2020-12 Universitet V


Samlare och forskare (2020-12-03)


Femte föreläsningen på universitetet hade temat "Arkeologisk kontext". Första timme fokuserade vi på beskrivingar av mynt, den andra om vad fyndkontexten kan säga om ett fynd. Ligger objektet i rätt kulturlager alltså i sin primära kontext, eller ligger objektet i ett annat kulturlager, sekundär kontext. Viktig information som talar för noggranhet vid utgrävningar, en noggrannhet som var svår att uppnå/ dokumetera för hunda år sedan men där dagens teknik ger betydligt större möjligheter! Skulle dock vara intresserant att veta vad arkeologerna 2120 tycker om arbetet och metoderna 2020!


Eftersom jag främst är samlare även om det de på senare år vänt över lite mot numismatiker fokuserar jag på den första timmen och hur mynten beskrivs. Två huvudlinjer kan urskiljas, dels samlarnas beskrivningar, dels forskarnas beskrivningar. Vilka skiljer sig åt av naturliga skäl? Tror att samlare har intresse av att läsa de vetenskapliga beskrivningarna men finns även intresse i omvänd riktning? Jag är inte lika säker på det.


Samlarna föredrar förteckningar eller kanske allra helst förteckningar med värderingar alternativt auktionskataloger. Förteckningarna behandlar ofta mynten generellt medan auktionskatalogerna visserligen beskriver enskilda mynt, men då som huvudsyfte att sälja myntet, marknadsföring. Tror inte dessa beskrivningar tilltalar forskare. Jens Christian visar dock en relativt ny fransk auktionskatalog där ett litet medeltida fynd säljs. En katalog där alla mynt, oavsett prisklass får en ordentlig vetenskaplig beskrivning, men naturligtvis även en kvalitetssättning och en värdering (för samlarna). En sådan förteckning tilltalar både grupperna!


Äldre förteckningar och auktionslistor har oftast haft en utfomning som bara tilltalar samlarna. Men jag tror vi börjar närma oss varandra, vilket är spännande! Det finns många exempel men jag väljer här att lyfta fram två av dessa.


1. Den Svenska Mynthistorien utgiven av SNF som inte bara är en förteckning över en periods mynt utan en bokserie som sätter in mynten i ett större sammahang. Malmers bok om Vikingatiden är ett utmärkt exempel på en bok som säkert tilltalar både samlare och forskare.


2. MISABs auktionskataloger där många av objekten idag får en ordentlig beskrivning. Inte bara pris, kvalitet, eventuella ägarlängder och sällsynthetsgrad. För många objekt beskrivs även kända exemplar och var de befinner sig, men inte bara det utan mycket annan information kring objekten presenteras.

Nu är en auktionskatalogs huvudssyfte att sälja objekten som beskrivs, vilket naturligtvis medför att det kanske främst är de lite mer åtrovärda och dyrbara objekten som kostas på en längre beskrivning. Auktionskatalogerna ska inte innehålla en massa uppsatser, katalogerna ska vara till för försäljningen (marknadsföring av de objekt som bjuds ut). Men jag tror att samlarna åndå skulle uppskatta fler spännande beskrivningar och då också av det lite enklare materialet.  Tror dylika kataloger även skulle locka till sig nya läsare (bl.a. forskare!). Naturligtvis pratar jag om både tryckta och digitala kataloger, men kanske fråmst det senare.


Vi lever i en ganska liten värld med få intressenter (den numismatiska). Jag är övertygad om att samlare och forskare måste jobba sida-vid-sid för att drivar numismatiken framåt och detta för att även kommande generationer ska lockas av vårt gemensamma intresseområde, numismatik!.


Mer tankar med beröring till utbildningen kommer i mitten av nästa vecka!


Ingemar