2020-12a Universitet VI


Metallanalyser (2020-12-09)


Då har vi redan kommit till föreläsning nummer sex på universitetskursen. Dagens föreläsning hade temat Metallanalyser.


Vi började i numismatikens utkanter och pratade om röntgenemissioner, protonstrålar, periodiska systemet, LA ICP MS, elektroner, protoner mm... En klassisk kemi/ fysiklektion och alltså rena "grekiskan" för en jurist. Måste säga att det var tur att jag gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet! Skämt-å-sido, faktiskt riktigt intressant och en lektion i hur olika omständigheter kring både tillverkning och senare förvaring (oftast i jorden...) påverkar resultatet av olika mätmetoder.


Utan att kanske förstå hur resultaten mätt i elektroner och protoner ska tolkas, visades på osäkerheter i olika metoder. Det finns fördelar och nackdelar med olika mätsätt. En viktig faktor är vilka metoder som är tillgängliga, en del är såpass avancerade och dyra att normala forskningsanslag troligen inte räcker till om ens "maskinerna" är tillgängliga. Man får laga efter läge och vet man bristerna i de enklare metoder får man räkna in dessa metoders brister när forskningsresultat ska presenteras. Kanske inget gemene man behöver behärska då kompetens inom området bevisligen (i form av föreläsaren) finns på Stockholms Universitet!


En intressat lärdom jag fick var att koppar från Falu gruva kommer från är en mycket gammal malm och att koppar från Falun kan identifieras genom sitt blyinnehåll. Varför det borde gå att identifiera plåtmynt och för den del också många mindre kopparmynt som präglade av koppar just från den gruvan! Annars är metallanalytikernas största problem när metaller smälts om och blandas ihop. Då är ursprunget svårare att spåra.


Vi fick också lära oss hur patina, korrossion mm påverkar metallinnehållet särskilt i ytskiktet. Ska det ursprungliga metallinehållet säkras måste man ofta gå minst 0,50-0,75 mm in i objektet, vilket torde vara svårt på tunna mynt.


Andra delen av föresläsningen handlade om hur metallanalyser kan användas i numismatisk forskning. Vi fick en bra genomgång om vad som ansågs som rent silver på vikingatiden. Senare tids forskning har nog sänkt halten något. Från 14-15 lod till kanske 13-14 lod (16 lod = 100%). Vi fick också se exempel på den försämring av silverinnehållet i mynten som skedde i Tyskland på 1100-talet, där vi pratar om silvermynt präglade med ned till 6-lodigt silver.


Stannar där men för den som vill läsa mer ger NFG ut en trevlig rapportserie digitalt, Metallanalyser av mynt

Totalt har fem rapporter publicerats. Varav den som presenterades var 2018:1.

Intressant läsning!


Ingemar