Svensk Numismatiskt Lexikon -SNL
Skapat 2001-06-20
| A | Avslag | provprägling för att pröva nya stampar, ofta i avvikande metall |
| B | Besittningsmynt | mynt präglade av svenska kungar i olika besittningar från 1500-1800 talet |
| Blindmynt | benämning på opräglad myntplants | |
| Blodsklipping | klippingar präglade 1568, dessa kan vara präglade med silver erlagda som bot för Sturemorden | |
| Brakteat | benämning på ensidig prägling, vanlig prägling på svenska medeltida penningar | |
| Brons | metallegering av tenn och koppar. Brons har används i tillverkningen av svenska mynt | |
| C | Charta Sigillata | Sedelliknande bevis om erlagda skatter och avgifter |
| Courant | annan beteckning på värdemynt | |
| D | Daler | Myntenhet, föregångare till riksdaler etc |
| Datering | benämning av ålder på mynt som saknar årtal | |
| Dirhem | Arabiskt mynt som cirkulerade i Sverige fram till ca 1000 | |
| Dukat | internationellt guldmynt präglad först gången 1284. Valören har använts i Sverige 1654-1868 | |
| Dukaton | benämning på 8 dalers silvermynt präglade mellan 1664 och 1704 | |
| E | Efterprägling | prägling i senare tid med orginalstampar |
| F | Fahnehielmare | sedlar uundertecknade av PG Fahrenhilem 1788-90 |
| Felprägling | Ett mynt som har blivit fel i tillverkningsprocessen | |
| Ferding | mynt med ett värde av en fjärdedels Revalsk mark | |
| Finvikt | vikten av den ädla metallen i ett mynt. | |
| Frånsida | myntets baksida, se även åtsida | |
| Fyrk | Benämning på ett fjärdedels öre | |
| Förfalskning | En kopia av ett mynt. Antingen för att lura samlare eller för att gå som äkta mynt i handeln | |
| Galvanokopia | ett sätt att med kemiska metoder kopiera ett mynt | |
| G | Gote | gotländskt silvermynt präglat under medeltiden |
| Gravör | den person som graverat myntstampen. | |
| Gravörssignum | gravörens initialer på mynt första gången på Christinas riksdaler 16.. | |
| Groschen | myntenhet använd i flera svenska besittningar | |
| Gyllen | silvermynt präglat under Gustaf Vasas tid, guldmynt präglad under Erik XIVs och Johan IIIs tid | |
| H | Hammarprägling | präglingsmetod där man använt en "hammare" |
| Hvid | danskt mynt som även används i de södra delarna av Sverige | |
| Heller | valör som använts i svenska besittningar | |
| I | Incusum | felprägling där ett redan präglat mynt fastnat i stampen. vilket medför en "spegelbild" på nästa präglade mynt. |
| J | Jubileumsmynt | Mynt som präglats som minne för en speciell händelse |
| Järn | användes som myntmetall 1917-19 och 1942-50 | |
| K | Kant | "sidan" på myntet |
| Kantexemplar | Ett mynt som skurits ut för "snålt" i plantsen. Delar av myntet saknas. Ofta blir det ett ovalt urtag då ett annat mynt skurits på kantesemplaret | |
| Karolin | benämning på svenska markmynt | |
| Kastpenning | Mynt som präglats och utdelats vid någon kunglig högtid; begravning, kröning, giftermål | |
| Klipping | ett mynt präglat på fyrkantigplants, jmf rundmynten på rund plants | |
| Kontramarkering | motstämpling av mynt. metoden använd i Riga 1705 och i den svenska kolonin S.t Barthélemy i början av 1800-talet | |
| Kopia | En senare efterapning av ett mynt | |
| Kopparrunstycke | Benämning på 1 ÖrKM 1719-1778, se även runstycke | |
| Kreditmynt | Mynt vars värde inte motsvarar metallinnehållet. Alla dagens mynt är kreditmynt | |
| Krellmynt | en serie mynt präglade 1723 på initiativ av bankkommisarie Krell | |
| Kreuzer | tysk valör som, även präglad i svenska besittningar | |
| Krona | Sveriges myntenhet sedan 1873 | |
| Krongyllen | guldmynt präglat av Johan III 1569-1573 | |
| Kurantmynt | se courant | |
| Kvalitetsbeteckning | Skala att beteckna ett mynts kvalitet | |
| Kronbotten | nedersta delen på en krona | |
