mynten missar vi ofta. Det är här arkeologin öppnar upp en helt ny sida av vår hobby, de ofta "döda" objekten får ett nytt intressant liv!
Kursplan när jag gick kursen såg ut som följer, misstänker att det i princip blir samma upplägg denna gång. Här kommer det jag skrev på mLogg efter respektive föreläsning
- Introduktion till kursen. Introduktion till mynt och myntfynd. 2020-11-05
- Databaser och spridningskartor 2020-11-12
- Tolkning av skattfynd 2020-11-19
- Icke-monetär/ekonomisk användning av mynt 2020-11-26
- Arkeologisk kontext 2020-12-03
- Metallanalyser 2020-12-09
- Studiebesök på SHM 2020-12-15
- Stamp- och viktstudier 2020-12-16
- Coins as a historical source, some examples from Roman Macedonia and Asia Minor 2021-01-13
- Användning av metalldetektor och numismatik (tyvärr blev det aldrig något inlägg, var fullt upptagen med hemtentan!)
- Hemtenta 2021-01-16
Länk till inläggen på mLogg 2020 >>>
Lektionerna/ föreläsningarna var två timmar långa och pågick normalt mellan 1800 och 2000. Däremellan ägnade jag kanske 2-8 timmar i veckan till inläsning av studielitteratur. Hur många timmar jag la ner på hemtentan minns jag inte, men det blev en del... Fick väl inte toppbetyg men klart godkänt.
I princip all kurslitteratur fanns tillgänglig digitalt. Det fanns både obligatorisk litteratur och extraläsning för den som ville fördjupa sig.
> > > Min rekommendation: Sök kursen! > > >
För övrigt har sommaren varit lugn på den numismatiska fronten, vilket också var planen. Många trevligheter hade planerats in bl.a. två födelsdagar. Nu blir det inte alltid som man tänkt sig. Veckan efter midsommar drog jag på mig det jag trodde var en elak sommarförkylning. Nu visade det sig att det var covid/ omicron jag drabbats av. Eftersom jag är trippelvaccinerad blev det en ganska mild variant. Men trots att det var en mild variant var jag mer eller mindre utslagen i drygt en vecka och tillbringade den veckan liggande i soffan på altanen... Nu var det inte bara infektionen som "störde" semestern. Fick dessutom ett intressant jobberbjudande samtidigt som jag låg däckad på sofflocket.Trevlig men det innebär att tankarna under ett antal dagar hamnade på ett helt annat ställe än där dom ska vara på semestern...
Men just nu hjuter jag fullt ut av semester, ett strålande högsommarväder och en kall vid strandkanten. Tror att jag trots allt kommer att återkomma till verkligheten i början av augusti både utvilad och fylld med energi!
Ha en riktigt bra sommar!
Ingemar
Sommarlov (2022-07-03)
Igår hölls myntmässan i Sävsjö. Det var det sista större svenska arrangemanget innan sommarn tar över. Nästa mässa är den som hålls i Norrköping 3 september. Hade liksom förra året planer på att ta mig till Sävsjö men det gick i stöpet. Nu är mässan inte jättestor så om den är "värd en egen resa" är tveksamt särskilt som jag har 75 mil tur och retur. Men den hade säkert varit "värd en omväg" om jag befunnit mig säg 10 mil från Sävsjö, vilket jag gjorde för drygt en vecka sedan.
Verkar som att jag även i år har lyckats pricka in semestern helt rätt, eftersom jag tycker om värme och sol. De två första veckorna av en rekordlång semester finns inte mycket att klaga på. Får hoppas att även fortsättningen bjuder på riktigt sommarväder. Enda smolket i bägaren är att jag de sista dagarna har dragits med en elak förkylning vilket medfört att varken sol eller värme har uppskattats. Ett litet avbrott på semestern blev det också då jag förra veckan nåddes av nyheten att min närmaste chef sagt upp sig. Hade tänkt att släppa jobbet helt denna semester men så blev det inte. Vet inte hur många telefonsamtal jag satt i förra veckan, men många var det.
Vad gäller myntsamlandet ligger det på sparlåga just nu. Visst blir det något enstaka besök på olika digitala handelsplatser men inte mycket mer. Nu ljög jag, de senaste dagarna har det blivit en hel del besök. Dessa har dock varit orsakade av den tristess som en kraftig förkylning orsakar när det är 25-30 grader ute... Några köpt har det inte blivit. Myntsamlandet är verkligen upp-och-ned för mig. Efter en längre period där samlandet legat i dvala ökade det markant under våren och flera mycket intressanta köp gjordes. Men nu har det åter slumrat in, får se hur länge det blir denna gång.
Nu tar jag semester från numismatik och återkommer troligen inte förrän i början av hösten, men några inlägg blir det säkert på Twitter. Så det är bara att följa mig @Myntsidan
Du får ha en riktigt bra sommar!
/Ingemar
Här kommer inlägg från april 2022 och framåt i kronologisk ordning
Glad Påsk! (2022-04-13)

Får passa på att önska alla läsare en glad Påsk. Nu väntar för oss flesta några lediga dagar då vi kan ägna oss åt vår hobby. Det får idag bli en bild med anknytning till påsken i form av en spelpenning där både en tupp och hönor avbildas.
Spelpenning (Holst 130, Hy I s. 322, 199:1 Pl. 37:11) slagen av riksrådet greve Carl Gustaf Tessin och tillägnad fröken Taube. Spelpenningen är graverad av Daniel Fehrman 1750. Kvinnorna på spelpenningen tillhör hovet och tuppen på frånsidan ska föreställa greve Carl Gustaf Tessin. På spelpenningen avbildas förutom Katarina Charlotta Taube; Henrika Juliana Liewen, Ernestine von Grisheim, Charlotta Fredrika Sparre, Agneta Margareta Strömfelt och Ulrika Strömfelt.
Förlaga till spelpenningen är Johan Pasch "Hönstavlan" som kan beskådas i original på Gripsholsms Slott.

Foto: Nationalmuseum:
Hönstavlan/ Olja på duk/ 72,5 x 88 cm/ 1747/ Johan Pasch d.ä., svensk, född 1706-03-12, död 1769-01-16.
Porträttgalleriet på slottet är klart värt ett besök, till och med en omväg, som Guide Michelin brukar uttrycka det. En mängd klassiska målningar finns att bese, bland annat denna.

Foto: Per-Åke Persson / Nationalmuseum// Ingemars Myntsida (SS2270)
Skulle tro att "ungdomsporträttet" på Christina varit förebild för porträttet på riksdalermynten (1, 1/2 och 1/4 riksdaler), de som präglades i Sala 1639-1641
Ingemar
Danska leoparder (2022-04-10)
Man lär så länge man lever!
Numismatik är spännande och ju mer man studerar mynt och läser om mynten desto mer lär man sig! Inte föränn jag läste beskrivningen i Phileas senast katalog har jag förstått att det finns två typer av Erik XIV 2 mark 1562-1567. I Ahlströms Sverige Mynt finns båda typerna med, dom är dessutom avbildade. Någon direkt förklarande text finns inte och jag har aldrig detaljstuderat de båda typerna, sett leoparderna eller vetat något om dess historia. Trodde därför att det var några mindre variationer som skapat de båda typerna. Inte ens när jag läste Delzannos Sveriges Mynbok reagerade jag på detaljerna. Boken har dessutom två bra förstoringar på de båda rikssköldarna vilka jag helt missat. Även text som beskriver orsaken till leoparderna finns... Nej, det var först när jag läste objektbeskrivningen som jag blev varse de två typerna, varav typ 2 är riktigt intressant.

Vi är vana vid att de svenska mynten ska prydas av det svenska riksvapnet med lejon och tre kronor. Men så är alltså inte fallet med typ2 som präglades 1765 och 1767. Där har ett svenskt lejon och en tre-kronorns symbol i skölden bytts ut mot ett norskt stående lejon och de danska leoparderna.
Bild: frånsida på en mark 1561 med normalt riksvapen.
Jag tar mig friheten att citera den spännande objektbeskrivningen som åtföljde Philea/ Myntkompaniet auktion 22:41. "Den danske kungen Fredrik II:s bror Magnus försökte år 1560 att erövra Estland men drevs tillbaka av ryssarna. Tallinn sökte därför och fick beskydd av svenskarna under konung Erik XIV. Därefter erbjöds Magnus att bli länsherre med Estland som förläning - naturligtvis mot en ersättning om runda 40 000 daler årligen. Detta erbjudande föll dock inte i god jord och som svar förbjöd Erik XIV all handel med ryska varor i utskeppningsstaden Narva. Kung Erik krävde att denna handel skulle ske över de av svenskar kontrollerade städerna Viborg och Tallinn. Danskarna å sin sida kunde inte acceptera att handeln i Finska viken skedde under svensk kontroll - och beskattning. Detta blev upprinnelsen till det så kallade Nordiska sjuårskriget. Det berättas att den svenska delegationen år 1562 kom till ett förhandlingsmöte i Köpenhamn under Erik XIV:s nya riksvapen, vari de tre danska leoparderna och det norska uppresta lejonet fanns representerade! Ett par år senare användes också de svenska en- och tvåmarksmynten på samma sätt i det politiska spelet mellan grannländerna. Den kände numismatikern C. R. Berch skriver år 1773 följande om tvåmarken 1565: "Slagit til repressalier, för det at Dana-konungen hade börjat bruka Sweriges tre kronor."
På åtsidan av typ 2 återfinner vi således de tre danska leoparderna och det norska uppresta lejonet. De danska leoparderna och det norska lejonet förekommer bara på tvåmarkerna 1565-1567 och enmarkerna 1564-1568 och ingen annan gång i den svenska myntningen.

Sverige Mynt 1521-1977, Ahlström m.fl. sid 36
I år firar Ekonomiska museet 450 år (1572-2022). Nu är inte själva museet yngre men starten för denna vår äldsta museisamling är så gammal och har faktiskt koppling till markmynten med leoparderna! Som Berch skriver 1773 så hade danskarna börjat bruka de svenska tre kronorna, leoparderna är väl därför närmast att se som en hämd från den svenska kungen. Några år efter att de svenska mynttyperna som beskrivs ovan präglades (1572) började Johan III att samla in gamla svenska mynt. Syftet med insamlingen var att bevisa att Sverige var först med att använda tre kronor i riksvapnet och att Sverige därmed skulle ha större rätt till symbolen än Danmark. Denna insamling är alltså starten och grundstenen för den samling som idag finns på KMK och som i år firar 450 år. Ett jubileum som för övrigt kommer att firas på museumet den 24 september, då Myntets dag genomförs. Enligt Ekonomiska museets hemsida blir det då föreläsningar, konsert, myntslagning och andra familjeaktiviteter.
Sverige har som bekant sedan Albrekt av Mecklenburg (1363-1389) regeringstid använt tre kronor i den uppställning vi fortfarande använder den. Tidigast ska vara på ett sigill från 1364 som visar en sköld med tre kronor, men även på mynten präglade under Albrekts regeringstid används de tre kronorna.
Jag typsamlar svenska mynt och har en tvåmark Erik i samlingen, den intressanta typen med de danska leoparderna. Myntet har funnits i samlingen i knappt tio år utan att jag tidigare uppmärksammat det avvikande riksvapnet... Vilket är lite ouppmärksamt eftersom mitt exemplar råkar vara det mynt som representerar typen i SM-boken... Nu får jakten gå vidare, för naturligtvis bör även den första typen 1562-63 ingå i typsamlingen!

Bild: 2 mark 1565 typ 2 med danska leoparder (SM 18)
Man lär så länge man lever... Jaga inte bara nya mynt, lär dig även mer om det du redan har. Numismatik är både spännande och lärorikt!
Ingemar
En obestämd pollett (2022-04-01)
Efter att min gamla blogg Ingemars Myntblogg pga tekniska problem varit otillgänglig under en längre tid är den åter läsbar! För att hålla igång MLOGG kommer jag allt emellanåt reprisera inlägg från den gamla bloggen... Det kanske inte blir exakta repriser, men jag plankar delvis innehållet och återanvänder bilderna.
Denna gång blir det en fråga till "läsekretsen"!

Polletten är omnämnd och kontramarkeringen som ser ut som “FPK” är avbildad i Stiernstedts pollettförteckning i NM XII där den är upptagen under obestämda polletter. Stiernstedt beskriver ett exemplar där kontramarkringen är gjord på 1 ÖrKM Fredrik (1720-1721) som i sin tur är överpräglad på nödmyntet Wett och Wapen (det exemplaret skulle jag som samlare av 1 ÖrKM vilja ha!).
Den aktuella kontramarkeringen är gjord på en norsk 2 skilling från 1811. Stiernstedt beskriver bara kontramarkeringen “FPK” i sin förteckning. Min pollett på ett norskt mynt verkar även ha en kontramarkering på frånsidan. Denna är svårtydbar men jag tycker mig kunna se antydan till “kvistar” åtminstone nederst i kontramarkeringen.

Eftersom NM XII utkom 1890 och den senaste kända(?) kontramarkeringen alltså är från 1811 har polletten tillkommit i tidsspannet 1811 och 1890. Jag har inte hittat polletten beskriven i Stiernsteds tidigare verk, om du känner till att den beskrivits är jag intresserad av den informationen. 2 skillingen 1811 är sliten och var troligen inte ett giltigt betalningsmedel när den blev pollett. Skulle bedöma att den använts under första halvan av 1800-talet. Troligt är också att Stiernstedt hade haft polletten på 1 ÖrKM i sin besittning ett tag när han skrev NM XII. Hade polletten varit i cirkulation under den period som Stiernstedt verkade hade den nog kunnat identifieras. Kanske har den använts någon gång i spannet 1825-1850? Eftersom den är känd både på svenskt och norskt mynt är det inte helt osannolikt att den använts i de västra delarna av Sverige eller är det en norsk pollett?
Så till frågan:
Är det någon som vet mer om denna polletts ursprung eller har teorier om vad “FPK?” och “kvistarna” står för? När kan den ha använts? Alla tips är av intresse. Jakten på pollettens ursprung fortsätter och får jag upp några bra spår återkommer jag till dessa på MLOGG!
Ingemar
ps vill du läsa tidigare inlägg hittar du dom här: Ingemars Myntblogg. Om jag inte minns fel blev det totalt 666 inlägg av skiftande karaktär under perioden 2007-2018. Åtminstone en del är nog fortfarande läsbara!
Digital litteratur (2022-04-01)
Har i dagarna uppdaterat Digital Litteratur en sida där jag försöker samla de digitala resurser som finns inom numismatiken. På sidan finns allt från olika förteckningar över litteratur, typer mm. till direktlänkar där du kan läsa böckerna digitalt. Du kan läsa äldre böcker som Brenners Theusarus Nummorum från 1731 (som scannats av Google) fram till Haidentallers avhandling om tidiga svenska medaljer från förra året (en bok som förutom i tryckt format även finns som pdf!). Du kan också läsa alla nummer av Svensk Numismatisk Tidskrifts alla nummer från 1972 fram till det näst senaste utgivna (tidningarna är scannade av SNF och ligger utlagda som sökbara pdf:er).
Naturligtvis fattas länkar till en mängd numismatiska resurser på nätet. Känner du till platser som jag inte länkat till får du gärna höra av dig, det kan vara allt från platser du själv besöker till litteratur du själv är ansvarig för!
Vid genomgången fick jag tyvärr rensa bort en hel del sidor eftersom dom bytt plats och jag inte hittade den nya platsen, andra sidor har jag lagt in nya adresser till. Problemet är att när olika siter moderniseras genereras automatiskt nya adresser. Exempelvis Numismatiska Forskningsgruppen (NFG) har nyligen gjort en välbehövlig uppdatering. Sidan blev betydlig bättre att navigera på, problemet var att alla mina länkar till CNC, Metallanlyser av mynt, Roman Denari mm bröts. Besökaren blev i stället omdirigerad till NFG:s startsida. Nu är detta tillrättat och du kommer med "ett klick" direkt till de olika kategorierna.
Jag har tidigare skrivit om det paradigmskifte som den digitala utvecklingen har medfört för numismatiken. Fortsatt trycks böcker men allt fler av dessa publiceras också digitalt. Det digitala är naturligtvis billigare och miljövänligare, böckerna behöver inte tryckas och distrubieras via PostNord till mottagaren (obs att det finns fler leverantörer av post att välja på!). Digitala böcker är dessutom tillgängliga för alla som har en internetuppkoppling och då pratat vi många människor även om såklart alla inte är intresserade av numismatik. Betydligt fler nås än det det dryga hundratal som köper en bok, när en ny svensk numismatisk bok släpps. Undantaget är naturligtvis värderingsböcker och referensverk som trycks och säljs i betydligt större antal.
Har du ägnat många år av ideelt arbete för skriva en bok tror jag säker att du vill ha en större läsekrets än de hundra som köper boken när den är ny, samt de som köper boken på "bokrean" när du tvingas göra dig av med ditt allt för stora lager.
Genom att digitalisera numismatiken blir den också tillgänglig för många som ännu inte funnit inspiration i numismatik! Vi sprider intresset för vår stora passion. Det digitala har också den fördelen att den via digitala översättningstjänster blixtsnabbt kan översättas till vilket språk som helst! Du kanske, genom digitaliseringen av det du skrivit, hittar någon på andra sidan jordklotet som brinner för samma område som du. Bingo!
/Ingemar
Här är inlägg från april till juni 2022
Maj månad, en resume (2022-05-29)
Tror att maj månad 2022 har varit en av de mest aktiva ur ett numismatiskt perspektiv någonsin. I Ingemars Numismatiska Agenda var 20 evenemang listade (rekord!) och då saknades säkert en hel del lokala föreningsaktiviteter. Vill du att din förening ska synas i Agenden är det bara att maila (admin@ingemars.se). Likaså finns i Agendan bara evenemang i Sveriges närområde, undantaget är större auktioner med svenskintresse worldwide. Själv deltog jag på nästan hälfen av evenemangen. På mässorna fysiskt och på många av de övriga digitalt.
Gillar verkligen hybridauktioner. Att i lugn och ro kunna delta på de auktioner som anordnas utan att behöva ägna en massa tid åt resor men även kostnader för resande och boende. Att vara med på de avsnitt som är av intresse och däremellan ägna sig åt andra nödvändigheter. Detta oavsett om det handlar om en timmes resa till MISAB/ Philea i Stockholm eller en längre resa till Helsingfors eller Tallinn. Till mässor måste man resa åtminstone idag, tror dock inte det dröjer många år innan det går att besöka mässor digitalt och ta del av handlarnas utbud. IT-utvecklingen går framåt och vi befinner oss i ett paradigmskifte. Två mässor blev det för min del i maj FriMynt och Göteborgsmässan. Två riktigt trevliga mässor, som klart var värda restiden! FriMynt har jag besökt ett antal gånger för Göteborg var det premiär. Göteborgsmässan var en riktigt bra mässa där flera trevliga inköp gjordes, en mässa jag gärna återvänder till.
I Göteborg höll också SNF sitt årsmöte. Jag har suttit i styrelsen i många år men valde inför detta årsmöte att tacka nej till en ny treårs-period som ordinarie ledamot, väljer istället att trappa ned mitt engagemang med ett år som suppleant. Att sitta i en styrelse kräver mer tid än vad många tror. Måste erkänna att allt arbete i styrelsen faktiskt påverkat mitt samlande. Som du säkert förstått av mina inlägg de senaste åren har det ibland funnits planer (hemska tanke) på att sluta samla mynt. Inte överge numismatiken, men väl samlandet.
Vid årsmötet fick jag dessutom mycket positiv uppmärksamhet för mitt arbete med Ingemars Myntsida, men till detta återkommer jag i ett senare inlägg eller mer troligt i en notis i SNT.
Sedan jag definitivt bestämde mig för att lämna min styrelseplats, runt nyåret, har samlandet tagit fart! Visst har tankarna på att lämna styrelsen funnits i några år, men en sak är att "fundera" en annan att "handla". Måste erkänna att samlingen har fått riktigt bra tillskott under 2022 särskild under maj med både auktions, mäss och privata köp! Mitt samlandet känns idag nästan lika aktivt som under den period jag var mest aktiv (80/90-talet). En period då många mynt köptes på Ahlströms auktioner på Operaterassen men även hos andra auktionsfirmor och hos handlare. Detta var innan studier, familjebildning, hus och barn, då sparkapital och även en stor del av lönen kunde spenderades på hobbyn. Men livet har som vi alla vet olika skeden. Dottern tar studenten på fredag, sonen är snart klar med sina universitetsstudier och jag är snart klar med arbetslivet... (nja, ett antal år återstår väl.. (tillägg 31 maj: blev tydligen ytterligare ett år efter ett ogenomtänk beslut av Sverige Riksdag idag...)). Fick dock en påminnelse så sent som för någon vecka sedan då arbetsgivaren meddelade att jag skulle tilldelas NOR (Nit och redlighet i 30 år...). Det kommer alltså framöver att finnas mer tid att ägna åt numismatiken. Vilket säkert kommer påverka både mitt samlande och Ingemars Myntsida positivt. Att jag efter en lite längre time-out i framtiden åter engagerar mig i föreningslivet är ingen omöjlighet, men just nu får det räcka.
Nu väntar en sommar och som alltid brukar innebära att myntsamlandet läggs i dvala? I princip inga auktioner eller mässor genomförs under sommarmånaderna (juni-juli-august). Undantaget är Küncker som alltid har sin "Summer Auction Sale" i månadsskiftet juni/ juli samt den nya myntmässan i Sävsjö (2 juli). En mässa jag missade förra året, men som jag ska försöka besöka i år. Men tiderna förändras, kanske sommarmånaderna inte längre är lika passiva som förr. Få fysiska engagemang genomförs under somarmånaderna men det digitala är igång "7-24" hela året. Får väl samtidigt "avslöja" att flera av de bättre köpen jag gjort de senaste åren just gjorts på handelsplatser som eBay, Tradera m.fl. under sommarmånaderna! Glöm heller inte bort alla loppisar som är öppna under sommaren. Kanske inte så många mynt är till salu men ett och annat numismatiskt relaterat objekt brukar dyka upp! Besökte faktiskt en stor "backlucke"-loppis på hemmaplan i går men gick tomhänt därifrån.
Jag får önska alla en riktigt bra sommar!
Ingemar
Hybridauktion? (2022-05-16)
Eftersom jag i inlägg nedan använder begreppet "hybridauktion" får jag väl utveckla vad jag menade särskilt som jag fått frågor om det.
Under pandemin har allt mer gått över till internet. I princip alla möten jag gick på för tio år sedan var fysiska möten där samtliga deltagare fanns i samma rum. Visst fanns en och annan deltagare med "digitalt" via telefon och den "padda" som var placerad mitt på sammanträdesbordet. Så har det varit i många år till dess pandemin lamslog vårt land. Över en natt blev alla möten digitala, vi satt vid hemarbetsplatsen "med datorn i knät" och deltog på möten dagarna i ända... Alla möten genomfördes via Skype/ Zoom/ Teams. Nu när restriktionerna tagits bort började många återvända till möteslokalerna. Vi pratar nu om tre typer av möten: fysiska möten (alla är på plats), digitala möten (alla är med digitalt) och hybridmöten. På det senare är deltagarna med på samma villkor på sammanträdet oavsett om det är på plats eller digitalt. Eftersom dagens auktioner liknar våra hybridmöten tycker jag "hybridauktion" är ett bra och passande namn på den nya auktionsformen. Den digitala utvecklingen går dock snabbt framåt och inom några år är säkert hybridauktionerna ersatta av något nytt!
De typer som finns idag förutom hybridauktioner är:
Salauktion - Intressenterna sitter i samma lokal och bjuder. Auktionsutroparen bevakar inkomna anbud som tidigare nästan alltid var skriftliga. Idag finns oftast möjligheten att lämna förhandsbud digitalt, exvis via NumisBids. Vid salauktionen har det också varit möjligt att lämna bud "live" per telefon. Men det har främst varit för mer exklusiva objekt som möjligheten att bjuda via telefon har erbjudits.
Digital auktion - Alla budgivare lämnare sina bud digitalt och är även med på auktionen digitalt Tradera, eBay och MISAB:s internetauktioner är bra exempel.
Anbudsauktion - Auktionen avgörs helt på de anbud som lämnats in. På dessa auktioner sätter auktionisten upp ett klockslag en viss dag då anbuden ska vara inlämnade för att vara med på auktionen. Sedan vinner högst avgivna bud på respektive lot. Senaste anbudsauktionen jag var med på var den som Svenska Pollettföreningen höll för några veckor sedan.
Det finns säkert fler typer av auktioner men dessa fyra: Hybrid, sal, digitalt och anbud är de vanligaste.
Ingemar
"Auktionsanalys" (2022-05-15)
Eftersom jag är en förespråkare för internet och digitala auktioner gjorde jag en liten extra check på senast auktionen (Philea, igår den 14 maj). Var inte med under hela auktionen utan nöjde mig med de 400 första utropen och lämnade datorn när kronmynten skulle börja säljas.
Som vanligt antecknar jag i katalogen oavsett om jag är med live i salen eller "live" framför datorn. Denna gång gjorde jag förutom noteringar om slutpriser (köparnummer framgår ofta inte på hybridauktioner, där budgivare finns både i salen och online) följande anteckningar på de utbjudna objekten: I - internet, S - salen, B - skriftligt anbud samt X för osålda objekt. I snitt såldes 85 utrop i timme. Det är inte helt enkelt att vara koncentrerad i över fyra timmar om man samtidigt ska vara med och bjuda på ett antal objekt, samt koka kaffe och uträtta andra nödvändigheter. Några utrop missade jag helt och andra antecknade jag troligtvis fel attribut på. Men det är som med "gungor och karuseller" det jämnar säkert ut sig i det långa loppet. Resultatet jag kom fram till vara att drygt 70 % såldes till internet, 20% till salen, 10% blev osålt och lägg därtill några få objekt som gick på skriftliga bud. 80 procent av de sålda objekten gick till "internet". Tur jag vad med på "internet"!
Eftersom jag följde med under stora delar av auktionen såg jag att "internet" var mycket aktivt och med och budade på i princip alla sålda objekt. Antalet bud lagda via internet kontra salen är nog 95/5 om inte ännu mer. Internet är troligen en av de starkaste bidragande orsakerna till den prisökning vi sett på mynt den senaste tioårsperioden.
Toppobjekten finner i princip alltd köpare. Den svenska myntmarknaden är inte gigantisk, hur mycket som omsätts årligen i Sverige vågar jag inte spekulera i. Men kommer det in ett antal köpstarka köpare syns det tydligt i prisbilden på framförallt bättre objekt. Dessa nya samlare kan vi nog inte tacka internet för, dom får vi nog tacka kvalitetsauktionerna för. Men nu är det inte bara toppobjekten som haft en god utveckling även mellanmaterial och sämre material ökar i pris. Här tror jag internet och den tillgänglighet internet ger är orsaken.
När jag började samla mynt för sisådär 50 år sedan var det släktingars börser och spargrisar som utgjorde den "marknad" jag besökte. Lite senare började jag beställa stencilerade lagerlistor och ännu senare besöka Ahlström kvalitetsauktioner. Antalet mynt som var möjliga att förvärva via listor och auktioner var stort jämfört med föräldrarnas börser. Nu var jag dessutom lyckligt lottad som bodde bara en timme från Stockholm. Ett Stockholm där det fanns många handlare och där genomfördes också de stora auktionerna. Hade jag bott 50-100 mil från Stockholm hade säkert myntsamlandet blivit en "ungdomsgrej". Inte hade jag då för kanske 40 år sedan haft råd att åka till Stockholm och bo på hotell. Misstänker att om så varit fallet hade halva samlarbudgeten gått åt till resa och boende...
Så kom internet. Helt plötsligt kunde vi köpa mynt var än i Sverige vi bodde, Sverige... nej internet medförde att all i hela världen på ett enkelt sätt kunde förvärva svenska mynt och naturligtvis även tvärt om, svenska mynt kunde köpas från hela världen. De dåligt beskrivna mynten och avsaknaden av bilder gjorde det vanskligt att köpa mynt ur stencilerade lagerlistor. Internet var kanske från början att likna vid "stencilerade lagerlistor" som distribuerades digitalt. Men idag är i princip alla mynt som säljs avbildade, dessutom med bra bilder. Mynthobbyn har blivit en hobby tillgänglig för alla oavsett var man bor. Antalet myntsamlare förefaller ha ökat och med det priserna. Det får vi tacka internet för.
Åter till senaste auktionen. Det har varit en lång digitaliseringsperiod för myntsamlandet, det började säkert för över 30 år sedan och tog ordentligt fart när internet blev var mans egendom i slutet av 90-talet. Digitaliseringen gick relativ sakta i många år. Men under pandemin tog den ordentlig fart, då vi varken fick resa eller ses pga. restriktioner. Mycket i samhället flyttades då över till det digitala, så också numismatiken. Auktionsfirmor runt om i världen förstod tidigt att det är internet som är framtiden om företagen vill sälja objekt och det till marknadssmässiga priser, hybridauktioner infördes.
Det är resultatet av det vi ser på auktioner där bara 20 procent av objekten säljs till salen. Tror att när jag började gå på auktioner kanske 80-90 procent gick till salen. Hur många som var på Svartensgatan vet jag inte. Vet dock att lokalen är relativt liten. Utan att veta vare sig hur många som var på plats eller placerade framför datorn skulle en grov gissning vara att det var 25 gånger fler vid datorn än i salen, troligen mer. Marknaden styrs av utbud och efterfrågan. Hade bara salen bjudit (+ skriftliga förhandsbud) hade efterfrågan varit mindre, vi hade sett betydligt fler osålda objekt och framför allt helt andra slutpriser. Det är bara att konstatera att vi är mitt uppe i ett paradigmskifte där det digitala tar över både numismatik och myntsamlande. Skulle inte förvåna mig om det i framtiden bara är 5-10% går till salen och resten till "internet". Det är det så det blir när 50 intressenter i en sal byts ut mot tusentals worldwide!
/Ingemar
ps Idag (15 maj) är det 24 år sedan jag la ut det första embryot till "Ingemars Myntsida" på webben!
FriMynt 2022 (2022-10-12)
Naturligtvis borde detta inlägg kommit lite tidigare i veckan. Men efter en tre-dagarstripp till Helsingborg och ett antal timmar på mässan var jag helt slut i början av veckan, åldern börjar ta ut sin rätt? Sedan uppstod lite andra komplikationer och jag fick koncentrera mig på helt andra saker.
Resan både till och från Helsingborg gjordes i strålande solsken. En riktigt trevlig resa i goda vänners sällskap (myntsamlare såklar).Det blev många och långa diskussioner med numismatiken i fokus. Både kring mynt men även andra situationer som har med myntsamlade att göra. Tror aldrig att resan till Helsingborg har gått så enkelt och smidigt som denna gång.

