Bedragare på svenska auktionssiter

De svenska auktionssiterna har klarat sig relativt bra när det gäller oseriösa säljare. På de utländska siterna verkar det dock vara relativt vanligt med köpare/säljare som inte gör rätt för sig alternativt säljer falska mynt under förespeglig att dessa är äkta.
Svenska auktionssiter har dock på kort tid haft en hel del ovälkomna besök och insidenter.

Falsk 5 öring 1910
Att det förekommer förfalskningar av den halvsvåra 5 öringen 1910 borde de flesta samlare känna till. På den största auktionssiten utbjöds nyligen en oansenlig lot med kopparmynt från Gustaf VI Adolfs tid, i loten hade det dock smygit sig in ett riktigt svårt mynt, en 5 öring 1910. Detta uppmärksammades inte av säljaren, troligen i syfte att invagga eventuella köpare i den villfarelsen att här fanns det fyndmöjligheter. 5 öringen uppvisade dock tydliga tecken på att vara en förfalskning, nollan i årtalet hade en form och ett utseende som klart visar att det är ett plagiat. En vanlig femöring 1919 har fått slängen i den sista nian bortskrapad. Visst kan förfalskningar av okunskap komma ut på marknaden men i det aktuella fallet att detta faktiskt var ett medvetet bedrägeri. En uppmärksam medlem på auktionssiten har nämligen lyckats identifiera det mynt som ligger till grund för förfalskningen, en oansenlig femöring 1919 som någon vecka tidigare sålts på samma auktionssite för några kronor. Att det rör sig om samma mynt är odiskutabelt om man studerar de båda bilderna på mynten. Bland mycket annat är ett kanthack och repor på monogrammet identiska på de båda mynten identiska!
Att säljaren dessutom utbjudit ett antal garanterat falska 10 kronor 1991, s.k. Kievtior, talar sitt tydliga språk...
Jag hoppas att ägarna till auktionssiten tar sitt ansvar och polisanmäler bedrägeriet. Här är det inte fråga om skälig misstanke om brott utan fråga om sannolika skäl. Bevisningen är stark då bildupptagningar (till skillnad från det hemska som hände på NK) finns såväl före som efter brottet. Att säljaren inte har uppgett ett falskt årtal torde sakna betydelse vid en prövning i domstol.

Kopia
Ett annat exempel på det som jag skulle beteckna som bedrägeri eller åtminstone försök till bedrägeri är ett annat "mynt" som sålts på en svenska auktionssite. En kopia av ett äldre mynt. Köparen hade i det fallet smygit in texten kopia i objektbeskrivning, men detta på ett sätt som gjorde att få presumtiva köpare inte uppmärksammade det vid en snabb genomläsning av objektbeskrivningen. Min åsikt är att har man för avsikt att sälja en kopia måste detta mycket tydligt anges i texten, såväl i rubrik som i objektbeskrivning, allt för att eventuella missförstånd ska undvikas.

Andra bedragare
Nu är det inte bara förfalskningar och kopior som ibland utbjuds till försäljning, det förekommer även direkta bedrägerier. Svenska auktionssiter är inte heller här förskonade. Säljare hemmahörande i vårt östra grannland har vid ett flertal tillfällen försökt säljar ej existerande sällsynt mynt. Nu är det så att mynten förvisso existerar men att säljaren inte har dem i sin besittning. Ett exempel som nyligen uppdagats är en säljare som med hjälp av bilder från auktionskataloger försökt sälja mynt som han inte har och som han heller troligen aldrig kommer att få tag på. Detta naturligtvis i syfte att lura köpare att förskottsbetala mynten. Enligt uppgift har den aktuella säljaren, när han blivit upptäckt, helt enkelt bara bytt användarnamn och kört en ny vända.


Hur skydda sig?
Ovan tar jag upp tre oegentligheter som inträffat på svenska auktionssiter. Syftet har inte varit att avskräcka från köp på nätet utan mer att höja ett varningens finger för att bland de seriösa säljarna/köparna ibland döljer sig bedragare. Min bedömning är att det bara är någon promille av användarna som är oseriösa och att alltså 99,9% är seriösa. Jag har själv både köpt och sålt många hundratals objekt på såväl svenska som internationella siter. En gång har jag blivit lurad, skickade iväg några mynt som aldrig blev betalade och vid tre tillfällen har posten slarvat bort eller förstört försändelser, dock utan någon större ekonomisk skada.
De flesta auktionssiterna har ett betygssystem där köpare och säljare sätter betyg på transaktionerna. Här kan du lätt se hur andra affärer har gått, köper du av en etablerad köpare med många positiva omdömmen kan du nog känna dig relativt säker. Köper du däremot dyra objekt av en nyregistrerad säljare utan tidigare omdömen, som kanske dessutom är registrerad i ett avlägset land, ska du nog se upp. Betänk dock att "alla har vi varit nybörjare en gång", de som idag har tusentals positiva omdömen har en gång inte haft några omdömen alls!!! Känner du dig osäker kontakta säljaren före du bjuder. Ett annat tips som klart är att rekomendera är att besöka auktionssiternas diskussionsforum, chatrum etc. Oftast fylls dessa sidor med kommentarer från alerta medlemmar som vill dela med sig av sina erfarenheter. De tre exempel som jag nämner ovan är alla tre hämtade just från en auktionssites chatrum.
Trots de händelser som inträffar anser jag att efter mynthandeln är auktionssiterna det bästa stället att köpa mynt på. Utbudet av mynt är relativt stort på dessa siter och du har möjlighet att köpa mynt oavsett var i vårt avlånga land du bor.

 

(Ingemars Myntsida)