| Kronbågar | övre delen på en krona | |
| Kronring | avskiljningen mellan övre och nedre delen på kronan | |
| L | ||
| M | Mark | svens (och även internationell) myntenhet |
| Medalj | myntliknande prägling | |
| Mula | sammankoppling av stampar från helt skillda mynt | |
| Myntmästare | namn på den som är ansvarig för tillverkningen av mynt | |
| Myntmästarmärke | myntmästarens signatur på myntet | |
| Myntort | platsen där myntet präglats. Idag är Eskilstuna Sveriges myntort, därav E:et på moderna mynt | |
| Myntpollett | en pollett med åsatt värde som cirkulerat som mynt, vanligast i slutet av 1700, början av 1800 | |
| Myntsedlar | beteckning på pappersmynt utgivna 1716-19 | |
| Mynttecken | Benämning på nödmynten om 1DSM som präglades 1715-1719 | |
| N | Numismatik | Läran om gamla betalningsmedel |
| O | Ort | benämning på en fjärdedel, bl.a Johan II präglade fjärdedels daler |
| Ompunsning | En gammal stamp har graverats om. Ofta handlar det om att siffrorna i årtalet ändrats | |
| P | Patina | En belägggning som ett mynt kan få efter många år. |
| Pjäs | Benämning under 1700-talet på femöringen | |
| Penning | myntvalör använd på medeltiden | |
| Platt | Opräglat myntämne | |
| Plåt | Benämning på 2DSM plåtmynt | |
| Pojköre | 1 ÖrKM 1772 präglade på för stora myntämnen, bl.a ämnen avsedda för 1ÖrSm och 2ÖrSm | |
| Pollett | myntliknade föremål, ofta med värdebteteckning | |
| Portagulös | Johan III:s praktmynt på 5 och 10 daler | |
| Praktmynt | medaljliknande mynt som aldrig varit avsedd för cirkulation | |
| Provmynt | "mynt" som präglats i provsyfte, exvis för att pröva stampar eller myntlegeringar | |
| Prägling | processen när ett mynt framställs | |
| Puns | Verktyg som används för att tillverka stampen. Med punsen punsar man in olika motiv. | |
| Q | ||
| R | Rand | kanten på ett mynt, kan vara refflad, rutad, försedd med text etc. |
| Randskrift | den text som ibland finns på randen. se t.ex. Gustav III:s riksdalrar | |
| Randskydd | benämning på att randen bearbetats, se kant. Detta för att försvara att delar av myntet avlägsnas | |
| Ringprägling | mynt präglade i ring, dessa mynt är helt runda, metoden använd på svenska koppamynt från 1832 | |
| Riksdaler | svensk valör jämför daler, taler | |
| Rost | kemisk förstöring av järn | |
| Runstycke | Benämning på 1 öre i silver Gustaf Vasa, sedemera 1ÖrKM och 1/12 skilling | |
| S | Skilling | svensk myntvalör |
| Skilling banco | svensk myntvalör | |
| Solidus | manlig benämning på schillingmynt präglade i svenska besittningar | |
| Spegelglans | myntet har vid prägling fått en spegelliknande yta | |
| Stickel | verktyg som gravören använder sig av vid gravering av stampen | |
| Stamp | präglingsverktyget vid mynttillverkning. På stampen graveras myntbilden in. | |
| Stampkoppling | kopplingen mellan ett mynts från och åtsida. intressant när en stamp används till tillverkning av flera olika mynt | |
| Stampskada | Skada på stampen som ger avtryck på det präglade myntet | |
| Stämpelglans | den glans som uppstår när myntet är nypräglat jmf spegelglans | |
| T | Taler | tysk förebild för den svenska dalern och den amerikanska dollarn |
| Tennpest | En kemisk förorening som förstör tennföremål (bl.a. medaljer) bildas ofta av garvsyra | |
| typ | ||
| U | unik | ett mynt endast känt i ett exemplar |
| V/W | variant | |
| värdemynt | ett mynt där metallvärdet överensstämmer med det åsatta värdet | |
| X | ||
| Y | ||
| Z | ||
| Å | Åtsida | Myntets framsida. Den sida som kungens porträtt, namn etc finns på |
| Ä | Ärg | Kemisk förorening som bildas på kopparmynt. |
| Ö | Öre | svensk myntvalör |
| Örtug | svensk myntvalör | |
| Överprägling | Mynt som "återanvänds" bl.a nödmynten som överpräglats till 1 ÖrKm |
Ingemars Myntsida 2001-2009