Själva FriMynt var som alltid en upplevelse, särskilt efter två år med restriktioner där liknande evenemang mer eller mindre varit bannlyst eller åtminstone inställda. FriMynt hölls denna gång i nya lokaler inte långt från det Idrottens Hus där vi är vana att ses. Tycker att lokalen var lika bra som den traditionella, åtminstone var det många av utställarnas åsikt. Den gamla lokalen medförde en kanska tuff resa för handlarna när dom skulle rulla in försäljningsobjekten. Nu låg allt i samma plan. Bra med den nya lokalen är att den kan utvidgas om tillströmningen av handlare skulle vara stor. Annars kanske mässan var något mindre än vad vi är vana vid både vad gäller antalet utställare och besökare. Har inte pratat med arrangören om hur många som betalade inträde, men skulle tippa på mellan 500 och 750 betalande besökare. Svårt att avgöra även om man är på plats. På FriMynts riktiga storhetsdagar för kanske 20 år sedan var mässan en tvådagarsmässa och besöksantalet betydligt högre.

Mässan var bra och kommersen om jag förstår det rätt riktigt god. Själv blev det inte jättemånga nya objekt till samlingen, men några blev det! Hämtade också ut några vinster från Svenska Polletföreningens senaste auktion och hade även möjlighet att delta på mitt första årsmöte i föreningen. Ett snabbt och smidigt årsmöte, som med alla procedurer var avklarat på mindre än en haltimme! Fick också "ansikten" på några pollettsamlare som annars mest figurerat som olika "alias" på Tradera. Alltid roligt att träffa nya människor. Det blev många trevliga samtal under mässan. Minns särskilt ett med en dansk handlare och ett med en skånsk sedelsamlare. Sedlarna har annars en ganska undanskymd plats i mitt numismatiska intresseområde. Men efter mässan har jag säkert ägnat någon eller några timmar åt den alldeles utmärkta sidan www.sedelmynt.se/ och har lärt mig massor om de nu cirkulerande sedlarna, varav många är riktigt svåra!
Annars är det väl främst alla återseenden som är den stora behållning. Pandemin har medfört mycket "hemmasittande" och få fysisk möten med andra samlare. Nu kunde vi åter träffas och diskutera våra specialområden. Bl.a. blev det ett långt samtal med den kopparsamlare som en gång för tjugo år sedan fick mig att förstå att FriMynt var ett måste.
Har man 120 mil tur och retur samt ska tillbringa en heldag på mässan ser man inte mycket av Helsingborg. En trevlig stad som denna gång bara bjöd på fyra intryck, två restauranger, mässan och såklart hotellet. Men det blir fler besök i Helsingborg!
Maj månad 2022 är en riktigt het månad. Kanske inte vädermässigt men väl numismatiskt. Tror aldrig Ingemars Numismatiska Agenda haft en så välfylld månad som just maj 2022 ett tjugotal evenmang finns listade och då har jag bara med de i närområdet eller med svenskintresse.

Närmast på tur står Philea- Myntkompaniet auktion 23, en riktigt trevlig auktion där flera objekt är förkryssade i katalogen. Men om det blir en resa till huvudstaden är osäkert. Kanske blir det som på senaste MISAB-auktion att bevaka intressesant objekt via datorn och vara med on-line. Mycket har hänt de två senaste åren, hemarbete på i princip heltid har gjort att jag fått visst motstånd mot att resa i onödan, går det att göra samma sak via datorn väljer jag det senare... Sedan har också två års restriktioner worldwide medfört ett nödvändigt paradigmskifte då myntsamlandet allt mer blivit digitalt och det digitala fungerar numera riktigt bra inom numismatiken. Auktioner, föredrag, köp/sälj, diskussioner mm.
Som jag skrev ovan så är nästa alla helger i maj inbokade med numismatik. Efter Myntkompaniet helgen blir det att resa till Göteborg för årsmöte i SNF och GNF:s myntmässa. Om skrivlusten i början av veckan var låg har den alltså bättrats på så här i slutet av densamma, kanske blir det fler inlägg innan vi skriver juni.
Ha det bra där ute och njut av våren! (även om den är stökig med rekordinflation, en vacklande börs och krig i Europa...)
Ingemar
FriMynt 2022 nästa helg! (2022-05-01)
Nu pågår MISAB 40 på Sheraton i Stockholm och dag ett är avklarad. Resultat hittar du här (pdf). En auktion där det både går att bjuda i salen och on-line. Jag valde denna gång att buda on-line via datorn. Tycker auktionen löpt på i bra tempo och med mycket goda slutpriser. Var igår med till plåtarna Fredrik I men var sedan tvungen att ägna mig åt annat, Valborgmässoafton firande. Men tänker idag åter koppla upp mig och då särskilt för de antika mynten. Tyvärr var det få polletter på helgens auktion.
Tycker MISAB har tagit ett bra beslut när man slopat den tidsödande nedräkningen. Internet är gjort för snabba beslut och vill man vara med får man liksom i salen vara "på hugget". La själv en hel del bud och hade aldrig något problem med att det gick för fort. I snitt klubbades över 100 nummer per timme, vilket är helt OK. Med lite högre utropspriser skulle säkert antalet objekt per timme kunna höjas.
Auktion 39 i fredags hittade en köpare (två stiftelser) och såldes i sin helhet innan auktion skulle genomföras, auktionen ställdes därför in.
Redan nästa helg är det dags för årets höjdpunkt för alla oss som är intresserade av mynt och numismatik - FriMynt

För många är det en lång resa till Helsingborg men det är mässan värd! Tvekade själv i många år att åka men när väl "Ingemars Myntsida" var startad och jag hade fått många nya kontakter var rekommendationerna så starka att jag för första gången gjorde resan (120 mil tur och retur). Ett val jag aldrig ångrat. Första resan, bör ha varit 2000, blev dessutom betydligt längre eftersom jag samtidigt passade på att besöka min mormor. Efter den gången har det blivit många besök både med bil, buss och tåg. Bästa resorna är nog de jag gjort med MK Skilling Banco i Linköping. En fantastisk numismatisk bussresa som för min del var hela sträckan Norrköping Helsingborg samt naturligtvis transfern till Norrköping. Ska du åka kolla gärna upp med olika myntklubbar, många hyr buss och åker gemensamt till Helsingborg!
Åker du till Helsingborg på egen hand är det hög tid att boka resa och boende. Åtminstone från Stockholm finns i skrivande stund få avgångar som inte är fullsatta och även vad gäller hotell verkar många vara uppbokade. Nu är det väl inte myntsamlare som fyllt alla platser. Helsingsborg är på senvåren ett populärt stad att besöka där många olika evenemang genomförs.
FriMynt har ställts in både 2020 och 2021. Tror att det 2021 dessutom pratades om två olika datum, tyvärr fungerade inget av dessa på grund av de restriktioner som pandemin medförde. Men i år blir mässan av! Ovan skrev jag "höjdpunkt" kanske skulle spetsa till det lite och kalla det "numismatikens julafton" eller vad sägs om följande uppställning av handlare/utställare: ABAXA, Antikören, Berndt Göhle, Bruun-Rasmussen Kunstauktioner A/S, Cederholms Mynthandel, Dag Rönning, Dala Mynthandel, H. Johansson Mynt, Hamrin & Svahn Mynt, Harry Elgbacka, Helsingborgs Mynthandel, Heritage Auctions Europe, J Pedersen Mynthandel, J. Melin Mynt, J.B.J.Coins / John´s Mönter, Joakim Frostne, Joakims Mynt & Sedlar, Jockaboy2, Karlskoga Mynthandel, Kihlbergs Antik AB, Lunds Mynthandel, Myntauktioner i Sverige AB, Myntkompaniet / AB Philea Northstar Militaria, Paul Van den Broeck, Pecunia mm HB, Pegasus Auctions AB, PR Mönter, Riibe Mynthandel, RJ Numismantiek, Roberto Delzanno Mynthandel, Rune Larsson Mynthandel, Samlartorget Sverige AB, Samlerforum / Lindner, Schulman b.v. (Company), Skarabé Mynt & Guld AB, Sten Eng AB, Stenum Antik, Sven-Olof Källerholm, Svenska Numismatiska Föreningen (SNF), Tamco Numismatics, Ticalen Mynthandel, Tonkin AB, Ulvebacks Mynt och fler kan säkert tillkomma.
Att många av säljarna dessutom brukar ha välfyllda lager med sig till mässan gör inte saken sämre. Längtar redan till trängseln före insläpp och sedan till den rusning som börjar när alla vill vara först till sin favorithandlares bord! Men hinner du inte först ha förtröstan... Av egen erfarenhet vet jag att de bästa köpen brukar göras på eftermiddagen när trängseln avtagit och man i lugn och ro kan gå igenom det som bjuds ut.
Samlar du numismatiska objekt är FriMynt ett måste.
/Ingemar
Sigtuna Myntmässa 2022 (2022-04-23)
Då har man äntligen fått bevista en myntmässa igen. Pandemin har under 2020-2021 satt stopp för de de flesta mässorna. Visst besökte jag både Norrköpingsmässan och Stockholm Numismatica förra året men där tog det stopp. I år är planen betydlig fler mässor. Förutom dagens mässa bjuder våren på FriMynt och Göteborgs Numismatiska Förenings mässa, i sommar en mässa i Sävsjö och till hösten får vi hoppas det rullar på som vanligt. Vill du hålla koll på vad som händer besök Ingemars Numismatiska Agenda! Där försöker jag få med det som händer i Myntsverige men även utanför Sveriges gränser. Har jag missat något är det bara att skicka ett mail så lägger jag till evenemanget i Agendan.

Mässan idag var välbesökt, men kanske inte riktigt lika många utställare och besökare som vid senaste Sigtuna-mässan vintern 2020. Tror att det är lite för tätt med mässor under april maj och Sigtuna borde tjäna på att återgå till den normala tidpunkten, sista helgen i januari.

Som en liten bonus till alla mässbesökare delade Roberto Delzanno ut ett exemplar av Myntårsboken 2022. Ett bra sätt att sprida numismatiken. Nu har jag redan ett exemplar men mitt dubblettexemplar kommer jag i veckan att ge till en äldre samlare av antika föremål. Vet att han sneglat på mynt men aldrig kommit riktigt igång med sitt samlande. Kanske är Myntårsboken den tändvätska han behöver för att även börja samla riktigt antika föremål! Detta istället för tavlor, porslin och silverpjäser som kanske bara har hundra år på nacken...
En mässa är ett riktigt eldorado för oss samlare. Förutom möjligheten att gå igenom en rad handlares lager i jakt på objekt som saknas i samlingen blir det många diskussioner med andra samlare och många kära återseenden efter två år med restriktioner. Tror att mässor är det absolut bästa sättet att utöva vår hobby. Auktioner i all ära, oavsett om det är en kvalitetsauktion eller Tradera är dessa naturligtvis trevliga. Det kan dock bli lite långtråkigt att sitta framför en dator och bara "slåss" med andra alias eller sitta i en auktionssal där samtal med andra samlare bara kan ske i pauserna. För egen del är jag riktigt nöjd med mässan. Köpen blev sparsamma, men som alltid på mässor blev det en massa "mynt-tjat" och skvaller!
Nu får vi samlare se fram emot nästa mässa, FriMynt i Helsingborg 7 maj. Efter två inställda FriMynt (2020-2021) är det äntligen dags för mässornas mässa. Skulle tror att FriMynt är både först, störst och bäst vad det gäller myntmässor. Handlarna verkar sluta upp mer eller mindre mangrant, hoppas samlarna också gör det. Hela utställarlistan hittar du på FriMynts hemsida. Själv lyckades jag idag pussla ihop resan till FriMynt. Det blir att samåka i bil de knappt 60 milen enkel resa till Helsingborg. Vet att jag skrivit det förrut men resan till FriMynt brukar innehålla minst lika mycket mynt som själva mässan. Resan i goda vänners sällskap är så att säga halva nöjet.
Men redan nästa helg har MISAB auktion i Stockholm. Denna gång blir det en tredagarsauktion (fredag - söndag). Själv har jag siktat in mig på auktion 40, auktion 39 hoppar jag helt. Eftersom det är Valborg tänker jag vara med on-line och slippa resan till Stockholm - Sheraton. Veckan efter FriMynt ordnar Philea/ Myntkompaniet sin traditionella vårauktion. Auktionskatalogen släpptes i veckan som pdf. Måste säga att Philea auktion 23 är en riktigt vass auktion med objekt för alla smakinrikningar. Oavsett om din budget är några tusen eller åtskilliga hundratusen.
Om inte förr återkommer jag efter FriMynt.
/Ingemar
Glad Påsk! (2022-04-14)

Får passa på att önska alla läsare en glad Påsk. Nu väntar för oss flesta några lediga dagar då vi kan ägna oss åt vår hobby. Det får idag bli en bild med anknytning till påsken i form av en spelpenning där både en tupp och hönor avbildas.
Ingemar
Danska leoparder (2022-04-10)
Man lär så länge man lever!
Numismatik är spännande och ju mer man studerar mynt och läser om mynten desto mer lär man sig! Inte föränn jag läste beskrivningen i Phileas senast katalog har jag förstått att det finns två typer av Erik XIV 2 mark 1562-1567. I Ahlströms Sverige Mynt finns båda typerna med, dom är dessutom avbildade. Någon direkt förklarande text finns inte och jag har aldrig detaljstuderat de båda typerna, sett leoparderna eller vetat något om dess historia. Trodde därför att det var några mindre variationer som skapat de båda typerna. Inte ens när jag läste Delzannos Sveriges Mynbok reagerade jag på detaljerna. Boken har dessutom två bra förstoringar på de båda rikssköldarna vilka jag helt missat. Även text som beskriver orsaken till leoparderna finns... Nej, det var först när jag läste objektbeskrivningen som jag blev varse de två typerna, varav typ 2 är riktigt intressant.

Vi är vana vid att de svenska mynten ska prydas av det svenska riksvapnet med lejon och tre kronor. Men så är alltså inte fallet med typ2 som präglades 1765 och 1767. Där har ett svenskt lejon och en tre-kronorns symbol i skölden bytts ut mot ett norskt stående lejon och de danska leoparderna.
Bild: frånsida på en mark 1561 med normalt riksvapen.
Jag tar mig friheten att citera den spännande objektbeskrivningen som åtföljde Philea/ Myntkompaniet auktion 22:41. "Den danske kungen Fredrik II:s bror Magnus försökte år 1560 att erövra Estland men drevs tillbaka av ryssarna. Tallinn sökte därför och fick beskydd av svenskarna under konung Erik XIV. Därefter erbjöds Magnus att bli länsherre med Estland som förläning - naturligtvis mot en ersättning om runda 40 000 daler årligen. Detta erbjudande föll dock inte i god jord och som svar förbjöd Erik XIV all handel med ryska varor i utskeppningsstaden Narva. Kung Erik krävde att denna handel skulle ske över de av svenskar kontrollerade städerna Viborg och Tallinn. Danskarna å sin sida kunde inte acceptera att handeln i Finska viken skedde under svensk kontroll - och beskattning. Detta blev upprinnelsen till det så kallade Nordiska sjuårskriget. Det berättas att den svenska delegationen år 1562 kom till ett förhandlingsmöte i Köpenhamn under Erik XIV:s nya riksvapen, vari de tre danska leoparderna och det norska uppresta lejonet fanns representerade! Ett par år senare användes också de svenska en- och tvåmarksmynten på samma sätt i det politiska spelet mellan grannländerna. Den kände numismatikern C. R. Berch skriver år 1773 följande om tvåmarken 1565: "Slagit til repressalier, för det at Dana-konungen hade börjat bruka Sweriges tre kronor."
På åtsidan av typ 2 återfinner vi således de tre danska leoparderna och det norska uppresta lejonet. De danska leoparderna och det norska lejonet förekommer bara på tvåmarkerna 1565-1567 och enmarkerna 1564-1568 och ingen annan gång i den svenska myntningen.

Sverige Mynt 1521-1977, Ahlström m.fl. sid 36
I år firar Ekonomiska museet 450 år (1572-2022). Nu är inte själva museet yngre men starten för denna vår äldsta museisamling är så gammal och har faktiskt koppling till markmynten med leoparderna! Som Berch skriver 1773 så hade danskarna börjat bruka de svenska tre kronorna, leoparderna är väl därför närmast att se som en hämd från den svenska kungen. Några år efter att de svenska mynttyperna som beskrivs ovan präglades (1572) började Johan III att samla in gamla svenska mynt. Syftet med insamlingen var att bevisa att Sverige var först med att använda tre kronor i riksvapnet och att Sverige därmed skulle ha större rätt till symbolen än Danmark. Denna insamling är alltså starten och grundstenen för den samling som idag finns på KMK och som i år firar 450 år. Ett jubileum som för övrigt kommer att firas på museumet den 24 september, då Myntets dag genomförs. Enligt Ekonomiska museets hemsida blir det då föreläsningar, konsert, myntslagning och andra familjeaktiviteter.
Sverige har som bekant sedan Albrekt av Mecklenburg (1363-1389) regeringstid använt tre kronor i den uppställning vi fortfarande använder den. Tidigast ska vara på ett sigill från 1364 som visar en sköld med tre kronor, men även på mynten präglade under Albrekts regeringstid används de tre kronorna.
Jag typsamlar svenska mynt och har en tvåmark Erik i samlingen, den intressanta typen med de danska leoparderna. Myntet har funnits i samlingen i knappt tio år utan att jag tidigare uppmärksammat det avvikande riksvapnet... Vilket är lite ouppmärksamt eftersom mitt exemplar råkar vara det mynt som representerar typen i SM-boken... Nu får jakten gå vidare, för naturligtvis bör även den första typen 1562-63 ingå i typsamlingen!

Bild: 2 mark 1565 typ 2 med danska leoparder (SM 18)
Man lär så länge man lever... Jaga inte bara nya mynt, lär dig även mer om det du redan har. Numismatik är både spännande och lärorikt!
Ingemar
En obestämd pollett (2022-04-01)
Efter att min gamla blogg Ingemars Myntblogg pga tekniska problem varit otillgänglig under en längre tid är den åter läsbar! För att hålla igång MLOGG kommer jag allt emellanåt reprisera inlägg från den gamla bloggen... Det kanske inte blir exakta repriser, men jag plankar delvis innehållet och återanvänder bilderna.
Denna gång blir det en fråga till "läsekretsen"!

Polletten är omnämnd och kontramarkeringen som ser ut som “FPK” är avbildad i Stiernstedts pollettförteckning i NM XII där den är upptagen under obestämda polletter. Stiernstedt beskriver ett exemplar där kontramarkringen är gjord på 1 ÖrKM Fredrik (1720-1721) som i sin tur är överpräglad på nödmyntet Wett och Wapen (det exemplaret skulle jag som samlare av 1 ÖrKM vilja ha!).
Den aktuella kontramarkeringen är gjord på en norsk 2 skilling från 1811. Stiernstedt beskriver bara kontramarkeringen “FPK” i sin förteckning. Min pollett på ett norskt mynt verkar även ha en kontramarkering på frånsidan. Denna är svårtydbar men jag tycker mig kunna se antydan till “kvistar” åtminstone nederst i kontramarkeringen.

Eftersom NM XII utkom 1890 och den senaste kända(?) kontramarkeringen alltså är från 1811 har polletten tillkommit i tidsspannet 1811 och 1890. Jag har inte hittat polletten beskriven i Stiernsteds tidigare verk, om du känner till att den beskrivits är jag intresserad av den informationen. 2 skillingen 1811 är sliten och var troligen inte ett giltigt betalningsmedel när den blev pollett. Skulle bedöma att den använts under första halvan av 1800-talet. Troligt är också att Stiernstedt hade haft polletten på 1 ÖrKM i sin besittning ett tag när han skrev NM XII. Hade polletten varit i cirkulation under den period som Stiernstedt verkade hade den nog kunnat identifieras. Kanske har den använts någon gång i spannet 1825-1850? Eftersom den är känd både på svenskt och norskt mynt är det inte helt osannolikt att den använts i de västra delarna av Sverige eller är det en norsk pollett?
Så till frågan:
Är det någon som vet mer om denna polletts ursprung eller har teorier om vad “FPK?” och “kvistarna” står för? När kan den ha använts? Alla tips är av intresse. Jakten på pollettens ursprung fortsätter och får jag upp några bra spår återkommer jag till dessa på MLOGG!
Ingemar
ps vill du läsa tidigare inlägg hittar du dom här: Ingemars Myntblogg. Om jag inte minns fel blev det totalt 666 inlägg av skiftande karaktär under perioden 2007-2018. Åtminstone en del är nog fortfarande läsbara!
Digital litteratur (2022-04-01)
Har i dagarna uppdaterat Digital Litteratur en sida där jag försöker samla de digitala resurser som finns inom numismatiken. På sidan finns allt från olika förteckningar över litteratur, typer mm. till direktlänkar där du kan läsa böckerna digitalt. Du kan läsa äldre böcker som Brenners Theusarus Nummorum från 1731 (som scannats av Google) fram till Haidentallers avhandling om tidiga svenska medaljer från förra året (en bok som förutom i tryckt format även finns som pdf!). Du kan också läsa alla nummer av Svensk Numismatisk Tidskrifts alla nummer från 1972 fram till det näst senaste utgivna (tidningarna är scannade av SNF och ligger utlagda som sökbara pdf:er).
Naturligtvis fattas länkar till en mängd numismatiska resurser på nätet. Känner du till platser som jag inte länkat till får du gärna höra av dig, det kan vara allt från platser du själv besöker till litteratur du själv är ansvarig för!
Vid genomgången fick jag tyvärr rensa bort en hel del sidor eftersom dom bytt plats och jag inte hittade den nya platsen, andra sidor har jag lagt in nya adresser till. Problemet är att när olika siter moderniseras genereras automatiskt nya adresser. Exempelvis Numismatiska Forskningsgruppen (NFG) har nyligen gjort en välbehövlig uppdatering. Sidan blev betydlig bättre att navigera på, problemet var att alla mina länkar till CNC, Metallanlyser av mynt, Roman Denari mm bröts. Besökaren blev i stället omdirigerad till NFG:s startsida. Nu är detta tillrättat och du kommer med "ett klick" direkt till de olika kategorierna.
Jag har tidigare skrivit om det paradigmskifte som den digitala utvecklingen har medfört för numismatiken. Fortsatt trycks böcker men allt fler av dessa publiceras också digitalt. Det digitala är naturligtvis billigare och miljövänligare, böckerna behöver inte tryckas och distrubieras via PostNord till mottagaren (obs att det finns fler leverantörer av post att välja på!). Digitala böcker är dessutom tillgängliga för alla som har en internetuppkoppling och då pratat vi många människor även om såklart alla inte är intresserade av numismatik. Betydligt fler nås än det det dryga hundratal som köper en bok, när en ny svensk numismatisk bok släpps. Undantaget är naturligtvis värderingsböcker och referensverk som trycks och säljs i betydligt större antal.
Har du ägnat många år av ideelt arbete för skriva en bok tror jag säker att du vill ha en större läsekrets än de hundra som köper boken när den är ny, samt de som köper boken på "bokrean" när du tvingas göra dig av med ditt allt för stora lager.
Genom att digitalisera numismatiken blir den också tillgänglig för många som ännu inte funnit inspiration i numismatik! Vi sprider intresset för vår stora passion. Det digitala har också den fördelen att den via digitala översättningstjänster blixtsnabbt kan översättas till vilket språk som helst! Du kanske, genom digitaliseringen av det du skrivit, hittar någon på andra sidan jordklotet som brinner för samma område som du. Bingo!
/Ingemar
Här kommer inlägg från januari till mars 2022 i kronologisk ordning.
Toppkvalitet (2022-03-27)
Visst är ocirkulerade mynt i toppkvalitet spännande. Helt otroligt hur exempelvis ett 1600-tals mynt klarat sig helskinade i 400 år. Under 1900 talet är det inte ovanligt att ett bättre äldre mynt bytt ägare kanske fem gånger (provinienskedjor). Skulle samma resonemang tillämpas på 400 år skulle vi prata om säkert minst 20 ägare om det ens stannar där. Nu kanske det är en dålig jämförelse eftersom mynt på denna tid inte bytte ägare lika ofta.
Varje ägare har olika förutsättningar att förvara och hantera myntet. Vi pratar idag om dåligt förvaringsmaterial, plast eller papper med svavelföroreningar vilka skadar mynten, olika former av rengöring mm. Alla har säkert vårdat myntet på det sätt som respektive ägare tyckt varit det rätta. Sedan pratar vi om miljöpåverkan. Ett mynt som legat i ett dåligt uppvärmt slott har säkert tagit skada av fukt. Dagens luft är inte alltid den bästa vilket naturligtvis också har negativ inverkan. Ett mynt som ligger framme oskyddat kan drabbas av diverse föroreningar. Kvaliteten på det bevarade materialet kan inte förbättras, däremot finns alltid stor risk att materialet försämras genom yttre förhållanden eller i värsta fall genom ovarsam rengöring.
Vad jag vill säga att det är mycket som ska stämma om ett mynt ska klara sig i många århundraden och behålla sin kvalitet och fräschör. Det är ett fåtal mynt som är bevarade och dessa kostar. Här är det marknaden som styr priset, utbud och efterfrågan, oftast finns det några som är beredda att betala, "kosta vad det kosta vill".
Den klassiska värderingsskalan har varit att varje kvalitetshöjning ungefär medför en fördubbling av priset stämmer idag inte (1?: 100 1: 250, 1+: 500, 01: 1000 och 0: 2500). Vi får lägga på betydligt mer på de riktiga toppexemplaren. Kanske är kurvan mer likt denna på ett äldre mynt (1?: 100 1: 250, 1+: 750, 01: 2500 och 0: 8000). Ser dock en bra trend hos katalogförfattarna och dessa börjar i allt högre grad anpassa sig efter den mer branta prisskalan. En värdering som följer kurvan att priset styrs av utbud och efterfrågan. Den klassiska värderingen (serie1: blå) och den moderna (serie2: röd)

Men om nollan nu skulle säljas för 16000 på auktion medför det inte automatiskt att 01:ans pris också ska dubblas. Utbudet av 01 är större än för 0 och efterfrågan inte lika stor. Men visst om nu den aktuella nollan, kanske den enda kända, hamnar på en "säker hand" där myntet ska förvaras under oöverskådlig tid kan det medföra ett ökat intresse för 01:or eftersom presumtiva köpare och underbidders nu, under sina begränsade samlarår, får nöja sig med ett något sämre mynt än noll och därför börjar slåss om 01:orna. Utbudet av 01:or är lika stort som tidigare men efterfrågan har ökat. Att 01:orna ökar i pris behöver dock inte spilla över på de övriga kvaliteterna (1? - 1+) vilka troligen ska ligga kvar på sin tidigare prisnivå. Nu ska tilläggas att på de äldre mynten finns oftast inga nollor, den högsta kvaliten som är möjlig att införskaffa är ofta 01/0.
Om myntsamlandet i stort ökar får det dock påverkan för hela prisbilden och alla kvaliteter. Ett exempel kan vara de "svåra" femöringarna 1910 och 1927 som under "högkonjunkturen" för myntsamlande under 1970 talet kunde kosta 1500-2000 även i medioker kvalitet. Idag köper du samma mynt för några hundringar...
Låt dig inte förblindas av rekordpriser på toppkvalitetet som säljs på kvalitetsauktion. Ett högt pris för dessa objekt behöver inte medföra att även underliggande kvaliteter blir mer värdefulla.
Äldre mynt (före cirka 1800) i kvalitet runt 1+ är riktigt trevliga exemplar. Lite lagom cirkulerade och faktiskt använda av dåtidens människor som betalningsmedel, alltså det dom var till för! Värdeutvecklingen på dessa trevliga exemplar är kanske inte lika brant stigande som för toppexemplaren, men dom är klart samlarvänliga. Ska jag som i exemplet ovan välja mellan att köpa en nolla för 8000 eller en 1+ för 750 kronor är valet mycket enkelt!
/Ingemar
Varianter (2022-03-20)
Idag blir det delvis en repris av ett inlägg jag gjorde på SNF:s hemsida för knappt tio år sedan.
Varianter har alltid intresserat mig. Samlandet har väl främst riktat in sig på de mindre silvermynten och kopparmynt. Intresset för varianter startade tidigt. Jag började som de flesta samla kronmyntsperiodens mynt. En första samling innan några som helst referensböcker hade införskaffats var att hitta årtalsserier av 1900-talets mynt, främst från den senare halvan. Det finns få årtalsraritetet på 1900-talet och de svårast är femöringarna 1910 och 1927. Åtminstone på 1970-talet ansågs dessa vara riktiga rariteter och dom betingade höga priser. Idag är situationen en annan och dessa mynt kan köpas billigt. Skulle idag inte beteckna femöringarna ens som sällsynta.
Att bygga upp en samling årtalsmynt i normalkvalitet är idag ingen större utmaning. Möjligtvis var det en lite större utmaning för mig som 12 åring på 1970-talet? Men trots det samlades mynten ihop på några år. I princip alla årtal och valörer fanns representerade i samlingen och bara ett fåtal luckor fanns. Som med mycket samlande är det inte alltid målet som är det viktigast utan vägen dit. När målet väl är nått avtar snabbt intresset. Jag var ännu för oerfaren av mynt före 1873 för att våga mig på detta område. Hur skulle jag gå vidare med 1900-tals mynten. Ett alternativ var att höja kvaliten på samlingen. Men det vara svårt, det lager mynt jag hade tillgång till var släktingars sparbössor/ plånböcker och sparsamma besök hos någon enstaka mynthandlare. Ekonomin var inte heller jättestor och höga kvaliteterna oftast allt för dyra. Ska nog i efterhand var glad att jag inte satsade på kvalitet s.k. "Hirsh-nollor" var ymningt förekommande.
Men samlandet skulle gå vidare, det blev då att komplettera årtalssamlingen med de varianter som var kända. Varianter som enkronan 1916/5, 1941/4, stora repektive små G 1939-40, TS respektive G 1945 osv. Samlandet inkluderade också olika typer av klumpar på främst Gustaf VI Adolfs kopparmynt.
Variantsamlandet har sedan följt mig genom åren. Främst har det handlat om de mindre silvermynten och kopparmynt. I många fall har dessa till skillnad från de större silvermynten varit relativt dåligt dokumenterade, åtminstone historiskt sett. Idag är situationen betydligt bättre inte minst genom Delzannos Sveriges Myntbok och Hamrins Mynten i Sverige. Men trots att båda böckerna är relativt omfattande finns det fler varianter att hitta!
Variant
Vad är då en variant? Enkelt skulle det kunna beskrivas som två mynt som skiljer sig åt, alltså två mynt som präglats med olika stampar. Idag då alla stampar tas fram maskinellt blir variationerna små och ofta helt ointressanta. Undantag finns naturligtvis och vi som håller på med mynt vet att femman 1991 finns med två olika myntmästarmärken och femman 1972 med två olika riksvapen.
Går vi längre tillbaks när mynttillverkning var mer ett "handarbete" är variationerna betydligt fler. Varje stamp är unik även om gravören naturligtvis försökt få stamparna så identiska som möjligt. Det gäller placeringen av olika attribut, olika stansar som gravören använt mm mm. Varje stamp skapar en unik variant. Eftersom stamparna har en ändlig användningstid och myntningen är stor är antalet använda stampar (varianter) stor på de äldre mynten.
Vad som är en samlingsbar variant kan dock diskuteras. En extra punkt i texten?, att kronan på ett mynt stansats in högre än på ett annat mynt?, en annan porträttstans har använts? Gränsen mot typer är hårfin och det är i många fall upp till betraktaren vad som är en typ och vad som är en variant. Visst har jag samlat alla varianter (stampar) på vissa mynt, exempelvis ettöringarna i koppar 1719-1778 och då särskilt 1724. Men överlag har jag nog fokuserat på mer väsentliga varianter och naturligtvis typer. Om femtio stampar använts för att framställa ett visst årtal har jag aldrig försök hitta mynt från alla stamparna utan nöjt mig med mer väsentliga skillnader, vilket kanske reducerat ned antalet varianter jag letat efter till maximalt 5-10 stycken per årtal, men inte ofta ändå färre varianter. Ibland bara en variant trots att mycket stora mängder mynt präglats och alltså många stampar använts.
Så till reprisen från 2013.
För en variantsamlare tillhör kopparmynten 1824 (men även delvis 1822) ett riktigt intressant område där många varianter finns att hitta. Kända varianter hittar du i Hamrins Mynten i Sverige #II.1a-III.1 och II.2a-2f samt i Delzannos Sveriges Myntbok #99-103b och 114-115c.
Gravören Carl Gustaf Norman dog 1824. Carl Gustaf ersattes då tillfällig av sin far Christopfer Norman som gravör av 1824-års kopparmynt. Vilket har resulterat i en rik variantflora på kopparmynten. Att Christopfer var till åren kommen gör inte saken sämre vad gäller variationerna på mynten. Hans darriga hand och förmodligen dåliga syn har medfört en ovanlig serie med mynt. Till skillnad från övriga kopparmynt från Carl XIV Johan saknas ofta helt harmonin i myntbilden. De olika detaljerna som bokstäver, siffror och pilar har punsats in mycket oregelbundet.

Fjärdedels-skillingen längst ned till vänster är graverad av Mauritz Frumerie (som tog över som gravör efter Christopher). På Mauritz mynt har alla detaljerna hamnat rätt!

Bilderna ovan visar årtalssidor, men även åtsidorna uppvisar samma typer av fel. Både krona, monogram, sveakronor och bokstäver har klart oregelbundna inpunsningar. De många åt- och frånsidorna, samt att dessa ofta kombinerats på olika sätt gör samlandet av dessa mynt mycket intressant. Även om mynten är relativt vanliga är det en utmaning att hitta alla varianter, särskilt 1/2 skilling där enskillings-punsar använts till 24 och 1/4 skilling med stora årtalssiffror är riktigt svåra för att inte säga rara. Trots säkert 25 års sökande efter dessa varianter ligger fortfarande min luckfyllare av 1/2 skillingen kvar i samlingen. Det är också den som avbildas i Delzannos bok och i Hamrins bok saknas bild.
Det finns dock ett lite bättre exemplar på KMK, ett mynt som av en slump avbildades i SNT 3-1986.

Idag när mynt i många fall har nått "skyhöga" priser är det i princip omöjligt att samla toppexemplar av varianter och samma sak med typer, ofta får man därför nöja sig med tydliga mynt i normalkvalitet och någon gång även "luckfyllare". Överlag är jag är oftat nöjd med mynt i kvalitet mellan 1/1+ och 1+/01 även om det naturligtvis finns ett och annat toppexemplar i samlingen. Vad gäller varianter är kvalitetskraven oftast lägre kanske 1?-1. Vad gäller de ovan avbildade skillingarna är idag kvaliteten på samlingen bättre. Dock var mynten inte tillgängliga idag varför jag återanvänder bilderna från SNT.
Tycker du att rikdalrar och mynt i hög kvalitet idag är på tok för dyra, men ändå vill odla ditt intresse för mynt är variantsamlandet ett mycket bra alternativ! Till saken hör också att handlare och även samlare ofta inte ägnar dessa varianter på små silvermynt och kopparmynt någon större uppmärksamhet, fyndmöjligheterna är därför goda både på mässor, vid besök i mynthandeln eller vid köp på auktioner. Varianter på dessa enklare mynt är dessutom något du kan samla utan att behöva ta banklån för att utveckla din samling!
För att hålla uppe intresset gäller det att hålla "grytan kokande". Allt för lång perioder utan "nya" mynt till samlingen medför risk för att andra intresseområden tar över, hemska tanke... Har själv varit där vid flera tillfällen de senaste åren, men tror att mitt nyväckta intresse för varianter just nu räddar mitt intresse för mynt och numismatik!
Det kommer säkert att komma fler inlägg om varianter framöver.
Vill också slå ett slag för Robert Delzannos Youtube-kanal. Ett riktigt bra och aktivt initiativt. I princip dagligen kommer nya filmsekvenser (kan även vara flera på en dag) som behandlar typer, kvalitet, prägling, defekter, händelser i myntSverige, allmänt myntsnack mm. Riktigt intressant och jag som relativt erfaren myntsamlare har stor behållning av det mesta! (länken finns sedan några veckor bland mina myntlänkar).
/Ingemar
Förändringens tid (2022-02-27)
Hade tänkt skriva ett inlägg till i februari, men kom aldrig till skott. Ska dock bättra mig. Framåt sommaren kommer jag att få mer tid att skriva. En del åtaganden avvecklas och ett träningsmål uppnås förhoppningsvis också då. Ett mål som tar en hel del tid i anspråk. Ska framöver i högre grad försöka fokusera på myntsamlandet och det som intresserar mig. Toppnoteringar, toppexemplar etc får någon annan skriva om. Nej, det blir mer om myntsamlande på den nivå jag befinner mig och naturligtvis numismatik.
Februaris inlägg blir mycket kort.
Mars börjar med två auktioner, MISAB och Myntkompaniet. Kommer inte att vara på plats i Stockholm på någon av auktionerna utan nöjer mig med förhandsbud eller on-line budgivning. Några mynt har jag siktat in mig på och då främst på den senare auktionen. Det är två intressanta auktioner, mer om innehållet hittar du på respektive hemsida där även katalogerna finns att ladda ned (se Agendan),
När pandemin började ge med sig dök ett nytt orosmoln upp i Europa, Ryssland invaderade i veckan Ukraina, Världen står på spänn, börserna åker jojo, kronan faller och energipriserna och ädelmetallpriser rusar. Tänker inte göra någon djupare analys mer än att jag tycker hela utvecklingen är mycket olustig.
Förhoppningsvis har vi under våren åtminstone två mässor att se fram emot, Märsta och FriMynt, men vem vet kanske det blir fler? Har du kunskap om saker och ting som sker inom numismatiken, skicka ett mail så lägger jag in det i Agendan!
Ingemar
/Uppdatering 2 mars/ Fick precis info om att GNF planerar en mässa den 22 maj i Göteborg.
Ros och stjärna, Wismar 1692 (2022-02-04)
I förra inlägget hade jag en fundering om "ros eller stjärna" på de kontramarkerade 1/48 taler från Stralsund. Nu dök precis samma fråga upp i ett annat sammahang! En 1/48 taler jag köpte söndags och som anlände idag.
Det är spännande att gå på djupet och leta detaljer. Ibland hittas detaljer pga specialistkunskaper ibland av en ren slump.
Har i många år tyckt att besittingsmynten är spännande. Nu kanske inte ekonomin tillåter att de mest exklusiva mynten samlas. Det har blivit fokus på små- och medelstora mynt. Här finns en annan utmaning. Myntningen är omfattande och det finns en rad år och typer. Även här måste en begränsning göras. Huvudsakligen samlar jag typer, en årtalsamling skulle bli för omfattande storleksmässigt, likaså en variantsamling.
Gick nyligen igenom min samling av Wismar och hamnade då på 1/48 taler Karl XI. Det finns tre typer 1a-c i Delzannos bok, Ahlström väljer i SB att slå ihop 1b och c. Den enklaste typen att hitta är den som betecknas som 1c och som gavs ut 1692 och 1695, särskilt 1692 är mycket vanligt förekommande. Den typen saknades i samlingen.
När jag skulle köpa typen fanns säkert ett tiotal exemplar till salu på nätet. Priser och kvalitet varierade. Valde då att kopiera bilder på flera av mynten för att avgöra vilket exemplar som bäst passade in i samlingen med hänsyn tagen till pris, kvalitet ocheventuella "defekter". Naturligtvis vill jag ha så bra mynt som möjligt för pengarna! Fastnade till slut för några mynt, jämförde dessa och skulle precis trycka "på köp nu knappen" för det bästa exemplaret, då jag ångrade mig. Min erfarehet av att studera varianter gav mig en magkänsla att det var skillnader på mynten. En snabb konsultation av tillgänglig litteratur gjorde att jag köpte ett av de sämsta mynten... Varför undrar du säkert?

Myntmästarmärket skilde sig på de båda mynten! Enligt SB har mynten en ros för myntmästare Johan Memmies (1679-1711), en fembladig ros. Ingen annan myntmästare i Wismar är nämnd dessa år i SB-boken. Det som är intressant med det mynt jag köpte är att istället för en ros har myntet en sexuddig sjärna. Gick efter köpet igenom all de bilder på 1/48 talern 1692 jag hittade på nätet och bilder i de kataloger jag har tillgängliga. Totalt blev det nog 25-30 mynt och det visade sig att endast ett mynt hade stjärna! Visst vore det spännande om ytterligare myntmästare var verksam i Wismar i slutet av 1600-talet, en okänd sådan. Det troliga är dock att det är gravören som slarvat och inte riktigt förstått skillnaden på en ros och en stjärna.

Hade det varit ett svenskt kopparmynt eller ett mindre rikssvenskt silvermynt hade jag naturligtvis köpt båda mynten till samlingen. Men för att begränsa samlingen väljer jag att bara ha typ 1c (den svåra varianten?) med sexuddig stjärna.
Vet du mer om dessa mynt får du gärna kontakta mig!
Trevlig helg!
Ingemar
ps 1 ...när jag hade skrivit detta och även fått hem myntet och studerat det lite noggranare tycker jag mig se att det är olika typer av bokstavspunsar som använts, se bilden ovan (R och M), Vilket borde tala för två olika gravörer med egna uppsättningar av bokstavspunsar!
ps 2 ...då släppte regeringen från den 9 februari äntligen restriktionerna! Nu kan vi börja röra oss fritt i samhället. Myntlivet med auktioner, mässor och föreningsaktiviteter kan förhoppningsvis nu återgå till det normala. Visst ska vi även framöver ha respekt för viruset och hålla lite avstånd, men restriktionerna är snart borttagna! Förhoppningsvis för lång tid framöver.
Äntligen, igen! (2022-01-28)
För sisådär fyra år sedan skrev jag ett blogginlägg "Äntligen!" på Ingemars Myntblogg. Den gången hade jag efter många års sökande äntligen hittat en 1/48 taler från Pommern kontramarkerad med ett A för Anklam. Nu hade jag alla fyra orterna där kontramarkeringar på Carl XI mynt hade utförts: Anklam, Greifswald, Stettin (Szczecin) och Stralsund. Samlingen var komplett, eller? Vad gäller myntorter var den så klart klar. Men det fanns en variant jag bara tidigare sett i Sveriges Besittningsmynt (SB). I Greifswald kontramarkerades mynten med en krona och därunder en sköld i vilket ett G är placerat. Den typ jag då hittade är den typ som kallas krönt G. Där bokstaven liksom i Anklam krönts med en krona. Genom åren har jag kanske sett fem sålda Anklam och bara en Greifswald med krönt G. Att den senare är svår framgår av Delzannos bok där den är försedd med RR. Alla typer är dessutom avbildade i Sveriges Myntbok, utom just den med krönt G! vilket ytterligare talar för att den inte är vanlig.

Åter till Anklam. Det exemplar jag köpte för fyra år sedan var inget toppexemplar. Men så är det när man är typ/variantsamlare. Man får slå till när möjligheten erjuds, bjuda, betala och vara nöjd... Sedan är det bara att hoppas på att man framöver ska kunna byta upp sig. Nu var väl själva kontramarkeringen OK men myntet i sig hade mycket mer att önska bl.a. störde en stor stampskada/ spricka. När nyligen en ytterligare Anklam kontramarkering dök upp på auktion "spände jag bågen återigen rejält" trots att myntet bara var en aning bättre än det första myntet, men å andra sidan utan plantsfel. Lyckades köpa detta utbytesmynt för en bråkdel av mitt maxbud! Naturligtvis var jag glad när myntet anlände, men blev desto gladare när jag plockade fram min första Anklam. Kontramarkeringarna skilde sig åt. Placeringen av A:et var det som gladde mig. Knappologi säger säkert många, men det är dessa små skillnader som glädjer en variantsamlare. På mynt #1 sitter A-et i kronringen och på mynt #2 sitter A-et i underkant av kronringen. Alltså inte två typer men väl två varianter, vilket talar för att åtminstone två kontramarkeringsstampar använts. Om kronan och A:et sitter i samma stamp eller om dessa punsats i separat, låter jag vara osagt.
Till saken hör också att jag sedan några år tillbaks letat varianter på kontramarkeringar från alla fyra orterna. Tydligast varianter verkar finnas på mynten från Stralsund där en rad olika krontyper använts. När jag får bättre koll på dessa krontyper återkommer jag här på hemsida eller i någon annan form.
När jag försökt variantsamla/studera dessa mynt har jag dykt på en annan fråga som jag inte riktigt lyckats reda ut. Både Ahlström- Almer-Jonsson och Delzanno skriver som beskrivning av Stralsund-mynten "krönt ros eller krönt stjärna". Det jag inte blivit riktigt klok på är om det finns både "krönt ros" och "krönt stjärna". Till saken hör att många av de kontramarkerade mynten har en svag kontramarkering och är dessutom oftast välcirkulerade. Rosen/stjärnan har ofta flutit ut och ser ofta ut som en rund "blaffa" under kronan. Frågan är alltså om det finns två typer ros och stjärna, eller om författarna har haft svårt att reda ut om det är en ros eller stjärna som kröns av kronan, och därför valt att helgardera sig? Jag har några och har dessutom sett relativt tydliga mynt och visst kan en del tolkas som en stjärna andra som en ros, men tydligt är det inte. Vet du mer om detta får du gärna höra av dig! gärna då också med bilder.

Tror att nästa utlandsresa, när väl pandemin lagt sig, får bli att ta färjan (Hansa Destinations) till Rostock för vidare bilfärd i Norra Tyskland och Västra Polen för att besöka de fyra platserna i Pommern där mynt kontramarkerats. Väl på plats är det väl lämpligt att även övriga nordligt belägna besittningsmyntorter besöks: Wismar, Wolgast, Elbing och Thorn! Även ett stopp i Rostock lär det bli. Rostock var ockuperat av svenskar under 30-åriga kriget (1618-1648) och perioden 1700-1721 men vara aldrig någon besittnings-myntort. Trots det visar vissa av mynten från Wismar och Rostock upp tydliga likheter mellan varandra. Skulle tro att många mynt slagits i samma mynthus, av samma myntmästare och ä graverade av samme gravör?
Som sagt jakten går vidare inom detta spännande område och lyckas jag reda ut dessa kontramarkeringar och de varianter som finns återkommer jag naturligtvis.
/Ingemar
ps Det händer saker hela tiden. Evenemang ställs in eller flyttas med kort varsel vilket medför att Agendan mer eller mindre förändras dagligen. Nu senast fick jag information om att Märsta-mässa som var planerad till nästa helg men som ställdes in, nu har fått ett nytt datum i april.
Har du information om evenemang som saknas hör av Dig! ds.
Ska eländet aldrig ta slut? (2022-01-19)
Syftar naturligtvis på pandemin och alla de varianter (vilket borde glädja en variantsamlare (-; ) som finns, nu senast omikron. Nu när 36% har tagit tre vaccindoser (83% fått två och 87% en dos) och dessutom snart 20% av befolkningen varit smittade borde den så berömda "flockimmuniteten" vara uppnådd, men icke... Smittan sprider sig om än i mild form för de flesta grupper.
2020 var ett delvis förlorat år, likaså första halvan av 2021. Men under hösten kändes det bra och samhället började mer och mer återgå till det normala (eller åtminstone till hur det var före pandemin, vad det nya normala är står väl skrivet i stjärnorna?). Sedan kom fjärde vågen och allt ställdes på ända igen. Nu blev det väldigt allmänt, så jag ska försöka fokusera på numismatiken. För egen del var mässan i Märsta 2020 det sista riktiga live evenemanget innan pandemin, sedan blev det stiltje på den publika delen av numismatiken, tänker då på föreningsaktiviteter, mässor och live auktioner. Under hösten började så åter aktiviteter att dra i gång. För egen del två mässor (Norrköping och Stockholm Numismatica) men även en del föreningsaktiviteter.
2022 hade jag tänkt fokuser på mässor och internet. Den första mässan som skulle besökas, en mässa jag verkligen gillar och den sista jag besökte före pandemin, den i Märsta. Tyvärr har arrangören blivit tvungen att ställa in mässan på grund av rådande läge på pandemifronten. Tråkigt men samtidigt ett klokt beslut. Hur roligt det än är att gå på mässor är det aldrig värt att anordna en mässa där deltagare riskerar att bli sjuka. Även om mässan genomförts hade nog risken varit stor att antalet närvarande hade varit lågt. Själv fick jag för någon vecka sedan den tredje dosen och kände mig säker, dessutom hade jag tänkt ta bilen till Märsta för att slippa exponera mig för smitta i kollektivtrafiken. Men "icke-sa-nicke" nu får siktet istället vara inställt på arrangemang senare i vår.
Allt mer inom numismatiken blir digitalt. Det är nog bara att acceptera att paradigmskiftet då det digitala tar över har inträffat. Auktioner runt om i världen blir mer och mer digitala, där köparna inte finns i salen utan framför en dataskärm. I viss mån börjar också föreningsaktiviter bli digitala och flera föreningar har på senare tid förflyttat sin verksamhet till det digitala och då på plattformar som Skype, Zoom och Teams. Nu verkar även mässorna bli digitala, den årlliga mässan i Berlin blev inställd men nu annonserar arrangören om en digital mässa senare i vår (se mer i Agendan). Ett spännande försök där även vi som inte hade tänkt åka till Tyskland förhoppningsvis kan delta via datorn! Faller försöket väl ut kan vi säkert räkna med fler digitala mässor framöver.
Det digitala i all ära men visst är det alltid roligare att ses live och inte minst de objekt vi samlar gör sig alltid bäst live. Där vi själva kan avgöra om kvalitet, lyster mm gör objektet intressant för den egna samlingen. Ännu kan inte det digitala ersätta känslan av att hålla ett objekt i handen. Vi har genom åren lärt oss att belysning, kameravinkel, slutartider mm kan få ett "lik" att se riktigt bra ut. Kanske är den nya trenden att videofilma objekt bättre? Men med rätt belysning förefaller det dock ganska enkelt att få "en död yta" att se ut som en "orörd yta" med "spegelliknande karaktär"... Nej, mynt ska ses live för största behållning. På tal om kvalitetsangivelser så håller den alltid aktive Delzanno nu på med en graderingsbok för svenska mynt 995-2022! På Facebook har han delat med sig av de första stegen i detta projekt, där kanske en bok kommer ut redan under året! Ett mycket bra initiativ inom ett delvis eftersatt men ack så viktigt område. Vet att jag Twittrade om det men tror inte jag nämnt det på mLogg. Robertos Sveriges Guldmynt var nomierad till den bästa myntboken i världen 2020 av handlarföreningen IAPN. Detta för att i höstas utses till den bästa myntboken 2020 (worldwide). Bra jobbat Roberto!
För egen del har myntåret (planenligt) varit riktigt lugnt även om några trevliga köp redan gjorts (utomlands). Hade tänkt fokusera på mässor och hemsidan 2022. Nu blev första mässan inställd men vi får hoppas att pandemin ger med sig under våren och att live-arrangemangen åter kan komma igång i normal omfattning efter nära två års stiltje.
Om numismatiken gått på sparlåga så har joggandet "löpt" på för min del. Det har redan blivit många mil och detta trots en "halkolycka" på julafton och ett mindre uppehåll efter tredje vaccindosen, och tanken är att detta ska fortsätta större delen av året. I stället för att "slösurfa" numismatik på nätet har jag snörat på mig löpdojorna för en joggingtur eller en längre promenad, det senare om det varit för riskfyllt att springa pga snö och halka. Måste säga att jag föredrar barmark, att det är kallt ute spelar mindre roll. Riktigt skönt att pausa numismatiken, vilken kanske fått allt för mycket uppmärksamhet de senaste åren och inte minst då under de snart två år jag jobbat på distans hemifrån och sociala kontakter har varit klart begränsade. Internet kan nästan bli som ett gift, alltid tillgängligt via smartTV - dator - telefon - platta, för inte vill man missa något? Jo, det kan man faktiskt göra och må bra ändå! Numismatiken är inte allt.
Målet är att Agendan alltid ska vara up-to-date och likaså länkförteckningen. Saknas något i Agendan uppmärksamma gärna mig om det. Likaså om det blir förändringar i planerade aktiviteter. Samma sak med länkförteckningen, fyller gärna på den med nya intressanta numismatiskt relaterade länkar!
Kämpa på, "efter regn blir det sol" och förhoppningsvis ett slut (eller åtminstone en avmattning) av pandemieländet.
Ingemar
Nostalgi, året var 1998 (25 år på nätet!) (2022-01-01)
GOTT NYTT ÅR !

Ingemars Myntsida gick precis in på sitt 25:e år och har varit aktiv alla år från 1998. Det riktiga 25 års jubileumet får dock vänta till maj 2023.
Skaffade ett internetabonnemang hösten 1997. På den tiden var det "inne" att ha en egen hemsida och jag ville inte vara sämre. Sagt och gjort, jag la upp en personlig hemsida där jag presenterade lite av varje. Mynten fanns med men de hade en undanskymd plats. Syftet med sidan var lite oklar och det var väl främst "nära och kära" som efter lite "tjat" besökte den. Att ha en egen hemsida kanske inte var så "coolt" som jag trott...
Internetuppkopplingen var dock en "hit" och jag märkte efter ett tag att det var främst "mynt" och "coins" som jag sökte på i dåtidens sökverktyg. Har för mig att Alta-Vista då var det hetaste sökverktyget, detta var långt före Google. Insåg också att det numismatiska materialet var ganska begränsat på nätet. Hittade några få intressanta sidor och minns att eBay var en av dessa.
Jag saknade att inte fler skrev om mynt på nätet och fick en idé om att jag skulle skapa en egen sida om mynt. En sida som handlade om mitt stora intresse, en sida andra intresserade skulle kunna besöka. Sagt och gjort, jag började planera innehållet på webben. En avdelning fick heta "samla mynt" på den ville jag för den oinvigde på ett och samma ställe beskriva lite av de vanligast frågorna för en ny myntsamlare. Sidorna finns av nostalgiska skäl kvar och jag har även valt att bevara den bakgrund jag använde 1998. Sida bestod av fyra undersidor Samla-Köpa-Kvalitet-Förvara. På en annan sida la jag upp en länkförteckning över de myntsidor jag hittat på nätet. Denna sida finns också kvar, även om den kanske delvis har forlorat sin funktion eftersom dagens sökverktyg oftast hittar det man söker.

Jag hade under många år samlat varianter på svenska kopparmynt och svenska småmynt och hade ganska gedigna förteckningar över dessa. Den jag kommit längst med var den över 1 ÖrKM 1719-1778. Vissa variantförteckningarna lades ut och blev välbesökta jag fick dessutom via dessa kontakt med en mängd samlare som också samlade varianter av äldre kopparmynt. Måste säga att 1ÖrKM sidan är en av de sidor jag är mest nöjd med. Jag hade under åren köpt massor av mynt på "vinst och förlust" för att hitta nya varianter, både via stencilerade prislistor (där mynten knapphändigt beskrevs) och genom att rota igenom handlares lager. När jag gjorde min samling offentlig, en samling jag nästan trodde var komplett... insåg jag snabbt att så inte var fallet. Det fanns mängder av varianter jag missat. Ett tips jag vill ge är, samlar du på ett smalt område, sprid dina kunskaper. Jag är övertygade om att det finns fler som har samma passion!
Ville också ha en nyhetssida där jag kunde lägga in kortare notiser. Dåtidens handknackande av HTLM-kod gjorde det svårt att skapa aktiva sidor, även de tidigaste verktygen var anpassade efter statiska sidor. Jag löste det genom att skapa det jag kallade Myntsidans e-zine. Även e-zine lever kvar om än förändrat format, dels i Agendan dels i olika bloggar (först Ingemars Myntblogg) och senare i mLogg som du precis är inne på. Första blogginlägget gjordes 1998 och handlade om SM-boken 2.0 en bok som 25 år senare verkar bli verklighet! Om än inte digitalt.

Sidan skulle också ha ett namn, det fick bli Ingemars Myntsida. Den 15 maj 1998 publicerades Ingemars Myntsida för första gången för en lite större publik. Gensvaret blev stort och besökarna "rusade" till! Sidan blev även uppmärksammad i många av dåtidens medier som skrev om internet, både i Sverige och utomlands. I Sverige bl.a. av Aftonbladet IT och Internet World. En recension i USA gjorde att sidan under en kort period hade många tusen dagliga besökare, mailen formligen välde in dessa veckor och resulterade i en rad nya mynt till samlingen!
Vad fick mig då att starta en hemsida? En orsak var naturligtvis, som jag skriver ovan, att jag ville att mynten likt mycket annat skulle uppmärksammas i det nya mediet internet. Numismatiken hade en given plats på nätet tyckte jag, intresset är relativt stort och utövare finns worldwide. Kanske skulle jag ha varit mer generell och i större utsträcknig även behandlat utländska mynt?

Villa Annoro där Ingemars Myntsida skapades
Men jag tror samtidigt att det blir bäst om man fokuserar på det egna intresseområdet. Om de svenska mynten 1521- har varit i fokus för mitt samlande tycker jag ändå att jag utvecklat med både medeltid, besittningsmynt, polletter medaljer och litteratur. Områden som vid sidan av de "moderna" mynten också blivit samlarområden för mig. Vet att jag ibland slarvat och skrivit lite för mycket om rekordprisnoteringar och toppkvaliteter, områden som sällan intresserat mig. Jag tycker cirkulerade mynt är väl så värda att samla på. Nu behöver det inte vara helt nedslitna mynt men för mig duger gott ett tydligt mynt i kvalitet 1/1+ eller till och med ett något skadat mynt om det är en större raritet. Ska försöka bättra mig och i framtiden mer fokusera områden som mer liknar mitt eget, prisrekord och nollor får andra ta hand om.
Den viktigast orsaken är nog ändå att jag vill inspirera de som fått upp ögonen för mynt att bibehålla och utveckla det intresset. Mailen och alla frågor år viktiga. Vi får heller aldrig glömma att det viktigast kanske är att "hålla grytan kokade" att själva odla intresset för mynt, men också att föra intresset vidare. Numismatiken får inte dö ut, även om det förefaller vara vår generation som avskaffar mynten, åtminstone som betalningsmedel... Vi har ett arv att föra vidare.
Ett annat skäl till mitt digitala engagemang är också mitt eget samlande och hur jag upptäckte numismatiken. På 1970 och 1980-talet exploderade intresset för mynt, Archie Tonkins Myntguide och Myntbok är två av orsakerna. Ett annat det stora utbud av mynt som fanns både i börsen och hos handlare. Att det samtidigt började ges ut allt mer litteratur och tidningar var naturligtvis viktigt för att jag skulle fastna för mynt och numismatik. Annars var numismatiken en ganska ensam hobby. En hobby som jag bedrev i ensamhet på pojkrummet. Visst fanns det perioder då även kompisarna samlade mynt med det var ganska korta stunder. I den lilla stad jag växte upp fanns inga eller väldigt få samlare? Kom under alla dessa år bara i kontakt med någon enstaka som delade mitt intresset. På auktioner och mässor var samlarna ganska fåordiga och hemlighetsfulla. Som ung samlare bjöds man inte in, fick inte ens medlemsskap i föreningar eftersom man som ung "landsortsbo" inte hade de rätta kontakterna/ referenserna... Kanske är det denna saknad som varit den drivande kraften under dessa 25 år. Jag ville inte att det skulle sitt nya ensamma "Ingemar" som har ett intresse men som samtidigt har svårt att hitta likasinnade, vilket är nödvändigt för att kunna utveckla sitt samlande. Jag ville ge de nya samlarna det jag aldrig fick. Internet var det perfekta mediumet.
Numismatiken måste utvecklas för att leva vidare. Numismatiken måste anpassas till rådande förutsättningar, så har det alltid varit. Vi trodde nog knappast runt milleniumskiftet att numismatiken skulle bli digital, nu är vi här! Under pandemin har vi troligen också sett ett pardigmskiftet då numismatiken flyttat till det digitala. Nu är numismatiken tillgänglig för alla, inte bara den lilla skara som samlar mynt eller forskar om mynt. Nya grupper upptäcker numismatiken! Numismatiken kommer vara digital och bedrivas digitalt fram tills något nytt kommer fram. Tro aldrig att vi kommer återvända till hur numismatik bedrevs på 1900-talet!
_ _ _ _ _
Har du kunskap om numismatiska evenemang som saknas i Agendan är du alltid välkommen att informera mig. Eftersom pandemin verkar vara långt ifrån över, får jag tyvärr lägga till att jag naturligtvis också tar emot information om inställd evenemang... Tråkigt om någon bokar resa och hotell till mässor etc som aldrig blir av. Senast i julhelgen fick jag information om att World Money Fair '22 - Berlin som skulle ha ägt rum 28-30 januari är inställt.
Förhoppningen inför 2022 är dock att det ska bli ett mer normalt år än 2020-2021. Att vi åter ska kunna ses på auktioner, mässor och föreningsaktiviteter. Själv kommer jag lägga fokus på mässorna och om det blir några auktionsbesök 2022 för min del återstår att se, möjligtvis då digitala besök.
Ingemar
Här ligger höstens inlägg i kronologisk ordning.
Favorit i repris? (2022-12-25)
Hade inte tänkt göra någon mer uppdatering 2021. Men så hittade jag ett gammalt inlägg från Ingemars Myntblogg (tror att det publicerades på bloggen 2012) som kanske passar in så här i juletider.
_ _ _
I avvaktan på nästa auktion kommer här en liten betraktelse från en auktionssal.
Det finns många "urtyper" på en auktion, här i skepnad av sju kända sagofigurer!
Prosit - Kanske inte nyser men gör stort väsen av sig. Högt och tydligt förklaras intresset för ett visst objekt. Naturligtvis i syfte att skrämma bort andra spekulanter…
Trötter - Sitter och halvsover under stora delar av auktion och höjer spaden först när klubban ska falla eller strax därefter. Trötter brukar piggna till i pausen och berättar då om alla missade objekt…
Kloker - Briljerar före auktionen med sina kunskaper och talar om vad som är köpvärt. Bjuder sedan enbart på det "icke köpvärda"…
Butter - Inte mycket är bra, dåliga beskrivningar i katalogen, trångt med plats i lokalen, snålt med fika, höga provisioner…
Glader - Finns i auktionssalen företrädesvis för det sociala umgänget, bjuder spontant på något enstaka objekt. Trivs bäst i pauserna...
Blyger - Kanske inte är så blyg men är väldigt, väldigt diskret i budgivningen. En mardröm för den ouppmärksamme auktionisten...
Toker - Ska bara ha ett visst objekt, kosta vad det kosta vill…
_ _ _
Den kanske viktigaste personen i sällskapet, Snövit, fanns inte med i originalet. Jag väljer att lämna Snövit utanför även denna gång.
/Ingemar
God Jul! (2021-12-23)

Som traditionen sig bör skulle det här komma en liten numismatisk årskrönika, så blir det inte i år.
2021 har varit ett speciellt år på många sätt för mig för mig både inom och utom numismatiken med en hel del avsked bland annat pensioneringar, men tyvärr även ett oväntat dödsfall. På detta pandemin som satt sordi på det mesta och inte minst medfört hemarbete hela året... Sedan när vi började tro att eländet var över dök en ny variant upp och nu i veckan även nya restriktioner...
Förändringar i olika former tar kraft och medför också att fokus förändras. Mynten har knappast legat högst på dagordningen detta år, trots att samlingen fått ovanligt många trevliga nytillskott. Numismatiken för min del har alltså gått på halvfart, särskilt fjärde kvartalet. Tycker just nu att det känns riktigt skönt att lägga 2021 bakom sig. Nu ser jag fram mot 2022! Tror att mitt fokus nästa år kommer ligga på jobb, familj och löpning. Numismatiken får spela andrafiolen nästa år. Men visst kommer samlandet att fortgå, likaså uppdateringar av hemsidan med fokus på Agenda och mLogg.
Får passa på att förutom God Jul också önska ett Gott Nytt År! Ta det lugnt med allt det goda i helgerna. Unna dig gärna några uppfriskande utomhusaktiviteter om vädret så tillåter, för egen del har det blivit tradition att ta en löprunda på julafton (10:00 med löpgänget, utrustning tomteluva eller något annat "juligt"!
I tisdags var det vintersolståndet och nu går vi mot ljusare tider!
På återseende 2022.
/Ingemar
Värdefulla växelmynt (2021-11-29)
Har haft en del problem med hemsidan. Publicerar därför två inlägg samtidigt, detta inlägg och ett om Bedrägerier på Tradera (2021-11-21).
Tydligen uppdaterades PHP-versionen av sidan? Ingen aning om vad PHP står för, än mindre hur man åtgärdar det. Efter ett antal kontakter med supporten har jag nu lyckats installera och uppdatera nödvändiga tillägg! Tydligen har (PHP) också påverkat min gamla blogg: Ingemars Myntblogg (2007-2018). Bloggen har under en tid, varit omöjlig att nå. För säkerhets skull har jag nu gjort en säkerhetskopia med alla år (dock utan bilder). På bloggen har jag behandlat både stort och smått, ett besök kan säkert ge lite nostaligi-vibbar. Totalt tror jag det blev 666 inlägg under de år jag höll på med Ingemars Myntblogg!
En rubrik som funnits med i olika versioner är "Värdefulla växelmynt" . Första gång publicerade ämnet på Myntsidans e-zine 1999. Orsaken till denna sida, men också flera andra, är alla mail jag fått genom åren. En fråga har alltid varit den om värdet på de mynt som cirkulerar. Istället för att svara varje frågeställare utförligt har jag ofta hänvisat med en länk till just dessa sidor.
Tyvärr börjar mynt bli mer och mer ovanliga som betalningsmedel... En tråkig utveckling, men det är väl bara att gilla läget... Denna uppdatering av "Värdefulla växelmynt" blir troligen den sista. Jag lägger ut den lite i protest mot den utveckling mot det kontantlösa samhället vi just nu upplever. Nedan använder jag samma rubriker som tidigare, tyvärr blir en del avsnitt tomma...
A. Mynt med låg upplaga
Tidigare ett ganska omfattande kapitel men som idag bara består av två mynt. 10 kronorna 1998 och 1999 vilka båda har en upplaga på mindre än 100 000 exemplar. Möjligtvis finns också någon enstaka 1, 2 och 5 krona 2015 ute? Men tror aldrig jag fått detta bekräftat.
B. Varianter
Inga värdehöjande varianter finns idag i cirkulation.
C. Felpräglingar
Den klassiska är tian 1991 med fransk prägling. Tror att även 1992 finns med delvis vriden stampställning, men sen tar det stopp
D. Silvermynt
Nej, inga silvermynt cirkulerar.
Det var det hela... Klart sorgligt eftersom jag tror att just växelmynten har varit en viktig inkörsport till myntsamlandet. De drygt 25 mynten som idag cirkulerar skapar knappast några nya samlare...
/Ingemar
Bedrägeri på Tradera (2021-11-21)
Skrev i förra blogginlägget om "nya samlare" och fallgropar när mynt köps på nätet.
Dröjde inte många dagar innan ett nytt bedrägeri uppdagades på Tradera. En säljare, naturligtvis nyregistrerade, sålde ett antal saker på Tradera. Inget jag var intresserad av, men så dök en 1000 krona i guld upp. "Köp nu"-priset var 1001:-. Bara guldvärdet på en 1000 krona ligger väl runt 2700. Alltså ett riktigt fynd... Jag var mycket nära att trycka på "köp-nu"-knappen. Men har alltid i bakhuvudet "att låter något för bra för att vara sant, brukar så vara fallet". Men visst måste man chansa ibland? Men inte den här gången, flera varningsklockor ringde.
- Säljaren var nyregistrerad eller hade åtminstone inte sålt något på mycket länge.
- De utbjudna objekten var alla relativt dyra.
- "Köp-nu"-priset var lite för bra
- Säljaren hade inga omdömen
- Två guldmynt från samma år låg ute samtidigt, en på auktion, en på "köp nu". Samma bild användes dessutom på båda mynten.
Valde att lägga myntet i minneslistan och råkade någon eller ett par veckor efter auktionnslut hitta den i minneslistan. Min "magkänsla" var helt rätt. Säljaren hade erhållit en mängd negativa omdömen och var avstängd . När jag sedan tittar på säljarens avslutade auktioner dyker 1000 kronan upp ett antal gånger, alla gånger med samma bild och samma lockande "köp nu"-pris. Samma sak med en iphone och säkert många andra teknikprylar. Alla blev säker sålda direkt och snabbt betalade... Bara att hoppas att köparna blir kompenserade och säljaren blir polisanmäld av Tradera.
Vill bara än en gång uppmana dig som köper på säljsiter, tänkt till före. När du väl valt att trycka på köp-knappen och sedan betalat kan det vara för sent.
Tjusningen med samlande är att hitta mynt som saknas i samlingen och att dessutom ibland göra fynd. Att hitta mynt man söker med "ljus och lyckta" och som man ofta värderar högre än både värderingslistor och andra samlare är riktiga fynd. Trots varningen ovan måste man ibland chansa...
Ingemar
Nya samlare (2021-11-14)
Förändringens tidevarv... Min kollega och sedemera även chef under totalt 20 år gick i pension i fredags, den bäst chef jag haft under hela min yrkeskarriär. Inte nog med det, även en annan kollega jag jobbat nära i över tio år valde i veckan att "pensionera" sig. Med andra ord en tung vecka med mycket retrospektiv, men inget ont som inte har något gott med sig, bara att blicka framåt mot nya utmaningar!
,
Alla har vi varit nybörjare någon gång. Jag är ganska säker på att intresset för mynt har ökat på senare tid och att vi idag är fler som samlar mynt än för 10-15 år sedan. Att vi sedan kanske är betydligt färre än i början på 1970-talet, 40 000? (har läst en högre siffra men minns inte vart), får vi nog bara konstatera.
Att samlandet var stort på runt 1970 har säkert flera orsaker. Ekonomin i landet var god och arbetslösheten låg. Inflationen började dock stiga och marginalskatterna var inte att leka med (Pompiropossa...) det var säkert bättre att köpa saker än att spara pengarna. Den ökade köpkraften medförde att intjänade pengar räckte längre och kunde läggas på annat än det livsnödvändiga (mat och bostad). Kulturen att samla på saker fanns. Vi minns väl att alla vi som var barn samlade på något - frimärken, filmisar, hockey-bilder etc. De äldre köpte samlartallrikar, årsset med frimärken, nyutgivna samlarmedaljer mm. Minns att mina föräldrar och även kompisarnas föräldrar varje år köpte "svindyra" jultallrikar att hänga på väggen. Vid ett besök på en loppis härförleden fanns säkert 100 jultallrikar till salu, priset vara 5:- styck... Har aldrig trott att det som tillverkas för att samlas någonsin kommer att få ett samlarvärde förutom för de som är först i ledet. Men visst samlande ska aldrig ses som en investering utan som ett intresse. Den som samlar det som alla samlar eller gör sällan en god affär, de som samlar det som intresserar personen har betydligt större chans att göra en vinst den dagen samlingen ska avyttras.
En annan viktig orsak till att samladet ökade på 1960-70-talet var nog tillgången på mynt. I släktingars börser och sparbössor kunde hundratals olika mynt hittas. Det var inte helt ovanligt att mynt från Oscar II dök upp. Här fanns möjligheten att lägga upp relativt långa årtalsserier utan att anstränga sig, intresset var väckt. Samlaren fick sedan söka sig till mynthandeln för att fylla luckorna. Väl på plats hos handlaren upptäckte samlaren att det inte bara rörde sig om kronmynt utan möjligheten fanns även att köpa svenska mynt med många hundra år på nacken.
De många samlarna och jakten på luckorna medförde också "astronomiska" priser på de lite ovanligare mynten som 1 krona 1942 ÅUB samt 5 öringarna 1910 och 1927. Nu när intresset minskat kan dessa årtal köpas för en spottstyver... Med ökat intresse följde också förfalskningar av främst 5 öret 1910 . Förfalskningar är ett gissel som alltid riskerar att förstöra ett intresse. Den som köpte en sliten 5 öring 1910 för kanske 1500:- och som sedan fick veta att denna livsinvestering var värdelös tappade nog snabbt intresset för mynt... Livsinvestering? 1.500 kronor 1975 motsvarar idag cirka 10.000 och då pratar vi skattade medel... 1971 präglades 1-2-5 öringar i den gamla storleken som använts sedan 1874 för sista gången och mynten försvann efter några år ur cirkulation. Möjligheten att rekrytera samlare av mynt som letade i växelkassan försvann. Läget idag är värre, sedan det senaste myntbytet finns i växel bara cirka 25 mynt i cirkulation 10 kronor (ca 20 årtal), 5 kronor (ett årtal), 2 kronor (två årtal) och 1 krona (ett årtal). Inte mycket att börja samla och än värre är att även om mynten är få till antal så håller det kontantlösa samhället på att ta över och de mynten cirkulerar knappast. I sammanhaget kan väl tilläggas att det skulle vara mycket tråkigt om det är vår generation som avskaffar det vi samlar på och som använts vid handel i Sverige i över 1000 år. Ja det är faktiskt så länge sedan Olof Skötkonung lät prägla de första penningarna i Sverige.

Beskrivningarna om en samlare ovan stämmer bra på mig. Mitt samlade började tidigt, även om jag då inte fattat det. Av mormor och morfar fick jag redan mitt första levadsår ett större skrin med främst gamla enkronor. När jag och skolkamratera började samla på olika saker bl.a. mynt hade jag redan ett försprång. Mycket fanns i morföräldrarnas skrin och årtalsserierna kunde börja fyllas på. Med hjälp av detta skrin, andra gömmor hos morfar och släktingars börser kunde nästan en komplett årtalsserie från Gustaf V och framåt att läggas upp. De fem procent av mynten som saknades kunde köpas i mynthandeln. Situationen vad gäller Oscar II var inte lika god och där kanske 50% av mynten fanns innan mynthandlare började besökas. Samlingen var kanske inte jätteimponerande, men det var ända starten på mitt myntintresse. Ett intresse som varit stabilt i 50 år! Vi är alla nya och oerfarna från början, men bygger sedan upp våra kunskaper!
Det var en liten bakgrund till det jag hade tänkt skriva om. Hur får vi nya personer att intressera oss för vår hobby och att stanna där? Dels måste vi få "nya" personer att få upp ögonen för numismatik.
Vi alla har säkert en låda med mynt hemma. Det kan vara gamla slitna mynt, äldre mycket vanliga mynt, växelmynt, turistmynt etc. Objekt som du aldrig kommer att få mer än skrotvärde för. Varför inte passa på att ge en näve av dessa mynt till någon som verkar intresserad men inte samlar. Jag brukade göra det när ungarnas kompisar visade det minsta intresse för mynt, men även när någon äldre visat intresse för mynt.
Tror att jag åtminstone fått upp ögonen på några. Om dessa personer sedan aktivit börjat samla mynt är oftast mer ovisst men i några fall har dom faktiskt blivit myntsamlare! En annan grupp som kan få upp ögonen för mynt är de som är allmänt historieintresserade, ett mynt är som bekant ett autentiskt objekt från den tid som dom intresserar sig för. Sedan springer jag allt som oftast på personer "som vill investera i mynt". Dom får gärna börja samla mynt, men det är som med alla andra "investeringar". Ska man lyckas med hästar, aktier eller var det nu är måste man ha kunskap. Samma sak med mynt, har du ett "fett" bankkonto kan du köpa de mynt du vill ha. Men saknas intresset för objekten avråder jag från "investeringar". Men i ett fall pratade jag med en jobbkollega som gjort bra affärer på börsen, han undrade hur investeringsbara mynt var. Jag svarade som jag alltid gör, intresset går först. Nu visade dig sig att killen (gubben) i unga år samlat mynt och att det varit ett bortglömt intresse. Han köper idag relativt friskt på olika auktioner och har nu övergivit kronmyntperioden, riksdalrarna var mer intressanta och passade hans plånbok bättre. Tycker kollegan är ett bra exempel på hur samladet går till. Det börjar i tidig ålder men sedan avstannar ofta intresset. Orsakera kan vara många. Veckopengen räcker inte till att köpa saknade objekt och när det inte kommer i nya objekt svalnar intresset. Livet har många skeden, ungdomsåren, några års studier på universitet/ högskola, familjebildning med både barn och hus. Perioder där tiden för myntsamlande är begränsad, så också ekonomin. Sedan börjar barnen bli stora, huset är betalt och lönen har nått en relativt god nivå. Helt plötsligt finns både tid och pengar att återuppta sitt forna intresse! Tror att många "nya" samlare faktiskt är "ny-gamla" samlare.
Att antalet samlare ökat tror jag vi kan tacka internet för. Främst är det väl alla olika säljsiter som medfört att mynt är tillgängliga för alla. Tidigare var det väl i första hand de som bodde på en ort med en handlare eller en förening som hade möjlighet att komplettera sin samling. Idag kan alla köpa (och sälja) mynt oavsett var man bor, bara det finns en postlåda på nära avstånd och det det gör det ju oftast. Mailen och olika sociala medier som Facebook, hemsidor och Twitter har gjort det enklare att skapa nya kontakter inom intresseområdet. Via mail är det lätt att hålla kontakten och att skicka både variantlistor, bilder som mancolistor.
På "den gamla" tiden träffade oftast köpare-säljare face-to-face och gjorde sina affärer. På plats överlämnades objektet och betalningen gjordes upp. Detta var delvis en garant för att man inte lurades, åtminstonde inte grundlurade köpare eller säljare. Idag är köpare och säljare oftast anonyma. Blir det fel är det inte bara att invänta nästa tillfälle man träffar den som lurats för att reda upp det inträffade. Idag kan säljaren/ köparen finnas i två olika ändar av Sverige eller till och med i olika länder. Är säljare/ köpare inte seriösa är det svårt för att inte säga omöjligt att reda upp affären. Handlare du för större belopp av någon okänd, välj säkra betallösningar och säker frakt samt kolla säljarens omdömen innan du slår till. Är något för bra för att vara sant, är oftast så fallet... Handlar det om mindre värden kanske man ibland måste chansa, då både säkra betallösningar och leveranssätt är förknippat me kostnader.
Det finns fallgropar på de siter där mynt saluförs (tänker främst på auktionsiter). Nu är säkert 99 procent seriösa men det finns alltid undantag. En del luras för egen vinnings skull andra "luras" då de saknar kunskaper om mynt, kvalitet mm. Lyckligtvis tror jag den senare kategorin är seriös och vill rätta till eventuella missförstånd. Den första kategorin är svårare att ha att göra med. Ska nedan försöka beskriva några fall som jag tycker mig sett på olika siter och som kan drabba den oerfarne. När väl "bedrägerierna" uppdagas finns alltid risk att den oerfarne tappar intresset för mynt och i värsta fall helt lämnar numismatiken...
* Förfalskningar
* Skinande putsade men slitna mynt som beskrivs som toppkvaliteter. Den oerfarna tror sig köpt ett toppexemplar som visar sig vara ett "lik".
* Kvalitetssättning som inte överensstämmer med det utbjuda objektet. Här kanske det är bättre att inte skriva något alls än att chansa på en kvalitet. Begrepp som "toppexemplar", "spegelexemplar" etc. används allt för ofta.
* Eventuella skador beskrivs inte och framgår inte av bilden. Alla skador på ett mynt är värdesänkande visavi värderingskatalogerna. En 1+ i värderingskatalogen avser ett oskadat mynt, en skada berorende på omfattning kan sänka värdet 10-90%. Än värre är de som med hjälp av olika kamerainställningar får skador att inte synas och värst är när bilden manipuleras i ett bildbehandlingsprogram. Det senare är väl mer eller mindra att klassa som bedrägeri. Samma sak om ett annat objekt än det avbildade levereras eller om ingen leverans alls sker. Vid några tillfällen har mina mynt sålts på auktion... mynt som ligger säkert i mitt bankfack... Säljare har helt enkelt valt att använda mynt som finns avbildade på Ingemars Myntsida. Någon gång har det skett av oaktsamhet, personen har helt enkelt inte förstått detta med kvalitet mm. Utan vill med bilden visa ett liknande mynt som det som säljs vad gäller typ och årtal. Kanske som i ett fall när personen inte lyckades fota sitt egna mynt med tillräcklig skärpa. Auktionen stängdes ned men av en tillfällighet kom jag senare i kontakt med säljaren. Tilläggas ska väl att mitt mynt det som avbildades var snyggt och höll 1+, det mynt som såldes var betydligt bättre, ett riktigt snyggt exemplar av en riksdaler Carl XIV Johan! Oftast är det väl tvärtom myntet som avbildas är bra men det som säljs är ett "lik". Ett tips på auktionssiter är att titta på säljarens övriga annonser. Är bakgrunden densamma på alla mynt, ljussättningen och skärpan på bilderna likvärdiga är det nog rätt mynt som säljs. Men håller säljares sortiment en uppsjö olika kvalitet på bildera är nog dessa "lånade".
* Budtrissning på auktion, köparen betalar inte ett budsteg över vad någon annan är beredd att betala utan betydligt mycket mer. Detta fenomen förekommer på såväl internetsiter som vid salsauktioner. Säljaren sätter ett relativt lågt pris men har själv bestämt vad objektet ska säljas för. Naturligtvis kommer köparen att bli besviken när objektet senare ska avyttras genom försäljning eller byte. "Vinner" säljare (budtrissaren) sitt eget objekt är det snart ute igen till försäljning och ett nytt offer försöker hittas. Det förekommer också att samma objekt bjuds ut igen och då med hänvisning till det höga pris myntet tidgare "sålts" för...
* Objektet levereras aldrig eller kommer aldrig fram och säljaren har konstiga förklaringar på varför, återbetalning vill säljare inte diskutera. Samma problem kan vara att köparen påstår sig aldrig erhållit myntet. Det bästa sättet att gardera sig är att kosta på sig ett REK om man verkligen vill att objektet ska komma fram. Vilket naturligtvis är en självklarhet, särskilt för lite dyrare objekt.
Nu är det många som är oerfarna som säljer mynt på auktionssiter. Det finns inget "ont uppsåt" och dessa personer brukar ändra beskrivningen (och pris) när dom får fakta framlagda. Dom som inte lyssar på "experter" är ofta mindre seriösa och då kanske det är dags att trycka på "anmäl"-knappen som oftast finns på siterna. För att få bort förfalskningar är det bra om så många som möjligt anmäler dessa. Det borde få site-ägaren att agera! Reagerar inte site-ägaren kanske hela siten är att se som oseriös?

De största farorna för att personer som börjat intressera sig för mynt helt tvärt lämnar intresset är
- Förfalskningar (bilden ovan),
- Samlingen fylls inte på av olika orsaker. Samladet avstannar. Vilket är en stor risk i den hausse vid just nu upplever,
- Lurendrejerier där någon lurar den ovane både vad gäller pris, kvalitet och svårighetsgrad eller leverans uteblir.
- Något annat tar upp intresse (men är intresset stort finns alltid en chans att intresset senare återupptas!)
/Ingemar
Nostalgi, året var 1981! (2021-10-24)
Var nyligen med och delade ut guldnålar "för 40 årigt hedersamt medlemsskap" i SNF. Räknar vi baklänges innebär det att medlemskap ansöktes 1981 vilket flera mottagare kommenterade, "vad tog tiden vägen", "det kändes overkligt när jag fick brevet om nålen", "var jag ens född då!". Vill särskilt poängtera ordet "ansöktes". Stadgarna föreskrev på den tiden ungefär "Ansökan om medlemskap ska ställas till styrelsen som äger bevilja eller avslå den". Själv skickade jag ett brev till styrelsen och fick tillbaks en ansökan där om jag minns rätt "redligheten i princip skulle intygas", om det var en eller två meriterade medlemmar eller om det vara en bank som skulle intyga har fallit i glömska. Ansökan blev liggande i ett antal år (säkert över tio...) eftersom jag som en ung myntsamlande "landsortsbo" (13-14 år) inte hade dessa referenser. Istället blev det medlemsskap i den då nystartade föreningen Svenska Numismatiska Riksförbundet, SNR (1976).
Att vara ung samlare utan kontakter på 70-talet var inte helt lätt om man inte bodde i storstaden. Idag kan den unge som börjar intressera sig för mynt odla sitt intresse och hitta mycket information på nätet. För att senare när intresset börjar växa söka sig till föreningar och live-auktioner.
Paragrafen om "ansökan" och "bevilja/avslå" togs lyckligtvis bort ur SNF:s stadgar 2015.

Nu var det dock inte detta jag vill uppmärksamma utan att det idag den 24 oktober är 40 år sedan jag besökte min första kvalitetsauktion, Ahlström 24 på Operaterassen i Stockholm. Minns att jag brukade besöka Ahlström på Kungsgatan och att det en dag låg en hög med blå böcker i fönstret, boken var relativt dyr för en ung gymnasieelev. 25 kronor vilket var ungefär kostnaden för att ta sig till och från skolan med SL under en månad... Boken eller auktionskatalogen visade sig var en god investering och en ingång till kvalitetsauktioner. Jag blev sedan Ahlström trogen och var på plats under säkert 40 av de 47 auktioner Ahlström genomförde fram till den sista auktionen 72 (2004) då auktions-verksamheten såldes. De blå "böckerna" blev viktiga och än idag pryder sviten bokhyllan. Under åren har jag dessutom kompletterat med katalogerna från auktion 1-23. För en ung samlare var det en helt ny värld som öppnades med bra kvalitetsangivelser och bilder på de mynt som såldes. Det gick att lära sig mycket om kvalitet om än bilderna var svartvita. Min verklighet hade annars varit stencilerade prislistor, från ett stort antal handlare runt om i Sverige. Prislistor där kvalitetsbeteckningarna kanske inte alltid angavs med så stor precision. Vet att jag "strök under" kvaliteten i Myntboken men att jag några år senare var tvungen att sänka kvalitetsangivelsen med ofta ett steg på varje mynt... 01:or blev 1+ osv...
Har några bankfack på olika ställen. Nu upphörde nyligen en av bankerna med bankfacks-servicen och jag var tvungen att flytta över innehållet till ett annat bankfack. Under några dagar "fick jag möjlighet" att gå igenom den gamla samlingen. Det var som att göra en resa tillbaks i tiden. Jag tror inte jag är dement men kan konstatera att samligen innehöll betydligt fler objekt än vad jag trodde, jag har sällan gjort mig av med mynt från samlingen om myntet inte blivit utbytt mot ett bättre. Gick för många år sedan från att samla kronmynt i årtalsserier till att samla äldre mynt i årtalsserier. Främst var det kopparmynt och mindre silvermynt i valörerna 1/2 till 5 öre från 15-1700-talet. Lådorna med dessa mynt flyttades tydligen till bankfacket när jag blev typmyntsamlare. På en tejp-lapp på en av lådorna stod det "maj 1997"! om förseglingen varit obruten sedan dess låter jag vara osagt, men banktjänstekvinnan upplyst mig om att det var nästan åtta år sedan jag senast hade besökt aktuellt bankfack...
En klok samlare sa till mig för ett antal år sedan "jaga inte bara nya mynt, fördjupa dig också i de som redan finns i samlingen". Kanske ger "fyndet i bankfacket" mig den nytändning i myntsamlande jag sökt under en period? Kanske börjar jag åter samla årtal, typer och varianter av kopparmynt och mindre silvermynt? Ungefär samma sak som hände när jag för ett antal år sedan återupptäckte min gamla samling av 1 ÖrKM 1719-1778. Helt plötsligt kom dessa små oansenliga kopparmynt att vara i fokus för mitt samlande. Nu ligger åter samlingen av 1 ÖrKM i bankfacket...
För att återkoppla till 1981 och min första kvalitetsauktion, Ahlström 24 så har många av mynten i bankfacket "proviniens" Ahlström och var köpta hos Ahlström för sisådär 30-40 år sedan. Många med proviniens exvis Berggren, Pripp men även Ekström! Första köpet på Ahlström var ett kvartsöre 1644. När jag väl förstått hur budgivning med "spade" fungerade,blev det ytterligare ett antal köp på min första Ahlströmauktion!

Många av mynten har alltså legat i samlingen sedan 80-talet och jag fick när jag tittade på mynten samma tankar i huvudet som jubilarerna/ guldnålsmottagarna... Blev också nöjd med mitt kvalitetstänk på den tiden, senare har det nog emellanåt sviktat... Vad gäller Ahlströms kvalitetsangivelser som lätt går att kontrollera i auktionskatalogerna kan jag bara konstatera att han var en föregångare, istället för att dra ned ett snäpp på kvaliteten har jag oftast fått lägga till lite. En Ahlström beteckning 1+ vill jag idag i många fall beteckna som 1+/01 och det med dagens mer upplysta kvalitetsgradering och i några enstaka fall skulle jag med lätthet kunna sätta ändå högre kvalitet. Priserna på dessa objekt har också ökat över tid och det visar sig att mynten har varit en god "investering" (även om jag inte gillar att sammanblanda orden "samlande" med "investerande"). Ökningen har dock procentuellt inte varit lika god som på guldmynt och större silvermynt. För nostalgikern kan det vara värt att titta i dessa kataloger och inte minst i slutprislistorna från 80-talet. Själv har jag katalogerna med inskrivna slutpriser och köparnoteringar mm. Orsaken är helt enkelt att "gubbarna" (säker yngre än vad jag är idag) som satt runt mig på Operaterassen gjorde anteckningar och jag såg på och lärde! När det gäller kvalitetsbedömning vill jag också framhålla Ingvar Nilsson, Kristianstadsortens Numismatiska Föreningen (KNF) en annan förening jag varit medlem i. Kanske var det också 1981! vet att jag gick med i KNF något eller några år före SNR lades ned 1982. De anbud jag vann på KNF var jag aldrig missnöjd med. Problemet var väl snarare att det blev alldeles för få vinster, eftersom det mesta såldes till salen, en sal jag tyvärr aldrig besökte.
Troligen var det alltså 1981 som mitt myntintresse tog fart på riktigt, ett intresse som sedan följt mig genom livet. Före 1981 var nog samlandet mer diverserat och bestod av redan då av mynt men även av frimärken, hockeybilder och säkert en massa andra "onödiga" ting. Efter 1981 har fokus varit på numismatiska objekt..
Kanske är alltså 2021 ett jubileumsår även för mig eller är det så att jag har hållit på med mynt för länge?
/Ingemar

ps1. Följ mig gärna på Twitter (@Myntsidan), ett tema på Twitter kommer att vara "koppar" där några roliga kopparmynt , i många fall från "fyndet i bankfacket" kommer presenteras. Kanske inga toppkvaliteter, men mynt kan vara intressanta också i brukskvalitet. Mynt som faktiskt använts av dåtidens människor och inte bara legat gömda i samlingar eller kabinett. Först ut (redan i går) var 1/12 skillingen 1812 med felstavningen FOLETS.
ps.2. Inspiration till detta inlägg fick jag bl.a. genom ett mail i våras, från en person som under många år följt mig på Ingemars Myntsida och som hade en enkel(?) fråga -Vem är Ingemar?. Det blir inga "memoarer" ... men med jämna mellanrum kommer jag opretantiöst att minnas tillbaks på alla de år jag intresserat mig för mynt och göra små nedslag. Gjorde några inlägg på Ingemars Myntblogg (2007-2018) under just rubriken "Nostalgi". Ska nu göra ett nytt försök. Förhoppningsvis kan någon inspireras, någon "nicka igenkännande" medans andra bara tycker att det är "trams". Ett tips: Tycker du det är "trams" finns många andra sidor på nätet att besöka!
Numismatisk Superhelg, Lund-mässa och statistik (2021-09-15)
Nu verkar de flesta restriktioner mer eller mindre vara upphävda. Trots det uppmanas till försiktighet när vi ses i stora folksamligar. Helt över är ännu inte pandemin. Bara i min lilla kommun var smittnivåerna förra veckan uppe i tal som vi inte sett på ett halvår. Främst skolungdom men även äldre var drabbade.
Att pandemin nu börjar ebba ut gör att vi med stor tillförsikt kan börja se fram emot superhelgen 2-3 oktober. På lördagen MISAB 37 och på söndagen Stockholm Numismatica 2021, både evenemangen på Sheraton i Stockholm. Ett mycket bra initiativ som jag vill uppmuntra. Eftersom jag bor på pendlingsavstånd från Stockholm hade jag inte haft några problem med att resa in två helger i rad. Tänker mer på lite mer långväga gäster som kan kombinera auktion och mässa. Ett perfekt läge att ta med kärestan till Stockholm. Du gör av med pengarna på Sheraton och din partner på stan. Kvällarna, både fredag och lördag kan ägnas åt gemensamma besök på någon av stadens alla restauranger. Flera stjärnmärkta av Guide Michelin finns i Stockholm, varav åtminstone en fick sin första stjärna så sent som i veckan.

Katalogen till MISAB 37 anlände för någon vecka sedan, objekten ligger också ute på NumisBids. Jag gillar kataloger, men får samtidigt erkänna att när jag tittar på auktioner föredrar jag den digitala varianten. Inte minst därför att det går att zooma in mynten för att i detalj kunna studera dessa (särskild viktigt då synen idag inte är som i fornstora dar då jag bl.a. stående "nästan 2 möh!" kunde scanna av handlares lager på exvis FriMynt). Mina egna bedömningar och prioriteringar, men även slutpriser noterar jag i papperskatalogen.
Ett tips till auktionsarrangörer skulle kunna vara att ta fram två pdf-kataloger, en inför auktionen och en efter auktionen. Den senare skulle kunna innehålla både slutpriser och errata. Vad gäller slutpriser tror jag inte det skulle vara några problem i Adobe att redan från början lägga till ett fält för slutpris. Ett fält som inte syns i den första katalogen men som med några enkla handgrepp kan fyllas på med slutpriser i katalog två. pdf-katalogen skulle då delvis fylla samma funktion som papperskatalogen. Kanske är det värre med egna anteckningar? men utvecklingen går snabbt och snart kan säker vi som läser katalogerna även göra egna "icke störande" anteckningar i pdf-varianten!
Så till själva auktionen. Får erkänna att jag ännu bara bläddrat igenom den och att jag först kommande helg kommer göra en djupdykning. Jag konstaterar redan vid de första genombläddringarna att det är en bred auktion som borde tillfredsställa de flesta. Medeltidsdelen är riktigt stark och även den övriga svenska avdelningen är bra och med stor variation. Ett rikt utbud av svenska sedlar och polletter bjuds också ut. I den senasre kategorin många riktigt svåra med proviniens Sven Svensson. Ska jag plocka ut några favoriter, som inte behöver vara objekt jag tänker bjuda på, kan bl.a. nämnas
(009) penningen Johan Sverkersson,
(046) 18 penningar Hedemora, Söderköping eller Västerås, den senare myntorten är ny! måhända kommer vi få förklaringen i nya SM-boken?,
(121) 2 öres klipping Säter 1627,
(188) 8 mark 1670,
(453) mässingspollett Avesta koppar- och järnverk Tunna kol,
(509) Näverpollett Dagsverk Sala 1690,
(522-4) tre Palmstruchare från Stockholm Banco 1666 med valörerna 100, 50 respektive 25 daler SM,
(634) Borås Enskilda bank 10 kronor 1894 eller varför inte något av mynten
(717-745) alla romerska guldmynt.
Denna auktion är dessutom så utformad att det går att bjuda Live både i salen och via internet. Räcker inte bilderna finns fyra möjligheter att bese objekten. Dels utanför Växjö på lördag, dels i Stockholm onsdag, torsdag, fredag före auktionen. Observera dock att MISAB vill ha föranmälan och att fredagen främst är till för långväga gäster. Mer info och länkar till auktionen finns på MISABs hemsida.
Blev det inga köp, eller för få köp på auktionen så kommer säkert mässan Stockholm Numismatica 2021 att erbjuda många köpmöjligheter. Kanske till och med möjlighet att köpa något mynt du gick miste om "i stridens hetta" under lördagen. Laguppställningen ser idagsläget ut som följer (detta enligt senaste uppdateringen av sidan Stockholm Numismatica)
Myntauktioner i Sverige AB (MISAB), AB Wijk Antik, Pecunia, Hamrin & Svahn Mynt, Roberto Delzanno Mynthandel, Selins Mynthandel, Cederholms Mynthandel, Johan Melin Mynt, Lunds Mynthandel, J. Pedersen Mynthandel, Nordisk Filateli, Svenska Numismatiska Föreningen, Svenska föreningen för historiska värdepapper, ABAXA, Tamco Numismatics, Peagasus Auctions, Klas Boman, StenEngAB, Archie Tonkin AB, Kihlbergs Antik, AK Mynt AB, Kjell Riibe Mynthandel - Norge, Schulman B.V.-
Nederländerna och Helsingborgs Mynthandel.
En uppslutning av handlare och föreningar som inte är mycket sämre än den som brukar erbjudas på FriMynt, en och annan utställare kan säkert ännu tillkomma. Extra roligt är att det verkar bli en årligen återkommande mässa, möjligheterna att det blir en "superhelg" även nästa höst är alltså goda!

På söndagen håller dessutom MISAB sin internetauktion #36 som blir en ren pollettauktion! På Facebook aviserar MISAB åtminstone två ytterligare internetauktioner denna höst, trevligt!
Helgen efter superhelgen håller SNF sitt årsmöte på Kungliga Myntkabinettet (eller som det numera benämns Statens Ekonomiska Museum) i Stockholm. En möjlighet för dig som är medlem att se (nya) KMK och lyssna på ett föredrag.
För den som inte har möjlighet att besöka Stockholm 2-3 oktober, erbjuds en Myntmässa i Lund redan nästa helg. Jag har lite för långt att resa för att ta mig till Lund, men har många gånger hört att denna mässa är väl värd att besöka. Befinner du dig i södra Sverige runt den 25 september rekommenderas en avstickare till Lund och mässan som Sveriges Mynthandlarförening anordnar!

Statistik
När hemsidan var ny var statistik viktig för mig och jag följde utvecklingen nästan dagligen. Samma sak när jag började med Twitter och Facebook, i början vill man se utveckling. Måste dock erkänna att statistik idag inte alls känns viktig. Det är mer interaktionen med besökare som intresserar mig.
Den 8 september hände dock något, fick en signal om ovanligt många unika besökare. Drygt 1000 personer hade besökt Ingemars Myntsida den dagen. Besökstoppen var långt ifrån rekord men fick mig ändå att åter grotta ned mig i de statistikverktyg som finns. Det visade sig att ett snitt över den senaste femårsperioden ligger ganska jämt runt drygt 400 besök per dag. Några enstaka dagar "dippar" det medan andra dagar får jag toppar som den 8 september. Nu kanske det inte är några jätteimponerande siffror om man jämför med mycket annat på internet. Men myntsamlade är en ganska smal hobby med inte allt för många utövare, så jag är klart nöjd.
Populäraste webläsarna för att besöka sidan finns på datorer men andelen besökare som använder mobil/ padda ökar stadigt. Knappt hälften av besökarna kommer från Sverige därefter är USA, de nordiska länderna, Ryssland, Nederländerna, Kina och Tyskland i topp. På Facebook har Ingemars Myntsida cirka 1600 följare och på Twitter knappt 1000. Även på Google kommer Ingemars Myntsida relativt högt upp i sökverktygen vid sökningar på enstaka allmänna ord med numismatisk anknytning. Vid en en lite mer avancerade sökningar hamnar Ingemars Myntsida ofta topp-tio!
Får verkligen hoppas att mitt engagemang ökat intresset för mynt och myntsamlandet, något som var syftet när jag drog igång för snart 25 år sedan.
/Ingemar
Rivstart på hösten (2021-09-01)
Sommarn brukar vara lugn på myntfronten så också sommaren 2021. Skönt är att pandemin börjar ebba ut även om den säkert är långt från över ännu. Läser tyvärr dagligen om mindre utbrott och då särskilt bland unga. Vi ska nog fortsätta ha respekt för pandemin även om den nu inte är lika akut som under de tidigare vågorna. Besöker vi mässor och liknande ska vi nog fortsättningsvis försöka hålla lite avstånd från varandra. Det kanske inte ska vara som på Frimynt där vi vid vissa bord har tredubbla led med intressenter. Förutom de stolar utställaren ställt fram som naturligtvis är upptagna, brukar det åtminstone finnas en stående mellan varje stolspar och därutöver en tredje front som försöker tränga sig in mellan de som fått plats närmast bordet. Kanske inte helt OK vid en pandemi, men kanske inte annars heller då det inte bara är Covid-19 som smittar...
Ett utmärkt exempel på en väl genomförd mässa är den i Norrköping den 21 augusti. Mycket folk, arrangören såg dock till att det inte blev för många, det finns en gräns för hur många som får vistas i en lokal med en viss yta och den följdes. Under ordnade former kunde alla besökare besöka de bord som så önskades.
Oj vad vi samlare väntat på en mässa. Någon enstaka mässa har väl anordnas, men för min del var detta det första mässbesöket sedan Sigtunamässan i januari 2020. Hade visserligen chansen redan i Sävsjö men fick då inte riktigt resplanerna att gå ihop. Mässor är viktigt för samlande, visst kan mycket göras digitalt via olika siter men att träffas Live på en mässa är svårslaget. Måste säga att jag var riktigt upprymd både under och efter mässan. Det vilande samlandet fick en mycket positiv kick. Nu blev inköpen inte så stora men det är inte alltid det viktigaste. Det är möjligheten att träffa och snacka med andra samlare och såklart även handlare som är behållningen.
Om vi nu kan hålla pandemin stången finns ytterligare två intressanta mässor i höst. Lund de 25 september och Stockholm Numismatica 2021 den 3 oktober. Båda mässorna arrangerade av mynthandlarföreningen och den senare i samarbete med MISAB. Den senare mässan tycker jag är ett utmärkt inititiativ och som dessutom planeras bli en återkommande mässa. Vi får två arrangemang samma helg, MISAB 37 och mässan. Har du möjlighet besök mässorna. För egen del och jag får skylla på avstånd blir det bara besök på mässan i Stockholm
Vad gäller MISAB blir det denna höstauktion en endagars. Pratade lite med Dan i Norrköping och planen är att katalogerna ska skickas ut någon vecka in i september. Återkommer naturligtvis med ett inlägg när jag tagit del av katalogen. Tyvärr glömde jag fråga om internerauktioner från MISAB men räknar med att några kommer att dyka upp under hösten.
Det är lätt att köra fast i samlandet. Börjar man med ett nytt område "går allt som en dans" och objekten "ramlar" in. Sedan kommer den kanske roligast fasen, jakten på att fylla de luckor som finns i samlingen. En jakt som pågår på nätet, på auktioner och mässor. De första två faserna kan ta många år beroende på samlarområde. Nu börjar samlingen bli komplett, men några luckor finns alltid kvar. Troligen är det extremt dyra eller mycket svåra objekt, objekt som inte växer på träd och där en offentlig försäljning sker kanske inte oftare än vad tionde år. Nu kanske inte prislappen spelar så stor roll, problemet är att objekten inte dyker upp, utan nu gäller det att inventera sitt kontaktnät och försöka få loss objekt som redan ligger i en annan samling.
Det finns alltid en risk att samlandet faller i träda under den perioden, går det ett år eller flera utan att samlingen fylls på med något väsentligt svalnar oftast intresset. Det är här som det gäller att hitta nya områden. Att åter få komma in i den spännande fas 2, jakten på luckorna. Sedan kan man också hamna i perioder där "alla" samlar samma område och där priserna, åtminstone tillfälligt är på en allt för hög nivå och där det kan vara bättre att vänta med köpen. Tycker mig ana vissa sådana områden just nu. Dukater är svåra, likaså riksdalrar i hög kvalitet. Dessa har troligen tidigare varit undervärderade och nu hittat sin rätta prisnivå. Men många mynt i lite sämre kvalitet ligger nog lite väl högt idag. Vi som varit med några år vet att utbudet är såpass stort att dessa mynt just nu är lite för högt betalade. Eller är det så att myntsamlandet ökat, är vi fler som samlar mynt idag än för 10-15 år sedan? Om så är fallet kanske utbud och efterfrågan är på rätt nivå, förutsatt att dessa "nya" samlare fortsätter samla. För visst är det roligt om fler samlar mynt! Tycker mig se att nya ekonomiskt starka grupper börjat intressera sig för mynt, likaså har den ökade digitalisering medfört att många nya grupper idag har tillgång till mynt. Du behöver idag inte ha en förening på hemmaplan eller bo i en storstad med många handlare eller återkommande auktioner för att kunna köpa nya mynt till samlingen. Alla i Sverige har idag i princip samma möjlighet att förvärva mynt! Personligen tror jag intresset för mynt ökat och att vi idag är många fler samlare än för några år sedan, kanske inte uppe i de nivåer som det pratades om på 1970-talet, där jag läst att det fanns uppskattningsvis 40 000 samlare. Men trenden förefaller uppåtgående, tacka internet för det!
Har du kört fast i samlingen försök hitta nya områden, varför inte de antika mynten? Eller varför inte bara försöka hitta lite klassiska mynt till samlingen, saknar du ett plåtmynt, Sveriges första penning med drygt 1000 år på nacken, kungen du läste om i grundskolan, riksdalern 1718 som utsetts till det vackraste svenska myntet eller något annat i samlingen varför inte lägga till ett sådat objekt utan att specialsamla området. Tittar du mot antiken finns mängder av klassiska mynt som pryder vilken samling som helst, varför inte tunga tetradrachmer. Ett annat sätt kan vara att lägga till några objekt som omgivningen uppskattar. Här brukar medeltida brakteatrar röna lågt intresse, dom är helt enkelt för små. Men ett plåtmynt, oavsett valör, ett katanga-kors eller varför inte ett forntida betalingsmedel i form av en flintyxa från stenåldern, även relativt tunga tetradracmer varför inte den med ugglan. Rejäla och oömtåliga objekt som ka skickas runt utan att förstöras och som blir en "snackis" i varje sammanhang där de tas fram. En snackis även bland numismatiskt helt ointresserade personer! Sätt inga gränser för ditt samlande!

Jag har skrivit om det tidigare. Men vill du studera numismatik på universitetsnivå så finns nu möjligheten att söka en kurs. Har inte läst det någonstans men enligt professor Moesgaard stänger ansökan den 26 oktorber. Är du i Stockholm rekommenderas dessutom ett besök på Ekonomiska museet som öppnade (något försenat pga pandemin) i våras.
Men nu tittar vi framåt på kommade mässor, auktioner och föreningssammankomster. Det verkar bli en riktig bra höst efter snart två års stiltje orsakad av pandemin. Vad som är på gång kan du läsa i Agendan, saknas något numismatiskt evenemang kontakta mig så lägger jag till det. Likaså vad gäller Länkförteckningen, alla förslag på nya länkar är välkomna.
Med hopp om en bra och spännande numismatisk höst!
Ingemar
En myntfri sommar (2021-08-02)
Jag brukar föredra att ha sen semester, i år blev det en riktigt tidig ledighet. Måste säga att jag drog en riktigt vinstlott i semesterlotteriet. Att pricka in rätt veckor brukar inte vara lätt. Trots att jag befunnit mig på många olika platser i Sverige har det varit sol och höga temperaturer under i princip hela semestern och även dessförinnan. Enda undantagen är ett kort men intensivt skyfall på midsommardagen som orsakade en hel del översvämmningar, samt ett rejält åskväder under ankomstdagen på fjällsemestern.
Det blev en i princip myntfri sommarsemester i år. Funderade dock på ett litet untantag den 3 juli eftersom det både var semester, jag var fullvaccinerad och det genomfördes en myntmässa. Hade planer att ta mig till Sävsjö men ville kombinera den resan med någon annan aktivititet. Hade två alternativ först svärföräldarna och en resa på knappt 10 mil till Sävsjö, sedan ett besök hos några kompisar, där ditresan skulle kombineras med ett stopp på Kulturhuset i Sävsjö. Ett svårt pussel som tyvärr inte gick ihop. Visst kunde jag gjort en ToR över dagen men det hade inneburit många timmar i bilen, 40 mil enkel resa... Nej det fick bli en trevlig kväll med bekanta på fredagen och strandliv på lördagen som avslutades med två kvartsfinaler i fotboll (EM). Dock utan svenskt deltagande, om nu någon minns det... men visst hade Sverige medfört ett betydligt tuffare motståd för England än det Ukraina bjöd på? Vad jag har hört var myntmässan riktigt lyckad och nästa år ska jag försöka planera lite bättre. Även om jag redan nu vet att en del aktiviteter är inplanerade i månadsskiftet juni/juli och dessa har med födelsedagar att göra...
Förutom tankarna på ett besök i Sävsjö har sommaren alltså varit nästan helt myntfri. Ett besök av två numismatiker i mitten av juli undantaget då "Ronta" & "Lelle" besökte min lilla stad. Över en lunch på en fiskresturang fördes livliga diskussioner om mynt! För övigt har det blivit väldigt få besök på de siter där mynt och annan numismatika saluförs och i princip ingen läsning alls av numismatisk litteratur. Har de senaste månader bara läst två böcker. En om Olympiska tecken och en om Bergsbruk i Jämtland/ Härjedalen. Den senare i samband med en fjällsemester i Tännäs.
Tännäs är en plats jag minst en gång per år brukar besöka och har så gjort i säkert 20-25 år. Oftast på hösten men även under några sportlov när snön fortfarande legat djup.

Orsaken till att boken "Anders Floor 1700-1768 En bergsmans kamp för rätt och rättigheter" lästes är att stugan bara ligger någon mil från en myntort, Ljusnedal där plåtmynt präglades 1746, 1748 och 1753 kanske även 1749, 1750-52 men från dessa år är inga plåtar kända. Rättigheter och stampar fanns för att prägla fyra valörer 4, 2, 1 och 1/2 DSM. Någon 4 daler är inte känd och det enda kända exemplaret av 2 daler (1746) finns på KMK. Att plåtar präglats i Ljusnedal var en kunskap jag för bara några år sedan inte hade, trots att jag vid åtskilliga tillfällen åkt förbi skylten "Ljusnedal 2 km". Vid denna sommarsemester i Tännäs med nyvunna kunskaper besöktes naturligtvis Ljusnedal. Några spår av mynttillverknigen kunde jag inte se mer än att på en av informationstavlorna avbildades en daler 1748 (dock utan någon information om att mynt präglats på platsen). Hembygdsföreningen i Ljusnedal har gjort ett gediget jobb med att återuppbygga de gamla bruksanläggningarna. Har du vägarna förbi rekommenderas ett besök, både för att se anläggningarna men också för att njuta av naturen. Att solen sken, det var molnfritt och termometern visade på 26 grader i skuggan gjorde inte mitt besök sämre. Resan till Härjedalen medförde dessutom att en rad klassiska myntorter passerades. Bl.a. Sala, Avesta, Hedemora, Stockholm, Uppsala och Säter! I Säter blev det ett stopp vid Säterdalen. När jag senare googlade på myntningen i Säter visade det sig att det just var i Säterdalen myntningen utfördes, vilken miss... Vid nästa resa, kanske redan till hösten? får det bli ett lite längre stopp vid Säterdalen! Likaså ska jag vid tillfälle försöka passa på att besöka både Avesta mytmuseum och Sala silvergruva även om jag varit på båda platserna tidigare.
Boken om Anders Floor kan jag rekommendera, den innehåller intressanta kapitel om förutom plåtmyntningen i Ljusnedal även om plåtmyntningeni Semlan/ Huså i Jämtland (Carlbergs- och Gustafsbergsbolagen) samt Kengis, Garpenberg och Bäsinge.
Under fjällsemestern fick jag också ett mail från Roberto Delzanno om att en myntmässa planeras söndag den 3 oktober i Stockholm, MISAB-helgen! Mässan heter STOCKHOLM NUMISMATICA 2021 och är tänkt som en årligen återkommande mässa! Det är Mynthandlareföreningen och MISAB som arrangerar mässan. Ett riktigt bra initiativ med en mässa i huvudstaden! Återkommer och marknadsför naturligtvis mässan här på Ingemars Myntsida.
Den 16 juli öppnades möjligheten att söka årets numismatiska kurs på Stockholms Universitet. Jag vet inte hur länge det är möjligt att söka kursen, men några veckor till är säkert anmälan öppen. Själv gick jag kursen förra året och den får mina bästa rekommendationer! Mer om vad jag tyckte om kursen kan du läsa på mLogg.
Förr om åren har jag haft viss jour på jobbet även under semestern. I år blev det alltså en rekordlång semester som varit i princip helt jobb- och myntfri. Riktigt skönt! Nu har arbetet återupptagits om än på distans. Även myntsamlandet har kommit igång! Kanske kan det åter bli lite mer numismatiska inlägg på Twitter och mindre av "sommartips".

Om det under semestern inte har blivit några myntköp, så blev det åtminstone för någon vecka sedan ett vykort på Tradera (stämplat1912 då även OS seglingarna genomfördes på plats). Ett vykort jag aldrig tidigare sett och som har numismatisk anknytning!? Under många år bodde jag på Villa Annero och det var där som Ingemars Myntsida skapades 1998! Minns att jag precis fått min första internetuppkoppling, konstaterade att det var ont om myntsidor och ville dra mitt strå till stacken. Minns också det mycket sega modemet som var kopplat till telefonjacket. Många timmars arbete med hemsidan gjorde att telefonlinjen oftast var upptagen...
Miljön där Myntsidan skapades var det inte mycket att klaga på. Läget centralt, villan (byggd 1903) omsorgfullt bevarat och utsikten bedårande.
Nästa större aktivitet med fokus på mynt är mässan i Norrköping den 21 augusti. Nu när vi verkar fått kontroll på smittspridnigen och restriktionera börjar tas bort är förutsättningarna för en bra och välbesökt mässa stora. Jag tänker inte missa mässan som blir min första på över 1 1/2 år. Har du möjlighet rekommenderas alltså ett besök. Vi behöver nog alla stilla den "myntabstinensen" som Covid-19 orsakat.
Annars är det väl främst medaljsamlare som drar till sig uppmärksamheten just nu. OS 2020 i Tokyo började skralt för de svenska deltagarna men nu börjar det arta sig. I skrivande stund har Sverige fem medaljer, även om valören på den i damfotboll ännu inte bestämd (guld/ silver). Finalen går om jag läst rätt på fredag morgon klockan 0400 (okristlig tid för e lång fotbollsmatch)... Men det är bara att ställa väckarklockan, liksom många andra gånger den senaste veckan. Upp mitt i natten för att se en final och sedan åter till sängen. Får nog bli så också på fredag om jag inte väljer att börja jobba riktigt tidigt. En av många fördelar med att jobba hemifrån på distans. Man styr sina egna arbetstider, särskilt på sommaren när det är glest med inplanerade möten.
Soliga sommarhälsningar,
Ingemar
Den numismatiska kursen hösten 2020 (2021-08-28)
Den kurs i numismatik som gemomfördes förra hösten kommer att genomföras även i år. Jag var en av deltagarna förra året.Här på mLogg sammanfattade jag varje kurstillfälle. Nu har jag tagit bort de gamla iläggen och samlat dessa på denna sida. Tyvärr var det svårt att flytta bilder men några fick följa med.

Är du intresserad av att söka årets kurs, gör det. Anmälan är öppen till slutet av oktober. Men lämna in ansökan före sista datum, då du även måste styrka att du är behörig att läsa kursen.
Ingemar
Kurs i Numismatik I (2020-11-05)
Då var vi igång! Hade gärna åkt till Stockholm idag men Folkhälsoibstitutets rekommendationer säger annat. NFG och Stockholms Universitet hade också hörsammat rekommendationerna. Upprop och första lektion skedde via Zoom. Har använt många olika mötesforum mest Skype men aldrig Zoom. Var lite orolig inför uppropet, kommer Zoom att fungera för mig? Inga problem, kom in direkt enda problemet för mig var att jag inte lyckads få igång videon/ kameran på min dator. Det funkade bra trots det men vid nästa föreläsing lovar jag att ni som var med även kommer att se mig live. Tror att de flesta antagna kom till uppropet, men någon från väntelistan kommer nog att få plats.

Totalt var vi 23-25 deltagare på Zoom mötet. Räknar man bort studierektor, professor, studieadministratör och kanske någon mer var vi nog 20 studenter som var samlade vid uppropet. En bra blandning både i ålder och i orsak till att vi sökt kursen. Merparten var studenter som läste till en Master eller Kandidat-examen i arkelogi. Roligt var att många av dessa ansåg att det var för lite mynt och numismatik på de övriga kurserna något som dom saknat! Kanske finns det bland studenterna några som i framtiden kommer att fördjupa sig i det intressanta området Numismatik! Många var rent allmänt intesserade av av historia och arkelogi och hade därför sökt. Tror vi var tre myntsamlare som kommit in på kursen, tror dessutom att vi höjde medelålder något...
Idag fick vi en översikt av kursen och jag konstaterar att det är en diger lista med litteratur som vi ska plöja igenom fram till tentamen i mitten av januari. Flera av böckena finns redan i bokhyllan men någon behöver köpas in. Mycket finns också att ladda ned på nätet, vilket glädjer mig som förespåkare för den digitala numismatiken, tillgängligt för alla. Kursens föredragshållare presenterades också. En imponerande samling numismatiker varav de flesta namnen redan var kända av mig. Ser verkligen fram emot de kommande föreläsningarna!
Prof. Moesgaard hade också en första genomgång av mynt och dess historia. Mycket var redan känt men det gav en struktur på ofta löst sammanhållen kunskap som finns i mitt huvud. Tydligt blev att mynten som "döda" objekt bara ger en bild av myntens betydelse, sätts mynten in i en större kontext blir allt så mycket mer intressant. Var har mynten använts och i vilka sammahang. Att mynt använts i snart 2500 år och dessutom i princip alla statsbildningar under denna långa period visar vilken fantastisk "uppfinning" mynt är, minst lika viktig som en annan uppfinning "hjulet"! Kanske därför lite oroväckade att se på den digitala utveckling vi just nu står inför... där kort och swish tagit över mycket och där e-kronan snart är verklighet...
Stannar här men ser verkligen framemot föreläsnig #2 där professor emeritus Kenneth Jonsson kommer att prata om den digitala utvecklingens påverkan på den numismatiska forskningen. Naturligtvis kommer du kunna läsa en kortare sammafattning här på Ingemars Myntsida om en vecka!
Vi hörs!
Ingemar
Databaser och GIS (2020-11-12)
Förra veckan startade utbildningen i numismatik vid Stockholms Universitet. I går kväll var det dags för lektionstillfälle nummer två. På agenden stod en föreläsning av Kenneth Jonsson och ämnet var databaser och GIS. Det är lätt att inse vilken otroligt nytta den numismatiska forskningen har av den digitala utvecklingen.
Det är alltid spännande att göra en liten tillbakablick för att inse den digitala utvecklingens betydelse. Jag ska nedan bara i korthet försöka göra ett litet retrospektiv för förutsättningarna för 50 och 30 år sedan.
Vi börjar cirka 1970 då fynden förmodligen var beskrivna på katalogkort, ett kort per funnet objekt. Kortet innehöll information om objektet och där fanns säkert land, regent, valör, vikt, metall, halt och fyndplats mm. Nu är vikingatida fynd talrika i Sverige, vi pratar om 100-tusentals objekt. Att göra en större analys av fynden krävde ett enormt arbete, korten ska "sorteras" i grupper för att rätt slutsatser ska kunna.dras. Det är lätt att tänka sig att analyserna blev ganska smala och att den manuella hanteringen orsakade ett och annat fel.

Går vi sedan knappt 30 år framåt i tiden så har datorerna börjat användas. Men för att datorerna ska vara till hjälp måste katalogkorten digitaliseras. LIte beroende på hur katalogkorten var utformade krävdes säkert åtskilliga årsarbetskrafter. Ett handskrivet och icke stukturerat kort måste säkert tolkas manuellt. Ett maskinskrivet kort med struktur kanske i bästa fall kunde scannas in via ett OCR-program?
När väl objekten var digitaliserade skulle de behandlas. Kenneth beskriver en av sina första datorer, säkert en värsting dator (1986!). Men kapaciteten var inte mycket att skryta med, inte med dagens mått mätt. Eller vad sägs om en hårddisk på 20MB och ett RAM-minne på 128kB... Skulle en enkel körning göras i en relativt lite databas var det läge för en längre lunch! .
Jobbar själv ofta med stora mängder data idag och tar fram olika ekonomiska utfall. Dessa körningar i Excels Pivot-tabeller tar bara några milli-sekunder att utföra trots att beräkningarna görs på Excelark med upp till en dryg miljon rader (mer fungerar inte i Excel) och då med en bredd på 20-30 kolumner. Skulle inte detta räcka kan man ta till Power Pivot och då kan antalet poster säkert ökas till 100 miljoner och trots det går sorteringen mycket snabbt. Excel har dock sina begränsningar, men jag har även prövat på (gått en introduktionskurs) i det svenskutvecklade verktyget QlikSense och sett alla de uppställningar körningar och presentationer som är möjliga att göra i QlikSense. Verktyget är så enkelt och snabbt att man kan pröva sig fram tills olika urval och presetationer fram tills man är nöjd. Har du i databasen även kordinater för fyndplatsen, placerar verktyget ut dessa på karta.
Numismatiken har kommit långt, men ännu ha vi inte sett allt vad det digitala kan åstadkomma för forskningen!.
Ett område som jag ännu inte vet om det har prövats inom svensk numismatik är "ansiktsigenkänning"? (glömde ställa frågan till Kenneth). I Sydostasien har tekniken med ansiktsigenkänning kommit så långt att den på många håll ersatt olika former av ID-handlingar (ID-kort i kombination med en signatur, Bank-ID etc). Idag identifierar du dig genom ditt ansikte. Om ditt ansikte kan användas för att godkänna ekonomiska transaktioner, torde det vara en-smal-sak att även identifiera mynt med samma teknik?
Hur-som-helst är det spännande att höra hur den numismatiska forskningen kan dra fördelar av digitala verktyg för att hantera stora fynddatabaser och hur även fyndens geogafiska placering kan visualliseras genom interaktion med geografiska informationssystem (GIS)
Jag återkommer efter föreläsningen nästa vecka. Om det då blir reflektioner på det som sagts eller om det blir egna funderigar återstår att se!
På återhörande!
Ingemar
Datering av mynt och NFG (2020-11-19)
Det är alltid en startsträcka när man prövar något nytt. Det är många år sedan jag gick på universitetet. På den tiden var de digitala stödet minimalt, tror fortfarande man använde OH-bilder... Idag är undervisningen lika digital som samhället i övrigt, och tur är väl det. Tanken var att hela föreläsningsserien skulle bedrivas på plats och med ett krav på 80 procent närvaro. Nu har pandemi satt stopp för det, både större folksamlingar >8 (gäller visserligen från måndag men bör nog tillämpas direkt) och råden att undvika kollektivtrafik. Men det gör inte så mycket tycker Zoom funkar riktigt bra, fast naturligtvis tråkigt att inte träffa kurskamraterna live. Även administrationen är bättre än sist jag gick på Frescati. Via systemet Athena sköts hela kursadministrationen, PowerPoint från föreläsingarna finns att läsa, likaså i princip all kurslitteratur. Med facit i hand skulle säkert många fler än vi som sökte kursen ha kunnat göra det. Vem vet nästa kurstillfälle kanske också kan genomföras via Zoom tillgängligt för alla i landet! Ett förslag som skulle gynna numismatiken i hela landet. Ska vid tillfälle framföra mina tankar till kursledningen.
Den senaste föreläsningen handlade om att datera mynt och skattfynd samt att sätta in dessa i en större sammanhang. Hur bestämmer man präglingstidpunkt för ett antikt mynt utan antydning till årtal. Det går i de flesta fall. Har vi tre kungar som regerat i närtid och givit ut liknade mynt kanske myntorten kan reducera antalet till två tänkbara och vikten slutligen avgöra vilken av dessa tre regenter myntet utgivits av.
Min och många andras uppfattning har säkert varit att de utländska mynt som hittats i Sverige är resultatet av vikingarna framfart och deras plundringar. Men om merparten av mynten inte kommer från av vikingarna plundrade områden kanske det är resultatet av en omfattande fredlig handel.
"Of topic" håller jag precis på att plöja igenom Netflix serien Vikings, en klart sevärd serie, dock utan några större numismatiska sensationer, även om ett och annat mynt används som rekvisita. En återkommade fråga i Vikings är om kungariket Kattegatt ska ägna sig åt plundring i öster- och västerled eller om Kattegatt ska sträva efter att bli den mest betydelsefulla handelsplatsen i Skandinavien!
Förutom datering av mynt skulle vi igår ocksp ha besökt Numismatiska Forskningsgruppens (NFG) lokaler. Vilket dock är svårare att göra via Zoom. Istället fick vi en liten genomgång av bakgrunden och om Gunnar Ekströms Stiftelse som bekostar professuren sedan den infördes 1979. Vi fick också en genomgång av all den numismatiska litteratur som NFG producerat och som också finns publicerat digitalt! Jag har pushat för den resursen tidigare här på Ingemars Myntsida, men gör det ännu en gång. En otrolig kunskapskälla med mängder av bra material, Tidskriften Myntstudier, Roman Denarii och Metallanalyser av mynt för att nämna tre serier jag tidigare haft stor behållning av.
Fortsättnig följer nästa vecka!
Ingemar
Halvtid på universitetet (2020-11-26)
Tiden går fort. Idag var det fjärde undervisningstillfället i den numismatiska kursen "Mynt som arkeologisk och historisk källa 7,5 poäng" på univeristet. Totalt är åtta tillfällen planerade och det är alltså halvtid.
Förutom lektionerna har det blivit en hel del läsning. Måste säga att jag redan börjar få en annan syn på numismatiken och arkeologi i det stora hela. Nu har jag tidigare inte "bara" varit samlare utan har alltid velat sätta in objekten i en större kontext. Som dom flesta började jag med kronmyntsperioden. Fick en massa gamla kronmynt av min morfar och började sedan fylla de luckor som fanns. Kanske var det just att detta var mynt som morfar (född 1899) använt som utgjorde kontexten i det samlandet? Mynt är "döda" objekt som blir mer levande om dom sätts in i ett sammahang, en ny dimension uppenbarar sig. Kanske är det därför jag senare intresserat mig för bland annat besittningsmynt och polletter. Troligen kopplad till den glädje jag finner i att resa till olika platser, en resa till Hessen-Kassel eller ett besök i Dannemora gruva har kanske omedvetet inspirerat mig för dessa samlarområden?
Tycker mig redan efter fyra tillfällen av kursen fått upp intresse för andra områden inom numismatiken än de som tidigare intresserat mig. Det är inte bara de enskilda objekten som är intressanta; kvalitet, svårighetsgrad, valör, myntort årtal etc. Kanske skulle jag överge de svenska mynten och istället intressera mig för antika eller varför inte de mynt vikingarna förde med sig till Sverige? Det är det som är det roliga med myntsamlande, det finns alltid nya områden att utforska.
Åter till kursen. Dagens föreläsning hade "andra användningsområden för mynten" som tema. Mynt är inte bara en nominal som det går att handla för. Användningsområdena är många, offer-gåvor eller smycken för att nämna två områden. Många intressanta teorier framfördes som visar att mynt inte bara är till för att handla med (då) eller samla (nu). Användningsområdena redan när de användes var många vilket ger arkeologerna mycket information när forntida gravar etc ska utforskas.
Tidigare i veckan släppte Vetenskaps värld (SVT Play) ett bra program med titeln "Massakern i Romarrikets skugga". Programmet handlar om hemska händelser på Öland för cirka 1500 år sedan. Myntfynden är viktiga för att kartlägga ölänningarnas resor och kontakter med omvärlden. Var ölänningarna legoknektar i romarriket? Mycket tyder på det, varför sedan massakern eller massakerna inträffade är en annan historia. Måste säga att jag såg programmet med helt andra ögon än vad jag hade gjort för bara någon månad sedan, och det både ur ett numismatiskt och ett arkeologiskt perspektiv!
Ingemar
Samlare och forskare (2020-12-03)
Femte föreläsningen på universitetet hade temat "Arkeologisk kontext". Första timme fokuserade vi på beskrivingar av mynt, den andra om vad fyndkontexten kan säga om ett fynd. Ligger objektet i rätt kulturlager alltså i sin primära kontext, eller ligger objektet i ett annat kulturlager, sekundär kontext. Viktig information som talar för noggranhet vid utgrävningar, en noggrannhet som var svår att uppnå/ dokumetera för hunda år sedan men där dagens teknik ger betydligt större möjligheter! Skulle dock vara intresserant att veta vad arkeologerna 2120 tycker om arbetet och metoderna 2020!
Eftersom jag främst är samlare även om det de på senare år vänt över lite mot numismatiker fokuserar jag på den första timmen och hur mynten beskrivs. Två huvudlinjer kan urskiljas, dels samlarnas beskrivningar, dels forskarnas beskrivningar. Vilka skiljer sig åt av naturliga skäl? Tror att samlare har intresse av att läsa de vetenskapliga beskrivningarna men finns även intresse i omvänd riktning? Jag är inte lika säker på det.
Samlarna föredrar förteckningar eller kanske allra helst förteckningar med värderingar alternativt auktionskataloger. Förteckningarna behandlar ofta mynten generellt medan auktionskatalogerna visserligen beskriver enskilda mynt, men då som huvudsyfte att sälja myntet, marknadsföring. Tror inte dessa beskrivningar tilltalar forskare. Jens Christian visar dock en relativt ny fransk auktionskatalog där ett litet medeltida fynd säljs. En katalog där alla mynt, oavsett prisklass får en ordentlig vetenskaplig beskrivning, men naturligtvis även en kvalitetssättning och en värdering (för samlarna). En sådan förteckning tilltalar både grupperna!

Äldre förteckningar och auktionslistor har oftast haft en utfomning som bara tilltalar samlarna. Men jag tror vi börjar närma oss varandra, vilket är spännande! Det finns många exempel men jag väljer här att lyfta fram två av dessa.
1. Den Svenska Mynthistorien utgiven av SNF som inte bara är en förteckning över en periods mynt utan en bokserie som sätter in mynten i ett större sammahang. Malmers bok om Vikingatiden är ett utmärkt exempel på en bok som säkert tilltalar både samlare och forskare.
2. MISABs auktionskataloger där många av objekten idag får en ordentlig beskrivning. Inte bara pris, kvalitet, eventuella ägarlängder och sällsynthetsgrad. För många objekt beskrivs även kända exemplar och var de befinner sig, men inte bara det utan mycket annan information kring objekten presenteras.
Nu är en auktionskatalogs huvudssyfte att sälja objekten som beskrivs, vilket naturligtvis medför att det kanske främst är de lite mer åtrovärda och dyrbara objekten som kostas på en längre beskrivning. Auktionskatalogerna ska inte innehålla en massa uppsatser, katalogerna ska vara till för försäljningen (marknadsföring av de objekt som bjuds ut). Men jag tror att samlarna åndå skulle uppskatta fler spännande beskrivningar och då också av det lite enklare materialet. Tror dylika kataloger även skulle locka till sig nya läsare (bl.a. forskare!). Naturligtvis pratar jag om både tryckta och digitala kataloger, men kanske fråmst det senare.
Vi lever i en ganska liten värld med få intressenter (den numismatiska). Jag är övertygad om att samlare och forskare måste jobba sida-vid-sid för att drivar numismatiken framåt och detta för att även kommande generationer ska lockas av vårt gemensamma intresseområde, numismatik!.
Mer tankar med beröring till utbildningen kommer i mitten av nästa vecka!
Ingemar
Metallanalyser (2020-12-09)
Då har vi redan kommit till föreläsning nummer sex på universitetskursen. Dagens föreläsning hade temat Metallanalyser.
Vi började i numismatikens utkanter och pratade om röntgenemissioner, protonstrålar, periodiska systemet, LA ICP MS, elektroner, protoner mm... En klassisk kemi/ fysiklektion och alltså rena "grekiskan" för en jurist. Måste säga att det var tur att jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet! Skämt-å-sido, faktiskt riktigt intressant och en lektion i hur olika omständigheter kring både tillverkning och senare förvaring (oftast i jorden...) påverkar resultatet av olika mätmetoder.
Utan att kanske förstå hur resultaten mätt i elektroner och protoner ska tolkas, visades på osäkerheter i olika metoder. Det finns fördelar och nackdelar med olika mätsätt. En viktig faktor är vilka metoder som är tillgängliga, en del är såpass avancerade och dyra att normala forskningsanslag troligen inte räcker till om ens "maskinerna" är tillgängliga. Man får laga efter läge och vet man bristerna i de enklare metoder får man räkna in dessa metoders brister när forskningsresultat ska presenteras. Kanske inget gemene man behöver behärska då kompetens inom området bevisligen (i form av föreläsaren) finns på Stockholms Universitet!
En intressat lärdom jag fick var att koppar från Falu gruva kommer från är en mycket gammal malm och att koppar från Falun kan identifieras genom sitt blyinnehåll. Varför det borde gå att identifiera plåtmynt och för den del också många mindre kopparmynt som präglade av koppar just från den gruvan! Annars är metallanalytikernas största problem när metaller smälts om och blandas ihop. Då är ursprunget svårare att spåra.
Vi fick också lära oss hur patina, korrossion mm påverkar metallinnehållet särskilt i ytskiktet. Ska det ursprungliga metallinehållet säkras måste man ofta gå minst 0,50-0,75 mm in i objektet, vilket torde vara svårt på tunna mynt.
Andra delen av föresläsningen handlade om hur metallanalyser kan användas i numismatisk forskning. Vi fick en bra genomgång om vad som ansågs som rent silver på vikingatiden. Senare tids forskning har nog sänkt halten något. Från 14-15 lod till kanske 13-14 lod (16 lod = 100%). Vi fick också se exempel på den försämring av silverinnehållet i mynten som skedde i Tyskland på 1100-talet, där vi pratar om silvermynt präglade med ned till 6-lodigt silver.
Stannar där men för den som vill läsa mer ger NFG ut en trevlig rapportserie digitalt, Metallanalyser av mynt
Totalt har fem rapporter publicerats. Varav den som presenterades var 2018:1.
Intressant läsning!
Ingemar
Studiebesök på KMK (2020-12-15)
Idag skulle vi som går kursen i numismatikt besökt KMK. Men som det mesta just nu fungerar det inte att resa eller att träffas. Dagens besök blev likt all annan undervisning digital via Zoom. Tycker besöket flöt på riktigt bra, nu blev det ingen rundvandring men men väl fyra bra presentation av museets antikvarier.
Först en genomgång av museets samlingar och dess historia. En histora som sträcker sig 450 år tillbaks i tiden. 1572 var det en strid mellan Sverige och Danmark, det gällde rätten till "tre kronor". Sverige vann rätten och mycket av bevisningen var de gamla mynt där "tre kronor" finns avbildade. Därpå följd en lite mer laglig genomgång om hur olika fynd omhändertas, oavsett om det är utgrävningfynd eller privata fynd. Fick också anledning att uppdatera sidan om Lagar och förordningar 1948- då jag helt missat att det finns en ny instruktion för Statens historiska museer sedan 2014...
Redan för ett år sedan planerades en stor Vikingautställningen där mynten även skulle presenteras, över 1000 mynt skulle funnits med! Den utställningen har blivit försenad och med tanke på Covid 19 finns idag inget nytt datum bestämt. I november skulle den första "egna" utställningen presenterats "Hyperinflation" även den framskjuten på obestämd tid pga. pandemin.
Ovan skriver jag KMK, vet inte riktigt hur det Kungliga Myntkabinettet (KMK) ska benämnas idag? Troligen Ekonomiska Museet (men i undertextens finns fortfarande Kungliga Myntkabinettet!).
Tycker det var sorgligt när KMK fick lämna Slottsbacken och flytta in på Historiska Museet. Från ett eget museum till en "liten" del av ett större. Men kanske når man en större publik när man finns bland Sveriges övriga historia än på ett specialmuseum? Tråkigt för oss numismatiker men kanske bra för numismatiken? Jag vill dock ge en liten replimang. Loggan är inte rolig... gillade mer den gamla med lite klass!
Orsakerna till flytten är kända. En var höga hyreskostnader kombinerat med en relativt låg besöksfrekves trots en kunglig placering i hjärtat av Stockholms turistcentrum.
Beklagar starten på det nya museet. Men beslutet att skjuta upp den planerade invigningen beror naturligtvis på pandemin. Ett helt korrekt beslut. Känns betydligt bättre att avvakta invigning tills dess många är vaccinerade och "flockimunitet" uppnåtts. Tänker själv försöka vara med på invigningen och premiärer på utställningar den dag det blir aktuellt, förhoppningsvis under 2021.
Jag har alltid förespråkat digital numismatik. Varför behöva resa till ett museum när allt kan finnas tillgängligt digitalt? Tycker det gamla KMK hade dåliga ambitioner vad gäller att dokumentera och publicera sina samlingar digitalt. Men med facit i hand kanske det har funnits skäl till att ledningen (den gamla) inte velat offentliggöra vad som fanns i samlingen... Jag har större förväntningar på den nya ledningen och tror att KMK också kan bli ett viktigt digitalt museum framöver! Tycker samarbetet mer Utbildningsradion (UR) är utmärkt.
Vi får hoppas det blir ett museum tillgängligt för alla och när det passar besökaren! Resurserna finns.
Ingemar
Stamp- och viktstudier (2020-12-16)
Då var vi framme vid årets sista föreläsning och det första jullovet i mannaminne för min del. Fast i år har jag fuskat lite och tagit hela fyra veckors ledigt. Det blir så under en pandemi då man ska sitta hemma och inte får åka på äventyr, semesterdagar läggs på hög... Fick erbjudande att mot en "saftig betalning" sälja några semesterdagar. Lite frestande var det men semester är heligt för mig och inte utbytbart mot kontanter! Nu har jag väl inte riktigt 100% ledigt utan något enstaka möte kommer jag att närvara på. Likaså blir det lite jour i helgen, händer det något större har jag lovat sätta mig vid datorn och jobba, likaså om det skulle komma in några förfrågningar. Offentlighetsprincipen gäller även under jul och nyår.
Men det blir inga tidiga morgnar och jag styr dagen som det passar mig. Ett löppass när jag får lust och mycket tid för numismatik! På tal om kursen så kommer hemtentan att skickas ut i mellandagarna, så det blir troligen lite studier under ledigheten.
Dagens ämne var stamp- och viktstudier. Riktigt intressant och med en föreläsare som är känd i myntkretsar Bosse G. Det upptäcks hela tiden nya samband. Malmers gigantiska och banbrytande arbete med stampstudier är som man skulle kunna säga grundforskning. Det forskningsarbetet kan sedan fortsätta att utvecklas och nya sammanhang kan upptäckas. Helt tydligt är hur de tekniska (digitala) utvecklingen påverkar forskningen. Det som tidigare var ett tidskrävande manuellt arbete, kan idag utföras med modern teknisk utrustning. Tycker dagens föreläsning tydligt visar på hur forskningen kan visualiseras och göras tillgänglig för oss "dödliga". Både vad gäller presentation som de grafer som kan tas fram för att åskådliggöra samband mellan såväl myntmästare, vikter som stampar.
Nu var stampstudier ingen helt ny vetenskap för mig. Har själv på amatörnivå försökt mig på stampstudier av 1700-talets kopparmynt.
Använde för lite sedan Malmers bidrag till den Svenska Mynthistorien (SMH) som illustration och återanvänder den idag. Boken finns att köpa hos SNF (klicka på bilden!)
Har lyssnat på Malmer vid åtminstone två tillfällen. Första gången var 1995 då tusenårsjuileumet av de första svenska mynten uppmärksammades i SIgtuna. Minns att jag var där tillsammans med en helt myntointresserad biolog. Nu visade det sig att hon tyckte det var riktigt spännande. Hon såg klara samband mellan biologi och numismatik. Malmers stampkedjor påminde i sin systematik mycket om hur Carl von Linné beskrev växt- och djurriket! En spännande berörigspunkt mellan två vetenskaper! Andra gången jag lyssnade på Malmer var i samband med att Malmers bidrag till SMH Vikingatiden ca 995-1030 gavs ut, tror det var 2010. Då ett seminarie med ett tiotal forskar genomfördes på KMK. Brita Malmer var naturligtvis huvudtalare. SNF stod för arrangemaget vid båda tillfällena.
Håll ögonen öppna i helgerna. Jag är ledig och det kan säkert komma något spontant blogginlägg under julledigheten.
Ingemar
Slut på jullovet (2021-01-13)
I år blev det en riktig långledighet för min del. Hade lite för mycket outtagen semester och den 11 december var min sista arbetsdag. Startade på halvfart förra vecka men nu är det åter heltid. Detta år blev det inte bara semester, det blev också ett jullov eftersom jag studerar! Men även det lovet tog slut i dag då det var dags för en föreläsning om Grekiska mynt. Mycket intressant föreläsing och dessutom mycket trevliga mynt. Kanske de antika mynt är framtiden för mig? Jag har mycket att lära på det området!.
Nu kanske det inte riktigt har varit lov från studierna. Den 28 december anlände hemtentan. Jag gick "all-in" direkt i åtminstone två dagar, men måste erkänna att den senaste veckan har jag inte ägnat många minuter till att försöka besvara frågona. Men tentan ska lämnas in på söndag så risken är väl att jag får ägna mycket av den lediga tiden fram tills dess åt att besvara frågorna. Tror samtidigt att jag sänkt ambitionsnivån något. Tänkte från början att ett VG skulle sitta bra, vet inte men just nu är jag nog nöjd med ett G. Vi får se vad som kan åstadkommas de kommande dagarna...
Annars är det väldigt lungt på myntfronten. Vi får väl skylla på "den andra vågen" av pandemi. Nu har i alla fall vaccin börjat delas ut så förhoppingsvis har vi någon form av "flockimmunitet" om några månader eller om ett halvår. Därefter kan livet säkert så sakteliga börja återgå till det normala. Vi får ställa våra förhoppningar till hösten.
Idag blev det ett kort inlägg och jag får istället ägna mig åt tentan... Men det kommer ett nytt inlägg redan imorgon då den sista föreläsningen på kursen genomförs. Ämnet är spännande - Metalldetektorers användning (inom arkeologin).
Ingemar
Tentatider... (2021-01-16)
Det blev inget inlägg om den sista föreläsningen på universitetet. En mycket intressant föreläsning om metalldetektorers användning inom arkeologin. Detektorerna har verkligen revolutionerat arkeologin och ger idag helt nya möjligheter att scanna av områden i jakt på föremål. Utvecklingen har också en baksida då dessa högteknologiska detektorer även kan användas i "skattjakt" utan arkeologiska förtecken. Jag vill gärna skriva mer om detta och det kommer, dock inte just nu.

Som jag skrev för några dagar sedan ska jag lämna in en tenta i morgon (12:00). Rivstartade direkt när tentauppgiften anlände efter julhelgen. Läste igenom allt material och började skissa på förslag på svar. Det blev ganska mycket skrivet om detta mycket intressanta område. Dock kanske lite för mycket och framför allt osammanhängande. Min strategi har alltid varit, oavsett om det är studier eller arbete att snabbt göra en "helikopteröverflygning" genom att ögna igenom materialet för att skapa en överblick. Sedan brukar det gå en period då jag "omedvetet" bearbetar materialet i huvudet, därefter sätter jag mig och bearbetar materialet mer fysiskt och skriver ner mina tankar, för att slutligen få ihop ett slutresultatet. Vilket brukar vara en bra strategi som ger bra resultat!
Denna gång var det dock inte arbete utan studier och jag var nog mer ambitiös än vanligt. Gjorde steg 1 och 2 i princip direkt efter julhelgen. Tog sedan den sedvanliga vilan och just nu sitter jag och försöker att få ihop svaren så att dom blir logiska och läsbara. Ett problem som uppstod igår var att vid en ny genomläsning upptäcktes massa förhållanden jag tidigare negligerat. Till sent igår kväll höll jag på att stuva om i texten och skapa nya versioner. Mycket nytt material har kommit in i svaret, mycket har omstukturerats. Tror att när jag slutligen tog natt igår var jag inne på version 5...
Jag fortsätter kämpa på idag och målet är att i god tid före 1200 imorgon leverera mitt slutliga svar "Ingemar tenta 1.0".
Du får önska mig lycka till för just nu snurrar bara massa termer i mitt huvud.
Stratografi, stampkedjor, fyndkontext, myntorter, viktekonomi, viktstandarder, lod, fyndkartor, myntekonomi, "renovatio moneta", haltananalys, stadsbildnigsprocesser, TPQ, kulturlager (faser), primär och sekundär kontext, icke monetär användning av mynt, lös och skattfynd mm mm
/Ingemar
Här har jag samlat inläggen på bloggen augusti - december 2020. De inlägg som handlar om kursen på universitetet finns på en annan samlingssida. Några bilder har tagits bort.
Tiden går fort... (2020 - 08 - 31)
Nu var det ett tag sedan jag skrev något på MLOGG. Får skylla på en ovanligt bra sommar, vilket är tur eftersom jag liksom de flesta fått ägna mig åt "hemester" alltså semester på hemmaplan. Visst har det varit några dagar med regn, men dessa är få. Värsta regn-dagen för min del inträffade faktiskt i helgen. Får skylla på att jag tillfälligt lämnade ostkusten och begav mig inåt land för ett möte i Västmanland. På tal om Västmanland kommer det säkert att bli fler resor dit. Sonen lämnade förra veckan hemmet för studier i (myntorten!) Västerås. Måste erkänna att det känns riktigt vemodigt när första barnet lämnar hemmet, men samtidigt roligt att han bestämt sig för vad han vill studera. På tal om studier ska också jag återvända till skolbänken i höst. Stockholms Universitet anordnar en 7,5 poängs kurs i numismatik med start i november. Ett tillfälle som jag inte ville missa. "Råkade" vara vaken när möjligheten att ansöka öppnade, så 00:05 första dagen registrerade jag min ansökan. Några veckor senare fick jag veta att jag var ANTAGEN! Ska bli riktigt spännande att studera under ledning av professor Moesgaard. Vet inte, men det verkar som att det fortfarande är möjligt att ansöka till kursen, har du möjlighet gör det!
Hemester, social distansiering mm. som präglat den gångna sommaren är naturligtvis orsakat av pandemin. Nu verkar pandemin vara på nedgång i Sverige. Vi får hoppas att trenden fortsätter även om media rapporterar om uppgång i övriga Europa. Pandemin fick stor påverkan på numismatiken i våras. I princip alla auktioner och mässor, men även föreningsaktiviteter ställdes in. Tyvärr verkar detta vara ett tillstånd som gäller även i höst. På mässfronten verkar det helt dött, föreningsaktiviteter kanske så smått börjar starta upp om än i liten skala. Likaså auktionsverksamheten där mycket verkar ske i digitalt format. Philea prövade ett nytt digitalt verkyg den 1 augusti. Resultatet blev si-så-där men det beror säkert både på det utbjudna materialt och tidpunkten för auktionen. Men ett försök är ett försök som naturligtvis ska utvärderas. Den sedan tidigt i våras annonserade MISAB auktion 34 blir äntligen av, med vissa förändringar då B Svenssons mynt redan sålts på internetauktion. Näst -nästa helg kommer auktion 34 att genomföras på Sheraton. Antalet besökare är begränsat (just nu till 40 men Folkhälsomyndighetens nya rekommendation som gick ut i veckan kanske kan öka på detta?). Mest spännande är att MISAB planerar att testa "livebidding" på denna auktion. Men som MISAB skriver i sitt nyhetsbrev, det är en test och för säkerhets skull rekommenderar MISAB förhandsbud för att du ska vara riktigt säker på att buden når fram. Kanske något att tänka på en dag som denna när världens största internetleverantör tydligen haft problem i helgen. Ett problem som enligt utländsk media påverkade minst en miljard internetanvändare...
Som jag skrivit tidigare hade jag en riktigt djup "dipp" i samlandet första halvan 2020. Intresset börjar nu komma tillbaks och jag har redan siktat in mig på ett antal utrop på MISAB 34. Jag kommer att lägga förhandsbud även om jag naturligtvis också kommer att vara med på Live-bidding den 12-13 september. På tal om MISAB så kommer också en 35:e auktion att hållas i höst/ vinter. Pratade nyligen med Dan som antydde att auktion 35 kanske blir en av de bättre som genomförts av MISAB, blir spännande att se när katalogen är klar. Tror också att vi samlare kan räkna med ett par-tre internetauktioner signerade MISAB under hösten!
Under sommaren har guld- och silverpriserna rusat ordentligt, som en effekt av den osäkerhet pandemin skapat. För några veckor sedan innehöll tvåkronorna, typen 80 procent, silver motsvarande 100 kronor. Kanske hög tid att sälja av innehavet och investera i riktiga mynt på höstens auktioner!
Nu blev det äntligen ett inlägg, jag har påbörjat ett flertal under sommaren men inget har kommit ut. Detta inlägg innehöll dessutom inget av det jag tidigare tänkt skriva om... det finns alltså uppslag till fler MLOGG inlägg under hösten!
Dagens plus: Att pandemin verkar avta, och att det digitala kanske fått en skjuss i rätt riktning tack vare pandemin!
Dagens minus: Att sommaren, som alltid, går för fort../Ingemar
(blev det stavfel i texten får jag skylla på att jag just nu använder en dator där bäst före-datum för länge sedan passerats och där tangenterna inte riktigt hänger med, särskild de på raden C,V,B,N,M...)
Live-Bidding (2020 - 09 - 12)
Det blev Succe direkt för MISAB:s Live-Bidding. 10:05 såldes utrop nummer 1. Auktionen har löpt på bra med endast några mindre obetydliga störningar och slutpriserna är överlag mycket goda. Har dock fått in rapporter om att alla inte lyckades registrera sig för Live-Bidding, men vad det beror på vet jag inte? Tyckte själv att budgivningen var lite ojämn, eller rättare sagt processen att bjuda, vissa objekt klubbades lite väl snabbt utan möjlighet för internet att vara med? mer om det längre ned. Under den tid jag var uppkopplad såldes i snitt cirka 100 nummer per timme vilket ja tycker är helt OK tempo.
Borde MISAB infört Live-Bidding tidigare frågar sig nog många när man ser reultaten. Nej, det handlar om timing att både tekniken finns och att marknaden är mogen. Tekniken har funnits länge, även om den utvecklas hela tiden. Men jag tror inte att marknaden varit mogen tidigare. Att marknaden är mogen idag beror naturligtvis mycket på pandemin. Överlag har inom de flesta områden det digitala användandet tagit ett jättekliv det senaste halvåret. När vi varken får resa eller umgås är för många det enda alternativet det digitala. Märker också en kraftig uppgång av besökare på Ingemars Myntsida både vad gäller antalet dagliga besökare men också antalet mailfrågor om mynt.
Tycker att det är demokratiskt att alla kan vara med på lika villkor, undantaget plånboken som naturligtvis är olika tjock. Oberoende var i världen man befinner sig och även om man skulle vara i en riskgrupp och försatt i karantän kan man delta. För egen del innebär deltagande digitalt att jag slipper ägna en hel dag (auktionstid och restid inkluderat) för en auktion. Kan ta sovmorgon och sedan ägna dagen åt andra viktiga saker, men med ett öga på telefonen/ datorn, kan jag bevaka mina intresseområden. Perfekt när det kanske bara är ett tiotal objekt jag tänkt bjuda på och resultatet är osäkert om jag får med mig något hem. Att åka till Sheraton innebär dock alltid lite "myntsnack" vilket är tråkigt att missa, men just denna gång med tanke på de restriktioner som finns kanske jag inte missade något? Konstaterar däremot att telefonen gick varm under lördagsförmiddagen, så lite sociala myntkontakter blev det trots allt under MISAB 34!
Auktionen är inte avslutad men redan nu kan man fråga sig om inte prisnivåerna på mynt ökat? Visst har auktionsresultaten blivit bättre. Men jag tror inte priserna för slutkunden, samlarna ökat mer än marginellt? Tror att de ökade auktionspriserna delvis beror på att ett led i ”näringskedjan” kapats. Samlare i hela Sverige (hela världen) kan nu bjuda direkt hos auktionsfirmorna istället för att handla i andra hand. Dom betalar säkert lite mer är tidigare, men den stora skillnaden är att samlarnas värdering av objekten blir mer tydlig genom den transparens det digitala erbjuder.
Mycket "ros" men även lite "ris" får det bli. Överlag verkade auktionsverktyget bete sig lite olika objekt för objekt. Hade siktat in mig på en bok och hade lagt ett symboliskt förhandsbud och stod som vinnare i säkert 10 sekunder, sedan dyker det upp ett annat bud och auktionen avslutas… Försökte lägga ett nytt bud sekunden efter det att jag fick ett motbud, men det var för sent. Ingen varning "1:a, 2:a…" utan boken blev såld till salen, dessutom alldeles för billigt… Tilläggas ska att jag bjuder via en mycket modern dator och har en snabb fiber-uppkoppling anpassad för sonens tunga online-spel.
Fick också en kommentar via telefon att de 40 i salen troligen var ovanligt köpstarka, eftersom få internetbud kom och ändå färre internetbudgivare vann objekt? Om detta stämmer kan naturligtvis diskuteras, personligen tror jag att alla förhandsbud oavsett om de lagts på papper eller digitalt av auktionssiten ses som bud "i salen".
Genom denna auktion har MISAB visat att Sverige är moget för Live-Bidding auktioner. Tror att dessa auktioner kommer bli den nya normen för myntförsäljning i Sverige framöver. Likt Ahlström som började ge ut auktionskataloger med bra bilder och objektbeskrivningar för sisådär 50 år sedan, eller Nordlind som införde kataloger med hårda ryggar i samband med att Bondes samling skulle säljas. Detta var en testkörning från MISAB som jag överlag tyckte gick mycket bra, visst finns det detaljer som ytterligare behöver trimmas in, men det har säkert MISAB gjort redan till sin 35:e auktion senare i vinter!
Auktion 34 fortsätter i morgon.
Dagens plus: Numismatik på Internet
Dagens minus: Vädret som inte varit inbjudande idag.
/Ingemar
ingemars.se (2020 - 09 - 27)
Back to basic, ingemars.se!
Jag har hållit på i mer än 20 år på nätet. Att jag började berodde på att jag saknade en sida som fokuserade på numismatik och myntsamlande, eller helt enkelt jag ville att min hobby skulle synas och finnas med på internet. Idag är situationen en annan och vi är relativt välförsedda med myntsidor. Även på sociala medier är numismatiken väl representerad. En utveckling som jag gillar! Under många år har skrivandet på hemsidan konkurrerat med annat skrivande, nu kommer jag åter att fokusera på ingemars.se..
Det finns alltid en risk att det som skrivs tolkats som uttryck för andra engagemang, men så har aldrig varit fallet. Målet har alltid varit att vara obunden att skriva om det som just då ”snurrar i mitt huvud”. Har också försökt hålla en god ton på sidan. Numismatik och myntsamlande är inte politik, det är en hobby!
Har genom åren fått många påtryckningar och gliringar om att jag borde skriva ”si eller så”. Visst kan jag ofta ha inspirerats av vad som sägs, men har alltid försökt hålla min egen linje. Vill att sidan ska vara oberoende och detta för numismatikens bästa. Hade när sidan var relativt ny en absolut favorit vad gäller mynthandlare (Ahlström), men det hindrade mig inte från att även marknadsföra andra handlare, samma sak idag jag har en favorit! Många vill synas bland länkarna (och i Agendan) och jag tror att 90 - 95 procent av de förslag jag fått (åtminstone vad gäller svenska sidor/ evenemang om mynt) också finns med. Men om det varit sidor som inte känts seriösa eller äkta så har dessa aldrig kommit på tal. Detta oavsett med vilken intensitet, med vilka kraftord som påstötningar gjorts.
Efter några års time-out när sidan levt en relativt tynande tillvaro kommer den nu åter att aktiveras. Har fått många nya kontakter och mycket positiv feedback under pandemin när många suttit ensamma hemma och förstår att det behövs en aktiv myntsida. Ska nu försöka fokusera på sidan och tona ned och avveckla andra engagemang. Tror att det behövs en ideell och fristående sida om mynt och numismatik. Jag vill alltså försöka hitta tillbaka till den glädje- och inspirationskälla som numismatiken och myntsamlandet faktiskt är.
Senare i höst ska jag börja studera numismatik på universitetet. Här på sidan kommer jag att föra dagbok över vad kursen behandlar och mina intryck från densamma. Vill du följa med i vad som lärs ut är du varmt välkommen att följa mig på Ingemars Myntsida. Förhoppningen är att du ska få inspiration och finnas med bland de sökande nästa gång en liknande kurs anordnas!
Har du tips på ämnen du tycker jag ska ta upp, tveka inte, skicka dessa till mig! Jag vill försöka hålla en så bred inriktning om numismatik och myntsamlande som möjligt.
Nu kör vi! Ingemars Myntsida!
Månadens plus: Att jag efter något års funderande äntligen hittat tillbaka till numismatiken!
Månadens minus: Allt ful-spel som pågår bakom kulisserna i numismatikens annars så underbara värld.
/Ingemar
Litteratur (2020 - 09 - 08)
Om det var dåligt med inlägg i somras ska jag nu försöka bättra på statistiken och bli mer aktiv i höst, mer om detta i ett senare inlägg!
Två nya böcker placerades in i bokhyllan för någon vecka sedan. Dels "Mitt liv som myntsamlare" av R. Sandström, dels "Acta Monetaria Sueciae" av hrr. Franzen/ Hedegård/ Svensson. Två viktiga böcker ur två helt olika perspektiv. Får innan jag skriver något om böckerna erkänna att jag bara ögnat igenom dessa.
Sandström gör en tillbakablick på sitt eget samlade och författande men också på sitt engagemang i föreningslivet. Jag tycker dylika publikationer är ovärderliga. Dels ger dom en inblick i annan samlares liv, vilket är inspirerande. Men viktigast är att det är ett tidsdokument som speglar hur en samlare tänkte sista halvseklet på 1900-talet men även efter milleniumskiftet. Tror att sådant tidsdokumet kan läsas av samlare både idag och om hundra år. Skulle vara roligt att läsa liknande böcker författade på 16-, 17- och 1800- talet. Mycket går säkert att känna igen, en samlare är en samlare oavsett århundrade!
Även den andra boken Acta Monetaria Sueciae kommer att ha en lång livslängd. Eller som en svensk numismatisk legend skrev i en kommentar på Facebook "En ovärderlig bok L". Jag tycker boken är ett fantastiskt dokument över medeltiden, där samtida testamenten mm författade på latin har översatts till nutida svenska. Tror inte du kommer sträckläsa boken men den kommer säkert att tjäna som referensverk i många sammanhang där myntvärdet på medeltiden diskuteras. I normalfallet är de dokument som boken baseras på bara tillgängliga på museum eller på arkiv för den som behärskar både latin och det skriftspråk som då användes. Nu finns texterna tillgängliga även för oss "vanliga dödliga"!
Böckerna ovan finns att köpa hos GNF respektive SNF, länkar hittar du på min Länksida. Båda böckerna ges ut av numismatiska föreningar och som medlem i den förening som ger ut boken har du en kraftig rabatt!
På tal om böcker så går vi nu alla i väntans tider. Både Delzanno och hrr. Carlberg/ Hemmingsson/ Wijk kommer med nya värderingsböcker inom kort. Böckernas titlar är snarlika Sveriges Myntbok 995-2022 repektive Sveriges Mynt 1512-2022. Innehållet är som titlarna antyder lite olika. Har jag läst rätt kommer Delzannos bok både att innehålla besittingsmynt och ett urval medaljer. Carlbergs bok blir en uppföljare på Ahlströms klassiska SM-bok och fokuserar på tiden från Gustaf I Ericson och framåt. Jag önskar båda bokprojekten ett stort lycka till!
När nu hela inlägget handlar om böcker passar jag även på att slå ett slag för MISAB 34 (12-13 september) där ett 50-tal utrop med böcker från Hesses bibliotek kommer säljas. Nya böcker i all ära men visst är det de gamla läderinbundna böckerna som hjärtat klappar hårdast för. Jag är allt annat än specialist på äldre litteratur, men visst finns det några klassiska titlar av lika klassiska författare som jag gärna skulle vilja ha stående i mitt lilla bibliotek!
Dagens plus: Böcker i såväl tryckt som digitalt form
Dagens minus: Hittade inget idag! (så varför då leta?)
/Ingemar
Äntligen! (2020 - 10 - 02)
Jag säger som Gorgon gör på sin blogg (eller som Gert Fylking brukade göra när en för den stora allmänheten helt okänd författare presenterades som vinnare av Nobelpriset!). ÄNTLIGEN!

Oj vad vi myntsamlare har gått och trånat efter att få besöka en mässa. Nu finns alltså möjligheten, mässan i Borlänge kommer som planerat att genomföras nästa helg. Tror den senaste mässan i Sverige var den som Myntklubben Skilling Banco anordnade den 29 februari. Det bara dagarna före Covid fanns på allas läppar och då det ännu bara var några enstaka utlandsturister som var konstaterat smittade. Två veckor senare utlystes i princip "undantagstillstånd" i världen. Min arbetsgivare följer riktlinjerna och jag har inte besökt min arbetsplats sedan 16 mars.
Efter det att larmet gick har i princip alla mässor både i Sverige och utomlands ställts in. Några mindre privata tillställningar har dock genomförts, dock inga offentliga. Tror att det finns ett stort köpbehov just nu och att mässan kommer bli en succé både för arrangör, besökare och utställare!
Jag hade gärna åkt till Borlänge, men måste avstå då annat är planerat aktuell helg.
Tycker det är ett bra initiativ att köra mässan, höstens enda? Men det vilar ett stort ansvar både på arrangör och dig som besöker mässan. Vi befinner oss fortfarande i en pandemi och den andra vågen kan vara nära förestående.
Planerar du ett besök i Borlänge, följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Respektera också arrangörens anvisningar. Är det 50 personer i lokalen får du "lydigt" stanna utanför och vänta på din tur. Likaså om arrangören gör bedömningen att det är för trångt kring vissa handlarbord, argumentera inte emot. Tillhör du en riskgrupp stanna hemma.
En nära släkting var lite oförsiktig? Nu är hen både ung och vältränad, men var ändå klart medtagen under förra veckan då infektionen härjade i kroppen. Träffade personen troligen bara dagar före smitt-tillfället och klarade mig, men nära var det... Jag avstår gärna från att smittas och gör så fram tills dess att ett vaccin är framtaget.
Saker och ting går fort just nu och nya besked kan komma snabbt. Kolla därför för säkerhets skull Falu-Borlänge Myntklubbs hemsida innan du åker
Jag önskar lycka till! både till arrangör, utställare och besökare!
/Ingemar
Norden i världen (2020 - 10 - 09)
Sverige hade en kolonin S:t Barthélemy (1784-1878) belägen vid de Små Antillerna i Västidien, också Danmark hade kolonier bl.a. Tranquebar (1620 - 1845) vid i sydöstra kusten av Indien. Båda kolonierna har berikat oss med mynt!

Sverige valde att kontramarkera utländska mynt eller blindämnen med en krona. Danskarna slog egna mynt, här en 4 kas 1797 där åtsidan pryds av Christian 7:s monogram
Måhända är dessa båda mynt utgivna samma år, 1797?
Sverige har haft fler kolonier än S:t Barthélemy. 1638 - 1655 hade Sverige en koloni i Nordamerika, kolonin som kallades Nya Sverige var belägen i delstaten Delaware. Några mynt från Nya Sverige är inte kända, men på senare år har minnesmynt präglats bl.a. tvåkronan 1938 för att uppmärksamma 300 års jubiléet. Sverige hade förutom S:t Barthélemy och Nya Sverige även en relativt okänd koloni i Afrika, Cabo Corso i Ghana 1650 - 1663. Cabo Corso köptes av det mindre kända Svenska Afrikanska Kompaniet. Kolonin gick också under namnet Den Svenska Guldkusten. Inte heller från vår afrikanska koloni är några mynt kända.
Danmark hade fler kolonier i Ostindien, Afrika och Västindien men det är en annan historia.
Trevlig helg!
Ingemar
Paradigmskifte (2020-11-08)
Alltid roligt att läsa mail som kommer. Tycker aktiviteten ökat det senaste halvåret. Många frågor om mynt, en hel del diskussioner, men även lite beröm, vilket värmer!
Hade en spännande diskussion för några veckor sedan. Den handlade om det paradigmskifte vi nutida samlare får vara med och uppleva. För 300 år sedan valde Elias Brenner att teckna ned det som fanns att veta om svenska mynt i en bok. Visst hade det funnits böcker tidigare, men i relativt liten skala. Under 1700-talet och framåt har vi berikats med en mängd böcker med numismatiskt innehåll. Läs gärna Hesses bok om de svenska myntlitteraturen fram till 1903, inom en relativt snar framtid kommer även åren efter 1903 att publiceras!
Det vi nu upplever är skiftet från det tryckta till det digitala. Det går inte att sätta ett exakt datum. Datorer började säkert användas inom numismatiken redan på 1970-talet. Själv lade jag upp samlingen i en databas i mitten av 1980-talet. Men tekniken utvecklas snabbt och den databasen är för länge sedan omöjlig att komma åt (skrev precis en post-it-lapp, digital såklart, om att återkomma om databasen i ett senare inlägg). I mitten av 1990-talet började hemsidor presenteras och strax därefter de första auktionssiterna. Numismatiken börjar så sakteliga ta plats i det digitala och allt produceras nu digitalt även om det till slut publiceras i tryckt form. Numismatiken har också hittat till de sociala medierna! I år 2020 har det "exploderat" och det till följd av den pandemi vi just nu är mitt uppe i. Om pandemin lamslagit det mesta i samhället och 2020 i många avseenden varit ett eländigt år kanske vi ändå ska minnas 2020 som året då det digitala slog igen och pardigmskiftet inom numismatiken blev verklighet. Likt bokens intåg i vår hobby cirka 1690!
Förteckningen över Hesses fantastiska litteratursamling del 1 kom i tryckt format. Den andra och sista delen blir säkert också det en trycksak. Men när nästa sammanställning av de numismatiska litteraturen ska göras om 25-50-100 år är den helt säkert digital och länkar till all beskriven litteratur finns med i förteckningen! Oavsett om det är numismatisk facklitteratur eller om de är auktionsförsäljningar. Nej föresten, ingen kommer om 25-50-100 år göra en sammanställning av den publicerade myntlitteraturen... Nästa sammanställing har troligen redan påbörjats och det kommer inte att bli en release om 25-50-100 år. Det digitala är agilt och den nya förteckningen kommer sakta år-för-år att byggas upp tillgänglig för alla. Nej igen! den kommer att byggas upp månad-för-månad, vecka-för-vecka, dag-för-dag eller varför inte i realtid när ny kunskap publiceras. Sammanställningen kommer dessutom i framtiden göras av en AI-robot. Inget tidskrävande och tungt "handknackande" för att få informationen digital! Informationen kommer dessutom att vara öppen för alla, både att läsa och att bearbeta. Vi pratar ju om ett paradigmskifte!
Ingemar
Myntauktioner (2020-11-22)
Då var vi igång och fick på en vecka uppleva två auktioner som genomfördes som planerat, eller åtminstone gick av stapeln på utsatt tid. Olika restriktioner kopplade till pandemin förändrar förutsättningarna radikalt. Föranmälningar krävs både till visning och auktion. För MISABs del verkar alla platser i auktionssalen varit bokade redan 8 november enligt ett nyhetsbrev. Hur det var på Philea vet jag inte. Själv valde jag att inte boka plats på någon av auktionerna utan "överlät" min eventuella plats "till någon bättre behövande". För egen del räcker det att lägga anbud och sedan om möjligt vara med på live-budgivningen via datorn. Nu är kanske inte det största problemet begränsningarna i hur många som får vistas i en auktionssal. Problemet är nog snarare, vill man åka till Stockholm? Jag vet att många tidigt bestämt sig för att stanna hemma, man vill helt enkelt inte riskera sin hälsa och åka till pandemins svenska epicentrum. I måndags skärptes dessutom riktlinjerna för allmänna sammankomster ytterligare, de 300 som gällde för någon månad sedan och som därefter återgick till 50 sänks i morgon till åtta personer... Som läget ser ut i landet hade säkert regeringen velat införa dessa regler direkt, men lagstiftningen måste ha sin gilla gång och tillsynsmyndigheter måste få en ärlig chans att anpassa sig till de nya reglerna.
För ett antal år sedan hade det nästan varit omöjligt att genomföra en auktion under rådande omständigheter. Men idag funkar det bra.
- Bara de som hade fått kataloger visste vad som skulle säljas. Idag är alla auktioner tillgängliga på internet och då även tillgängliga för nya intressenter!
- Stora och bra bilder på NumisBids gör att ett besök på visningen inte alltid är nödvändig.
- Att lämna skriftliga bud är svårt eftersom man på förhand inte vet hur övriga köpare tänker och agerar. Det är lätt att både "bli tjock" eller "att få gå tomhänt" från en auktion om man helt förlitar sig på skriftliga bud. Dagens teknik har den fördelen att du direkt får svar på dina förhandsbud och blir du överbjuden kan du direkt öka budet eller flytta över kapitalet till något annat objekt, åtminstone fram till auktionsstart.
- Trots alla förberedelser så är det ändå på auktionsdagen som det ska avgöras. Då vill man vara i salen för att bevaka sina intresseområden. Idag kan det oftast lösas genom live-budgivning via datorn.
- Viktigt är också den social biten på en auktion. Att träffa vänner och diskuteras numismatika spörsmål. Tillfälligt åtminstone tills dess pandemin lagt sig, får den sociala biten skötas via telefon eller dator.
Fick på Twitter en snabb analys efter Philea förra helgen som löd "Kvalitet går före sällsynthet, riksdaler går före småmynt ,koppar verkar trögt i vanlig kvalitet. Vardagssamlarna ligger lågt", en analys jag instämmer i. Min bedömning är att MISAB överlag gick bättre. Nu ska väl tilläggas att MISAB, åtminstone den svenska delen höll betydligt högre standard (kvalitet eller sällsynthet) och bredd än auktionen hos Philea. Många mynt på MISAB hade bra proveniens även om inte allt framgick av katalogen. Proveniens påverkar slutpriserna och riktigt bra gick objekten som tillhört förste hovintendent Nils Millar (1907-1994) bl.a. provmynten nedan som var en gåva till Millar från Gustaf VI Adolf (kunglig proveniens!).
MISAB slog omsättningsrekord och helgens auktion omsatte över 16 mkr!
På Philea var det möjligt att både lämna skriftliga och digitala förhandsbud samt att vara med i salen, via telefon eller live via datorn. Detsamma gällde MISAB dag 2, men tyvärr var live-budgivning inte möjlig dag 1. Tråkigt då jag vet att många samlare önskat det med tanke på rådande läge.
Tror att live-bidding i det format MISAB prövade dag 2 även fungerat dag 1. Följde med första timmen då 170-180 nummer såldes, detta trots lite teknikstrul under pollettavdelningen. Saknar inte den ofta sega nedräkningen som förekommer på auktionssiter runt om i Europa. Så fort ett bud lagts börjar nedräkningen om... en tidstjuv som gör att auktionerna blir utdragna och sega. Naturligtvis är det ytterst salen och podiet som styr farten på en auktion. Vilket gör att om ett 100k mynt säljs kan podiet dra ned på tempot. Är det enklare objekt som säljs får det gärna gå fort. För visst känns det segt när långa rader av 2 mark (Carl XI), riksdalrar (Gustaf III) eller guldmynt (Oscar II) ska säljas på en auktion, särskilt om tempot är lågt?
Det format som MISAB använde idag får gärna bli standard framöver! Personligen tycker jag det fungerade utmärkt! Visst går det fort och risk finns såklart att man missar något objekt vid live-budgivning. Men alternativet att lämna förhandsbud eller att vara på plats finns alltid. Genom live-budgivning har alla chansen att delta på samma villkor, vilket jag tror gynnar prisbilden uppåt. För att citera Gorgons blogg efter MISAB 34 "Som tröst inköptes ytterligare två andra objekt som inte fanns allra högst på önskelistan. Detta är ett av skälen till att man vill vara med på auktionen – man kan snabbt ändra och anpassa sin strategi, baserat på utfallet".
Hur gick det då för mig? Jag som brukar ondgöra mig över att jag går hem tomhänt... Det gick bra båda helgerna.
Philea: Köp via efterförsäljningen.
MISAB dag 1: Köp via förhandsbud lagda på auktionssiten.
MISAB dag 2: Köp via live-bud
Jag stannar där vad gäller auktionerna, en egen bedömning av resultatet kan du göra via slutprislistorna som finns publicerade på respektive hemsida.
Ingemar
Numismatik på UR-play (2020-12-11)
Ekonomiska museet, Kungliga myntkabinettet har i samarbete med UR-play publicerat en rad trevliga föreläsningar digitalt under temat Ekonomi och mynt. Ett riktigt bra initiativ!. För att nämna några av dessa presentationer med ekonomisk inriktning finns följande utlagda på UR-play: "Plåtmynt", "Loheskatten", "Världen första mynt", "Sveriges först mynt och mynt från vikingatiden", "Den ärkebiskopliga myntningen", "Guldmynt och blodsklipping", "Västeråsskatten" och "Vikingatida myntfynd - Fyndet i Hjälarp". Den senare en riktigt lång föreläsning på 31 minuter av professor Moesgaard, klart sevärd.
UR-play serien är som sagt ett bra initiativ som säkert tilltalar oss som redan idag "är sålda" på numismatik, historieintresserade i största allmänhet men säkert även många andra. Det är så här intresset för numismatik ska spridas, tillgängligt för alla och presenterat i en relativ lättsam form!
Att bedriva numismatik digitalt under pandemin tycker jag är utmärkt, nu när vi är många som sitter i "karantän" och "som ska undvika sociala kontakter"!
Trevlig helg!
Ingemar
Kontantupproret och Sveriges Myntbok 995-2022 (2020-12-21)
Allt fler börjar protestera mot att kontanter i allt mindre omfattning accepteras för betalningar. Mynt och sedlar är fortfarande lagliga betalningsmedel (5 kap.1§ Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank).
Det verkar som att det kontantlösa har accelererat i fart under pandemin. Kanske vill människor inte hantera mynt och sedlar vilka kan bära smitta? Tror dock inte att virus sprids via kontanter, men har samtidigt ett minne från ett besök i Kairo för några år sedan. Där var man ganska säker på att olika magsjukebakterier spreds via just sedlar och rekommenderade därför försiktighet vid kontantaffärer, jalla-jalla. Men klart är väl ändå att dagens "blippande" innebär mindre kontakt och beröring än kontanthantering.
Var själv länge förespråkare av kontanter (och är det fortfarande), men måste erkänna att jag de senaste åren blivit nästan helt digital. Detta i ett samhälle där kort, "blipp" och Swish tillhör vardagen. Ett litet kontantlager finns trots allt och används med jämna mellanrum!
Inför besök på olika mässor plockades förr alltid en rejäl bunt sedlar ut ur automaten. Det var kontanter som gällde, möjligtvis checkar (om de fortfarande används?). För en handlare var det en dyr affär att hyra en kortläsare för någon dag. Sedan kom Swish som är avgiftsfritt, snabbt och säkert. Vid mina mässbesök de senaste åren har merparten av affärerna gjorts just med Swish. Är dock inte så säker på att Swish alltid kommer att vara avgiftsfritt, när vi väl alla är fast införs säkert en transaktionsavgift...
Nu kanske man inte ska vara förändringsobenägen, men kan ändå tycka att det gått lite väl fort. Tänker inte minst på den äldre befolkningen där kontanter fortfarande är pengar. Har gått med i några grupper på sociala medier som är emot det kontantlösa samhället och följer med intresse diskussionerna där. För visst är det frustrerade när en mamma plockat ihop en vagn med kläder, till skrikande ungar. För ett sedan inte kunna betala med lagliga betalningsmedel utan får lämna affären tomhänt... Många förespråkar bojkott av kontantfria butiker/ restauranger..
Det var ena sidan av myntet! Den andra rör vår hobby. Visst har alltid en utveckling skett, från byteshandel, till viktekonomi, till mynt med ett metallvärde som motsvarar valören, till kreditmynt och slutligen papperssedlar. Inga stora affärer görs idag med kontanter, men i den dagliga handeln har dom varit viktiga. Mynt har funnits i över 2.500 år. I Sverige har vi haft mynt i över 1.000 år. Kvitton eller senare sedlar har vi begagnat oss av i över 350 år. Nu verkar det alltså som om våra sedlar och mynt snart är historia, faktiskt lite vemodigt. Visst kommer det även framöver att finnas betalningsmedel, digitala, men det är nog inte långt kvar innan våra kära mynt och sedlar inte längre är lagliga betalningsmedel, en historisk era är över. En utredning som tittar på e-kronan har nyligen startat. Tror dock inte om det kommer bli någon större samlarmarknad för dessa (e-)kronor...
För någon vecka sedan släppte R. Delzanno sitt omfattande verk över svenska mynt och medaljer - Sveriges Myntbok 995-2022. Ett gediget verk omfattande två rejäla volymer. Delzanno har enligt egen utsago lagt ned 4000 timmar på boken (böckerna), Böckerna omfattar hela den svenska mynthistorien från vikingatid/ medeltid fram till vår nuvarande kung. En omfattning som bara Tonkin presenterat tidigare och då i sina jubileumsböcker. Förutom svenska mynt innehåller boken besittningsmynt och ett urval medaljer. Guldet är presenterat i en särskild bok som släpptes förra året. Om jag har förstått det rätt finns alla typer och även många varianter upptagna i den nya boken, jämte prisangivelser och förteckningar över kända exemplar, spännande.
Jag har ännu inte tagit del av boken, men så fort jag gjort det kommer det ett blogg-inlägg i ämnet. Jag tycker det är viktigt att litteratur ges ut som stimulerar myntsamlandet. Riktpris för de båda böckerna är 795:-
Idag är det Vintersolstånd! tydligen infaller vintersolståndet 11.02 och vi går nu mot ljusare tider!!!
Ingemar
God Jul (2020-12-23)

Idag blir det ett kort inlägg, sen tar jag julledigt!
Hoppas julhelgen blir bra trots pandemin. Ta vara på varandra och håll avstånd.
Ingemar
Anno MMXX (2020-12-31)
Som sig bör ska väl en blogg också innehålla en årssammanfattning. Här är en kort sammafattning av mitt numismatiska år, ett år som inte liknade något annat.
Hade visserligen ganska låga förväntningar på 2020. Var inne i en riktig svacka i mitt myntintresset för ett år sedan och hade funderingar på att lägga samlandet och numismatiken på hyllan. Tankar som av olika anledningar förstäktes under våren, avtog lite under sommaren men blossade upp på nytt i höstas. Nu känns det bättre och jag får nog tacka Numismatiska Forskningsgruppen vid Stockholms Universitet för det.
Inte nog med låga förväntningar sedan slog pandemin ut Sverige, Europa och Världen i både en första och andra våg. Inget blev som vanligt. De sociala kontakterna har varit minimala 2020. Har faktiskt inte varit på min arbetsplats sedan i början av mars. Tror jag bara träffat två av hundratals kollegor live sedan dess. Gick under hösten en kurs på universitetet, tio lektionstillfällen på plats var planerade, alla blev via Zoom och jag har bara sett mina 20 kurskamrater som anonyma deltagare via datorn, tråkigt.
Sitter i min fåtölj med datorn i knät när jag jobbar (läsa, skriva, delta på möten mm) tom afterworken sker i fåtöljen med datorn i knät. Samma sak med föreningsmöten, utbildning, auktioner mm samma fåtölj samma dator... I somras slog det mig att mina normala 7- 10.000 steg per dag till och från, samt på jobbet (0600-1800) reducerats till omkring 1000 steg. Vågade inte ställa mig på vågen men ett antal extra kilon hade det garanterat blivit... Senaste tiden har jag dock försökt bättra mig. Nu gör jag mer frekventa lunchpromenader och är mer aktiv i löpspåret. Just nu håller jag på med en run-streak (en löpning om dagen). När väl det här inlägget är postat tänkte jag byta om och ge mig ut i löpspåret för Runstreak #19 och årets sista runda, Det var lite om den fysiska belastning/ obelastningen Covid19 medför, den psykoligiska/ psykiska är nog minst lika stor men svårare att beskriva. Det ha varit ett tungt år för många mig inkluderat. Mycket "elände" och ändå har jag klarat mig från Corona, det som är orsaken till alla uppoffringar... Tror att när forskare om ett antal år ska beskriva tjugotalets pandemi kommer själva viruset att hamna i skymundan. Det är de fysiska, psykiska och inte minst de ekonomiska konsekvenserna av pandemin som kommer att hamna i fokus, dessa är inte obetydliga.
Bestämde mig på sluttampen av förra året att återuppta bloggandet efter några års uppehåll, men då mer sporadiskt än tidigare. Målet var ett litet inlägg i månaden men det blev nästa totalt trettio inlägg. Valde denna gång att inte använda något blogg-verktyg utan istället skriva direkt på hemsidan. Konstaterar att det blev ganska svårhanterat, ostrukturerat och svårnavigerat. Har därför skapat en ny sida som kommer att ersätta den andra strukturen inom kort. Jag väljer att publicera inläggen i kronologisk ordning och redan nu finns en beta-version av denna sida - MLOGG.
Den fysiska numismatiken har som bekant inte fungerat 2020. De flesta auktioner, mässor, föreningsarrangemang mm har fått ställas in eller flyttas till digitala kanaler. För egen del blev det bara ett besök på mässa, den i Sigtuna. Samt två föreningsaktiviteter en föreningskväll med SNF och en med Stockholms myntklubb. Utöver det har allt bedrivits digitalt förutom några bättre köp som gjorts under hösten där säljaren besökt mig och visat upp de objekt som var till salu (munskydd användes vid besöken).
Jag har allt sedan jag började bli aktiv med hemsida förespråkat utökad digital numismatik. Troligen har vi 2020 sett ett paradigmskifte där det digitala tagit över. Åtminstone har pandemin med de reserestriktioner och begränsningar i allmänna sammankomster som funnits snabbat på digitalisering både inom numimsatiken men också i samhället i stort.
I princip alla auktionsarrangörer världen runt har ställt om och erbjuder idag mer eller mindre digitala lösningar, ofta sådana där det går att bjuda live via datorn under auktionen. Även mer konservativa europeiska auktionshus har ställt om. Värre har det varit för mässorna då dessa är svårare att arrangera digitalt. Likaså har många handlar haft det tufft då både köp- och säljkanaler påverkats av pandemin. Inga mässor och svårt att ha butiker öppna och är det öppet kommer några kunder? Handlare brukar delas in i "dealers"/ "brokers" och det är väl den senare kategorin som klarat sig bäst under pandemin och tagit marknadsandelar.
Många har nog förutspått att det skulle bli rejäl dipp på myntmarknaden när Covid-19 slog till. Men ska man sammanfatta 2020 verka det varit mer hausse än någonsin tidigare, många både pris- och omsättningsrekord har slagits. Det har blivit dyrt att samla. Någon skrev mycket klokt, "man ska vara glad för det man redan har". Men så funkar ju inte alltid samlandet, kommer det inte in några nya mynt finns risk att intresset svalnar. Det var nog lite det jag upplevde 2019 och som var en av orsakerna till mina tankar för ett år sedan. Tyckte helt enkelt att svenska mynt inte är prisvärda längre. Inte så att jag ser samlingen som någon investering som ska förränta sig. Nej, det blir för få nytillskott till samlingen, mynt som kostar mycket idag men som jag bedömer kan förvärvas till bättre pris om några år. Varför då jaga det som alla andra jagar just nu? Har även tänkt om och börjat intressera mig för andra områden än de svenska mynten. I somras bloggade jag om att 2020 troligen skulle bli mitt billigaste år sedan det år jag besökte min första Ahlströmauktion (#24). Så blev det inte när jag nu ska sammafatta 2020!
Jag blev riktig glad när jag på försommaren förstod att det skulle anordnas en numismatisk kurs på universitetet. Inspirerad av många av mina arbetskamrater har jag gått och sneglat på olika kurser, men aldrig kommit till skott. När den första numismatiska kursen i mannaminne skulle genomföras ville jag vara med. Nu var det väldigt länge sedan jag studerade, har väl blivit några kursen som arbetsgivaren skickat mig på, men inga privata. Jag var alltså helt novis på ansökningsförfarande mm. Som den nattmänniska jag är ansökte jag direkt när kursen släpptes den 15 juli. Tror ansökan fick tidsstämpel 00:02! Vem vet kanske var det först till kvarn som gällde... och jag tror att jag var först även om det inte var så antagningen gick till...
Nu återstår bara två av tio föreläsningar och i början av nästa år ska jag försöka tenta av de 7,5 poängen. Hemtentan anlände för övrigt nu i mellandagarna, intressanta men inte helt enkla frågeställningar att besvara. Jag har gjort ett blogginlägg efter varje föreläsning och kommenterar därför inte kursen i denna årssammanfattning. Men vill ändå rikta en uppmaning till dig som är intresserad av mynt och numismatik. Arrangeras fler kurser, SÖK! Måste säga att mitt intresse för mynt och numismatik har fått en rejäl skjuts framåt de senaste månaderna. Mynt är inte bara "döda" samlarobjekt, med lite kontext kring mynten blir dom så mycket mer intressanta! SÖK!
På bokfronten är det väl främst Delzannos Sveriges Myntbok 995-2022 som sticker ut. Ett mastodontverk som omfattar två tjock volymer och som förutom mynt även behandlar svenska medaljer. Har ännu inte bläddrat i boken och har därför ingen uppfattning om innehållet.
Jag har säkert skrivit för mycket om vissa saker och glömt en massa andra händelser som borde ha fått en plats här. Men så är det och vill du följa med mig hela året är det bara att med jämna mellanrum gå in på min blogg, nej förlåt mlogg för att läsa vad som just då rör sig i mitt huvud.
Vi får hoppas att 2021 blir ett mer normalt år och att världen får bukt med pandemin. Just nu ser det dock mörkt ut med mycket höga smitt- och dödstal. Vi får ställa vårt hopp till vaccinet och "flockimmuniteten" kanske är det ändå tidigast till hösten som det blir mer normalt? Positivt är att flera arrangemang 2021 nu fått datum, se mer i Agendan.
Jag vill kunna resa utomlands, gå på restaurang, umgås i större sammanhang, besöka min arbetsplats och bara vara som vanligt. Samma sak med mynten, jag verkligen saknar mässor, auktioner och föreningsaktiviteter och att vara på dessa arrangemang live!
Nu lägger vi "skitåret" 2020 bakom oss och siktar in oss på 2021!
Gott Nytt År och ha ett riktigt bra 2021!!!
Ingemar
Här har jag slagit ihop inläggen från januari till mars 2020
4 JANUARI 2020
Nu när jag åter ska börja blogga, vad passar då bättre än att återuppta en "tradition" och ge en återblick på det gångna året. Här kommer alltså en personlig sammanfattning av 2019. Tyvärr blir det bara text i detta inlägg.
MISAB fyllde 10 år. Otroligt vad tiden går. Jag minns den tiden i SNF:s styrelse, men har det redan gått tio år? Ett BB-utskott (Bolags Bildnings Utskottet) bildades bestående av bl.a. undertecknad. Vi fick SNF:s uppdrag att utreda förutsättningarna för för ett auktionsbolag. Jag fick ta hand om det juridiska och det digitala. Första (mycket enkla hemsidan) skapades i samma format som Ingemars Myntsida och innehöll loggan (skapad i Paint) som än idag pryder bolagets kataloger. För MISAB var 2019 ett lyckat år och omsättningen var riktigt hög och mängder med intressanta objekt har bytt ägare via MISAB. Under året hölls en auktion i månaden fördelat på 4 salauktioner och 8 internetauktioner. 10 års jubileumet hölls i Kockska huset i Malmö och förutom en mycket trevlig jubileumsbankett bjöds på två auktioner, Svenska kopparmynt och Vikingatida mynt.
MISAB dominerar den svenska auktionsmarknaden men får välbehövligt konkurres från såväl Frimärkshuset som Myntkompaniet. Det senare bolaget kunde på hösten presentera en osedvanligt stor plåtmyntsamling där plåtar från Christina, Carl X Gustaf och Carl XI trängdes med varandra. Oväntad konkurrens fick MISAB under hösten från Polen där en stor samling svenska mynt lämnats in. Auktionen var digital och ett åtskilligt antal svenskar hade skapat konton i Polen och konkurrensen om objekten var hård. Under året har också B-O Hesses samling med numismatisk litteratur börjat säljas av MISAB. Samlingen är stor och MISAB räknar med att den ska omfatta totalt sex auktioner. Mest spännande objekt från Hesse som såldes 2019 tycker jag var åminnelsetalet över Brenner.
På instutionsfronten har det hänt mycket både KMK och Numimsmatiska Forskningsgruppen har fått en ny chef repektive professor. Tidigare stölder på KMK har också varit föremål för rättsväseendet 2019. Dock medförde ett sjukdomsfall att den senaste rättegången sköts upp. Troligt är att rättegången återupptas 2020.
En av de första myntböckerna jag köpte var Tonkins Myntguide. Året bör ha varit 1971-72. Den första Myntguide kom redan 1969 (50 års jubileum i år) och den första Myntboken 1971, vilket innebär att vi 2019 fick ta del av de femtiondet Myntboken (den för 2020). Tonkin har följt med i mitt samlande under alla år jag intresserat mig för mynt. Archie är en mycket vital 80-åring som välförtjänt 2019 valdes in som korresponderande ledamot i SNF. På bokfronten har förutom Tonkins böcker ett flertal andra intressanta böcker presenterats för oss intresserade. Bland annat en om Magnus Erikssons mynt, Samlad Glädje 2019, Mynten i Sverige 1818-2018 och Sveriges Guldmynt 1521-2020. Den senare har rönt internationell uppmärksamhet.
För egen del har tillökningen av samlingen varit god även om jag har fått gå lottlös hem från flera MISAB salauktioner. I höstas var jag såpass besviken att jag lovade mig själv att inte åka till Sheraton 2020... Orsaken var att jag trots en osedvanligt hög budget samt rejält satta minimipriser gick lottlös... En annan orsak var de låga utropspriserna kombinerat med det låga tempot på auktionerna. Att ägna en hel dag på ett tusental utrop och dessutom inte få med mig något hem är inte riktigt vad jag vill göra en lördag. Hade samtidigt lite i bakhuvudet min första utlandsauktion. SNY:s septemberauktion i Helsingsfors. Där två "skäggförsedda" herrar rev av auktionen i ett rasande tempo. De flesta av mina köp har gjorts på digitala handelsplatser men även en hel del privatköp har genomförts. Tycker att det är bekvämt att sitta hemma i lugn och ro och köpa mynt. Särskilt uppskattar jag internetauktionerna. Både de helt digitala och de salauktioner som även tillåter digitala budgivare. Har under året försökt föra lite statistik på dessa kombinationsauktioner och konstaterar att tempot inte påverkas negativt av att budgivare finns både i salen och på nätet.
Mässorna är också viktiga för inköp. Under året blev det bara två mässor för min del, Sigtuna och FriMynt, därutöver en privat mässa. Hade också planerat ett besök i Olofström men tyvärr blev den mässan inställd. 2020 har jag lovat mig själv att vara mer aktiv och förutom nämda blir det säkert besök på någon/ några av följande mässor. Göteborg, Lund, Borlänge, Norrköping, Stockholm (?) eller varför inte den mässa Myntklubben Skilling Banco anordnar utanför Linköping i februari. Som vanligt hittar du alla mässor i Agendan!
2019 var året då en tvekamp om nästa Sveriges Mynt blossade upp. I ena ringhalvan står Delzanno som efter sin Guldmyntbok satt in siktet på mynten från Gustaf I och framåt (numera hela den svenska myntningen från 995). I andra ringhalvan herrar Carlberg, Wijk och Hemmingsson med en uppdatering av Ahlströms klassiska verk "Sveriges Mynt". Vem som vinner får framtiden utvisa. Hoppas dock inte att kampen utmynnar i kortlivade hastverk som är bortglömda om några år, utan att det blir ett nytt standardverk som håller i 10-20(-30-40) år. Samtidigt ställer jag mig frågan varför båda parter förefaller satsa på en tryckt version. Borde inte Sveriges mynt 2020 vara digital?
På tal om det digitala så blir allt mer numismatik just digital. Om vi bortser från all försäljning som sker på nätet tycker jag aktiviteten både på Twitter, Instagram och Facebook hela tiden ökar. Särskilt på Facebook där massor med intressatta sidor finns för både mynt- och pollettintresserade. Sveriges största myntklubb finns på Facebook. En "klubb" som idag har flera tusen medlemmar/ följare! Den ökade aktiviteten på sociala medier medförde också att tre nya kategorier för dessa sociala medier infördes bland mina Numismatiska länkar.
På tal om Ingemars Myntlänkar och Agenda är det svårt att hålla koll på allt. Ser du att länkar och evenemang saknas tipsa gärna mig. - Tillsammans kan vi skapa en mer komplett Agenda och Länksida!
På blogg och hemsidefronten har de sedan tidigare aktiva sidorna som Gorgon, Falcoin, Sonesgården, Myntbloggen m.fl. fortsatt varit aktiva. Men inte så mycket nytt har tillkommit.
Att börja årtalssamla svenska mynt var enkelt för 50 år sedan. Många hundra olika mynt var teoretiskt möjliga att finna i växelkassan, då mynten hade haft samma storlek i hundra år. Att få ihop en startsamling på kanske 200 mynt var möjlig utan att besöka mynthandeln. Tillgången till mynt var god och samlarna därför många. Idag är ett 20-tal mynt tillgängliga. Förutom 1-2-5 kronan 2016 tiokronor från 1991 och framåt. 2017 och 2018 präglades inga mynt, men efter två års uppehåll präglades åter tvåkronor 2019. Men det är ett klent tillskott som knappast ökar på antalet samlare. Hoppet för framtiden står alltså till oss som redan samlar. Hur kan vi få fler att intressera sig för numismatik? Vi måste våga prata om våra mynt och visa upp dessa. De numismatiska objekten bär oftast på en intressant historia. Dela med dig både av din kunskap om dessa objekt och kanske även dubbletter som bara ligger där till ingen nytta.
Året avslutades med att Numismatiska klubben i Uppsala firade 50 år. I samband med jubileumet släpptes den tredje boken i serie Samlad Glädje. En mycket trevlig bok som borde finnas i alla numismatiskt intresserades bokhylla. Jag hade förmånen att få hålla ett föredrag på jubiléet och även bidra med en artikel i boken. Naturligtvis handlade både föredrag och artikel om internets påverkan på numismatiken.
Nu ser vi fram mot ett nytt spännande numismatiskt år, eller faktiskt ett decenium då vi nu gått in på 20-talet. Jag återkommer om en månad och då förhoppningsvis också med bilder.
Ingemar
Fyndmöjligheter på nätet och mässor (2020-01-25)
Då har i princip första månaden på 20-talet passerat, tiden går fort. En riktigt lång julledighet var som bortblåst efter bara två arbetsdagar och nu har även januari snart passerat.
20-talet blir spännande ur många aspekter inte minst genom att vi nu har ny chef på Myntkabinettet (Cecilia) och ny professor i Numismatik på Stockholm Universitet (Jens Christian).
Som vanligt blev det full fart direkt det nya året. Tycker att det dykt upp en rad ovanliga och trevliga objekt på Tradera efter årsskiftet. På eBay är väl det främst en AROS penning som väckt uppmärksamhet. En okänd säljare från Polen (sex positiva omdömen) la ut det svåra myntet för runt 2 000 kronor. Budgivningen stod still tills några sekunder före avslut då priset gick upp till drygt 15 000 kronor, en tiondel av vad ett liknande exemplar kostade på MISAB i höstas. Kanske ett fynd men också ett riskobjekt därav priset. MISAB objektet var bättre, var garanterat äkta och hade en fin proveniens kedja. Tillstånd som har stor betydelse för värderingen. Om detta Nyköpingsmynt är äkta, inte har kommit fram på oärliga sätt och levererades till köparen är det bara att gratulera. Trots en allt mer upplyst värld genom internet går det alltså fortfarande att göra fynd! Lite mer om detta senare.
För egen del är jag nöjd med januari då det blivit några trevliga tillskott till samlingen både genom internet och fysiska köp. Konversationerna med andra samlare och intresserade har varit riktigt bra, internet för verkligen samman folk. Nu är jag både aktiv med hemsida och på Twitter/ Facebook. Absoluta merparten av de många tusen personer som jag har ”kontakt med” i dessa flöden är följare, men bland dessa följare dyker det allt som ofta upp guldkorn. Personer som inte bara är följare utan personer med vilka kontakten utvecklas. Oftast genom chatt, mailväxling eller telefonsamtal, men också personer som jag ”face-to-face” möter på mässor eller föreningsaktiviteter. Många anonyma ansikten har genom åren kunnat kopplas ihop med ett namn! Det är ofta dessa nya vänner som för numismatiken framåt för min del. Det kan vara genom kunskapsutbyte eftersom vi delar samma intresse, inte sällan också byten av objekt i olika former. Syns man får man också erbjudande om att köpa! Från att huvudsakligen köpt objekt via internetsiter de senaste åren börjar privatköpen nu ta en allt större plats.
På ”Agenda fronten” är det ganska lugnt i Sverige under januari men utomlands är det mer aktivitet. Särskilt i USA håller alla de stora auktionshusen auktioner årets första månad, likaså är det full fart hos många auktionshus på kontinenten. Den kanske viktigaste händelsen i Sverige är den årligen återkommande mässan som Sigtuna myntklubb anordnar i slutet av januari.
Märstamässan är en mässa jag ogärna missar. En av de större mässorna i Sverige och dessutom en mässa som ligger på pendlingsavstånd och numera utan tågbyte! Naturligtvis blev det även i år ett besök. Strålande väder och snöfritt, annars brukar just Märstamässan vara förknippad med dåligt väder i form av snö. Minns särskilt ett år då det rådde riktigt snökaos sista lördagen i januari och många avstod från att ge sig ut på vägarna. Årets mässa medförde köp, mycket myntsnack och även att några objekt lämnade samlingen.

Ovan skrev jag om möjligheten att göra fynd på internet, mässorna är en annan plats där fyndmöjligheterna är goda! Mässor är ett eldorado för oss ”myntnördar”. Visst är vi bortskämda med det stora utbudet som hela tiden är tillgängligt i olika kategorier på internet, men mässor ger en extra dimension på samlande. Du får en möjlighet att prata med säljaren och se objekten live. Med dagens enkla och bra kameror går det att ta fantastiska bilder, men inget går upp emot att få ”vrida och vända” på objekten, vilket man just får göra på en mässa. En säljares lager presenteras oftast inte lika strukturerat som på internet. Alla säljare har sitt sätt, allt från fyndlådor där mängder av mynt placerats till brickor/ album där bland ofta enkla kopparmynt det ibland dyker upp knepigare polletter. Säljarna har hög kunskap om objekten, men inte lika djupa kunskaper om alla objekt, inte ens författare av värderingskataloger har det! Det går helt enkelt inte att kunna allt. Det är här du har ett kunskapsövertag när det gäller det egna specialområdet. Likaså är kvalitetssättning och därmed också priset faktorer som har betydelse. Oftast är väl kvaliteten satt i överkant och genom det också priset. Men det omvända förekommer också och då finns möjlighet göra handla till fyndpris Men ”fynd” innebär mycket mer än att få ett bra pris. För mig är ett fynd ofta en variant som gäckat mig under en längre tid och där prislappen inte spelar någon roll och fyndet kanske kostar det dubbla mot katalog. Ofta förekommer också att riktigt svåra objekt går under radarn. Särskilt när det gäller polletter tycker jag den senare definitionen på ”fynd” stämmer, kanske för att polletterna är sämre dokumenterade än exempelvis mynt och medaljer. Kvaliteten har också betydelse för polletter, många polletter är rara även i mycket slitet skick andra är hur vanliga som helst som nollor. Ofta tycker jag därför att många polletter i hög kvalitet är övervärderade och de lite slitna det omvända. Specialisera dig på ett område så kan du också göra fynd!
Under januari besökte jag även Stockholms myntklubb och lyssnade på ett föredrag om svenska mynt i spegelkvalitet. Ett ofta använt uttryckt inte minst på internetsiter men en kvalitet som i verkligheten är riktigt rar. Bland mynten som visades upp fanns en femkrona 1972 i spegel. Dessa femmor kommer tydligen från en myntgravörs personliga samling. Tyvärr hade jag ett tåg att passa och missade därför att studera spegelmynten närmare efter föredraget. Jag har dock sett ett exemplar 1972 i ett annat sammanhang och jag måste erkänna att jag den gången var tvungen att titta på myntet både en och två gånger (kanske även tre gånger) innan jag konstaterade att det rörde sig om en vanlig femkrona! Kvalitén var så extrem att myntet lätt skulle kunna omsättas för ett par tusenlappar även om en normal nolla bara kostar max en hundring!
Nu ser vi framåt en spännande vår med många auktioner och förhoppningsvis ett riktigt bra utbud. I februari anordnar också Myntklubben Skilling Banco i Linköping en mässa. Ett bra initiativ som jag tycker ska uppmärksammas. Nu ligger inte Linköping på pendlingsavstånd och en resa dit medför ett antal tågbyten. Men om vädret tillåter kan det säkert bli en trevlig helgutflykt med bil! Kanske sonen som i veckan tog körkort kan vara lite sugen på att köra och följer med till Linköping. Förhoppningen att han skulle börja intressera sig för numismatik och följa med in på mässan, har jag för länge sedan lagt på hyllan…
Du som tycker att detta brev MLOGG borde komma ut oftare passa på att följ mig på Twitter eller Facebook. Eftersom det är lätt att uppdatera både Twitter och Facebook kan du ofta få rapportering i realtid. Bara sekunder efter ett uppmärksammat objekt sålts på MISAB för ett rekordpris kanske jag twittrar om det. Likaså får du direkt information när Philea publicerar sin auktionskatalog på nätet. Är jag på plats på en auktion/ mässa och du vill veta mer är det bara att besvara Twitter eller Facebook inlägget och jag svarar dig. Detta förutsatt att täckningen är bra och tiden tillåter att jag knappar på telefonen…
Om en månad kommer nästa MLOGG. Har du något ämne du vill att jag ska skriva om, maila mig! De flesta blogg-inlägg jag producerat genom åren är frukterna av en diskussion, ett förslag eller något jag läst/ hört. För att skriva behöver jag inspiration och det kan du ge mig!
Ingemar
En ostrukturerad ”Fart-lek” och andhämtningspaus (2020 - 02- 29)
Den senaste tiden har jag vid ett par tillfällen allvarligt funderat på att sluta samla mynt (hemska tanke…). Det är i skenet av dessa tankar du ska läsa det inledande avsnittet om löpning. För visst finns det likheter mellan dessa två helt olika fritidsintressen!
Fart-lek
Du som följt mig på nätet vet säkert att jag börjat motionera. I min ungdom var jag väldigt aktiv men därefter följde 25 - 30 år av nästintill total inaktivitet. Det var väl någon form av ålderskris som gjorde att jag för 5 - 6 år sedan inhandlade ett par löparskor och gav mig ut på vägarna. Efter en försiktig start lyckades jag efter några månader, joggande ta mig fem kilometer utan stopp! Fem kilometer blev sedan något av en standarddistans vilken jag avverkat ett par tre gånger i veckan. Under vissa perioder ökades sträckan upp till tio och ibland 15 kilometer. På fredagarna sprang jag i Hagaparken med kollegorna. Ganska mycket löpning men hela tiden i samma tempo utan några överraskningar.
För två år sedan anmälde jag mig till ett längre lopp. Träningsdosen ökades markant. Jag blev riktigt ”fit” vilket tydligt syns på bilder från den sommaren! Tävlingsdagen närmade sig och jag kände mig lite krasslig. Det gjorde inget, löpprogrammet jag följde rekommenderade en lugn sista vecka… Det stora problemet kom dagen före loppet hade 39 graders feber, ett långlopp var otänkbart. Då ”slutade” jag motionera, besviken över att ha misslyckats blev det en längre ”time-out”. Nu kanske det blivit en ”timeout” även om jag genomfört loppet, vem vet? Ibland tappar man motivationen när målet är nått. Nu blev jag väl inte helt stillasittande, någon gång i veckan åtminstone på fredagarna snörade jag på mig skorna för en joggingtur.
I somras beslutade jag mig för att börja träna med en löpgrupp. Det medförde en rejäl nytändning och nya mål med löpningen. Nu genomför jag ett pass i veckan med en grupp ledd av en mycket erfaren TSM-tränare (Team Stockholm Marathon). Har väl det senaste halvåret tränat ett 20-tal gånger med gruppen. Konstaterar att vi inte en enda gång lufsat runt i vanligt ”ingemar-tempo”. Varje löprunda har inneburit en rejäl pulshöjare. Vet inte alla former vi sprungit i, men det har varit ”fart-lek”, backintervaller, tröskelpass, pyramiden, par-intervaller, boet mm. Vid varje pass har jag vid ett antal tillfällen varit uppe i max-puls, men det har också funnits rejäla återhämtningspauser. Något som tidigare när jag ”lufsade runt” var ovanligt.
Jag har nu fått en helt ny motivation att springa!
Andhämtningpaus
Anledningen till mina tankar om att sluta samla är bland annat att det gått lite stagnation i mitt samlande under senare år. Men vid lite eftertanke kom jag fram till att helt lägga av med myntsamlandet inte kändes rätt, bättre då att prata om en paus. Att ligga lågt ett tag, avyttra delar av samlingen (vilket det är läge för i den högkonjunktur som nu råder) och samtidigt kanske hitta nya områden för att få de ”pulshöjare” som jag tycker hör till samlandet. En paus i myntsamlandet behöver inte innebära någon påverkan på Ingemars Myntsida, en sida som redan haft sin ”time-out”… Sidan fortsätter som vanligt, för det finns alltid något att skriva om inom numismatiken!

Även om mitt myntsamlande, åtminstone den aktiva delen, nu tar en paus släpper jag alltså inte numismatiken. Numismatiken har alltid fascinerat mig och istället för att ägna ett antal timmar i veckan åt att jaga mynt på nätet, ”springa” på mässor och auktioner kommer jag istället mellan joggingpassen sätta mig i fåtöljen och förkovra mig i en bra (mynt)-bok!
/Ingemar
Det blir inte alltid som man tänkt sig… (2020 - 03 - 20)
Det blir sällan som man tänkt sig. Just nu händer, på flera fronter, mycket som inte var planerat. Hade liksom förra månaden förberett ett ämne att skriva om. Denna gång handlade det om möjligheterna att skapa ett digitalt referensverk – värderingskatalog över svenska mynt. Har lite insikter som jag gärna delar med mig av. Får dock återkomma i ämnet.
Mars har helt överskuggats av corona pandemin. Tror att när vi gick in i mars fanns ett (1) konstaterat fall i Sverige, dagsiffran redovisas inte men är troligen mycket hög, särskilt i Stockholms län. Hur allvarligt corona är kan jag naturligtvis inte avgöra, den som följer media-rapporteringen möts av många olika besked. Just nu arbetar jag hemifrån eftersom spridningen i Stockholm är hög och min arbetsgivare följer Folkhälsoinstitutets rekommendationer om hemarbete i möjligaste mån. Konsekvenserna för numismatiken är också stor, om det nu har någon betydelse i sammanhanget? Flera evenemang runt om i världen men även i Sverige har ställts in och andra skjuts på framtiden. Just nu har jag ett uppehåll i mitt samlande och hade bara planerat ett kort besök på Misab 34 tillsammans med några finska kollegor. Nu får dock finnarna inte åka till Sverige och Misab auktionen är dessutom skjuten på framtiden (maj nämns i Misabs nyhetsbrev). Ett helt riktigt beslut av Misab. Bra också att beslutet kom i tid, sena besked är aldrig populära. Visst skulle säkert auktionen kunnat genomföras men det finns risk att salen på Sheraton gapat relativt tom. Vilket kanske gynnat de som var på plats, men inte varit så bra för säljarna?
Att numismatiken inte ska vara i fokus under en pandemi är självklart, eller? Man måste betänka att många nu sitter ensamma och isolerade pga. alla de restriktioner som finns. Kanske kan numismatiken för många kan ge ett välbehövligt avbrott i tristessen, ett avbrott som för tankarna till annat än det som vi kontinuerligt matas med via media. Sitter du sysslolös finns mängder med numismatiskt godis att surfa in på via Ingemars Myntlänkar och på sidan Digital Litteratur hittar du tidningar och böcker som du kan läsa on-line! Skrev det på Twitter häromdagen och återupprepar det än en gång. Glöm inte bort samlarkollegor och andra vänner. Många sitter ensamma och skulle säkert uppskatta lite ”myntsnack” per telefon, besöken ska vi enligt Folkhälsoinstitutet försök undvika.
Pandemin i sig är allvarlig men minst lika allvarlig är det ekonomiska kaos den skapat. Börsen åker jo-jo och har gått kraftigt minus de senaste veckorna. Nu har jag inte varit i Stockholm på några dagar men får hela tiden rapporter om hur folktomt det är överallt. Restauranger, hotell, butiker har inga besökare. Köerna i Stockholmstrafiken har halverats och i kollektivtrafiken körs bussar och tåg nästan tomma. En i det närmaste apokalyptisk stämning råder. I spåren av detta finns stor risk för konkurser, permitteringar och varsel, mångas ekonomi kan gå i kras. Efterverkningar vi kan få lida av i många år. Följde Künker auktionen i helgen och tycker ännu inte att priserna eller budgivningen påverkats nämnvärt av pandemin. Nu är jag ingen expert på tyska mynt men tycker ändå att priserna förfaller ha blivit goda.
Jag har i många år förespråkat digital numismatik. Den revolution som det digitala och främst då internet betytt kan nog inte överskattas. Förändringarna som vi sett är stora och vad framtiden kommer att ge oss har vi ingen aning om, kanske står vi inför ett paradigmskifte. Jag stannar här men mer om utvecklingen kan du läsa i Samlad Glädje 2019 – ”50 år av digital utveckling” där jag översiktligt försöker beskriva vad som hänt de senaste 50 åren. Boken som innehåller massor med numismatiska artiklar finns att köpa hos Numismatiska Klubben i Uppsala!
Läste en intressant artikel om corona i CoinsWeekly(?). Den handlade om den digitala numismatiken i pandemitider. Tack vare de digitala landvinningarna med hemsidor och försäljnings siter, mail mm kan handeln och kontakterna upprätthållas, trots det kaos som råder. Något som när vi var ”analoga” troligen hade varit omöjligt, numismatiken skulle då säkert ”gått i stå”. Kanske är pandemin det som får numismatiken att ta det stora digitala steget, vilket mängder av andra branscher redan gjort. Musik, film, bank, tidningar för att nämna några. Konstaterar dock att numismatiken redan ligger relativt långt fram på vissa områden, exempelvis på NumisBids erbjuder idag fler än 9 av 10 firmor så kallad ”Live-Bidding” där köparna förutom att vara på plats i salen, lämna förhandsbud eller buda per telefon, också direkt kan vara med via sin dator, smartphone eller läsplatta.
Om allt är i botten just nu, kan det bara gå åt ett håll, uppåt! Håll ut, ”efter regn kommer sol”!
Månadens (+): Digital numismatik
Månadens (-): Corona viruset
Ingemar
Copyright © ingemars.se 1998-2026