Lexikon

ingemars.se

Svenskt Numismatiskt Lexikon -SNL

   Ett litet lexikon som förklarar vissa termer som används inom numismatiken.


  A

  Avslag - provprägling för att pröva nya stampar, ofta i avvikande metall


  B

  Besittningsmynt - mynt präglade av svenska kungar i olika besittningar från 1500-1800 talet

  Blindmynt - benämning på opräglad myntplants

  Blodsklipping - klippingar präglade 1568, dessa kan vara präglade med silver erlagda som bot för Sturemorden

  Brakteat - benämning på ensidig prägling, vanlig prägling på svenska medeltida penningar

  Brons - metallegering av tenn och koppar. Brons har används i tillverkningen av svenska mynt

  C

  Charta Sigillata - Sedelliknande bevis om erlagda skatter och avgifter

  Courant - annan beteckning på värdemynt

  D

  Daler - myntenhet, föregångare till riksdaler etc

  Datering - benämning av ålder på mynt som saknar årtal

  Dirhem - Arabiskt mynt som cirkulerade i Sverige fram till ca 1000

  Dukat - internationellt guldmynt präglad först gången 1284. Valören har använts i Sverige 1654-1868

  Dukaton - benämning på 8 dalers silvermynt präglade mellan 1664 och 1704


  E

  Efterprägling - prägling i senare tid med orginalstampar


  F

  Fahnehielmare - sedlar uundertecknade av PG Fahrenhilem 1788-90

  Felprägling - ett mynt som har blivit fel i tillverkningsprocessen

  Ferding - mynt med ett värde av en fjärdedels Revalsk mark

  Finvikt - vikten av den ädla metallen i ett mynt. 

  Frånsida - myntets baksida, se även åtsida

  Fyrk - benämning på ett fjärdedels öre

  Förfalskning - en kopia av ett mynt. Antingen för att lura samlare eller för att gå som äkta mynt i handeln

 

  G

  Galvanokopia - ett sätt att med kemiska metoder kopiera ett mynt

  Gote - gotländskt silvermynt präglat under medeltiden

  Gravör - den person som graverat myntstampen. 

  Gravörssignum - gravörens initialer på mynt första gången på Christinas riksdaler 16..

  Groschen - myntenhet använd i flera svenska besittningar

  Gyllen - silvermynt präglat under Gustaf Vasas tid, guldmynt präglad under Erik XIVs och Johan IIIs tid

 

  H

  Hammarprägling - präglingsmetod där man använt en "hammare"

  Hvid - danskt mynt som även används i de södra delarna av Sverige

  Heller - valör som använts i svenska besittningar


  I

  Incusum - felprägling där ett redan präglat mynt fastnat i stampen. vilket medför en "spegelbild" på nästa präglade mynt.


  J

  Jubileumsmynt - mynt som präglats som minne för en speciell händelse

  Järn.  användes som myntmetall 1917-19 och 1942-50


  K

  Kant - "sidan" på myntet

  Kantexemplar - ett mynt som skurits ut för "snålt" i plantsen. Delar av myntet saknas. Ofta blir det ett ovalt urtag då ett annat mynt skurits på kantesemplaret

  Karolin - eller Carolin, benämning på svenska markmynt

  Kastpenning- mynt som präglats och utdelats vid någon kunglig högtid; begravning, kröning, giftermål

  Klipping - ett mynt präglat på fyrkantigplants, jmf rundmynten på rund plants

  Kontramarkering - motstämpling av mynt. metoden använd i Riga 1705 och i den svenska kolonin S.t Barthélemy i början av 1800-talet

  Kopia - En senare efterapning av ett mynt

  Kopparrunstycke - benämning på 1 ÖrKM 1719-1778, se även runstycke

  Kreditmynt - mynt vars värde inte motsvarar metallinnehållet. Alla dagens mynt är kreditmynt

  Krellmynt - en serie mynt präglade 1723 på initiativ av bankkommisarie Krell

  Kreuzer tysk valör som, även präglad i svenska besittningar

  Krona - Sveriges myntenhet sedan 1873

  Krongyllen - guldmynt präglat av Johan III 1569-1573

  Kurantmynt - se courant

  Kvalitetsbeteckning - skala att beteckna ett mynts kvalitet

  Kronbotten - nedersta delen på en krona

  Kronbågar - övre delen på en krona

  Kronring - avskiljningen mellan övre och nedre delen på kronan

 

  L     

 

  M

  Mark - svensk (och även internationell) myntenhet

  Medalj - myntliknande prägling

  Mula - sammankoppling av stampar från helt skillda mynt

  Myntmästare - namn på den som är ansvarig för tillverkningen av mynt

  Myntmästarmärke - myntmästarens signatur på myntet

  Myntort - platsen där myntet präglats. Idag är Eskilstuna Sveriges myntort, därav E:et på moderna mynt

  Myntpollett - en pollett med åsatt värde som cirkulerat som mynt, vanligast i slutet av 1700, början av 1800

  Myntsedlar - beteckning på pappersmynt utgivna 1716-19

  Mynttecken - benämning på nödmynten om 1DSM som präglades 1715-1719


  N

  Numismatik - läran om gamla betalningsmedel

 

  O

  Ort - benämning på en fjärdedel, bl.a Johan II präglade fjärdedels daler

  Ompunsning - en gammal stamp har graverats om. Ofta handlar det om att siffrorna i årtalet ändrats


  P

  Patina -  en belägggning som ett mynt kan få efter många år. 

  Pjäs- benämning under 1700-talet på femöringen

  Penning - myntvalör använd på medeltiden

  Plants - opräglat myntämne

  Plåt Benämning på 2DSM plåtmynt

  Pojköre - 1 ÖrKM 1772 präglade på för stora myntämnen, bl.a ämnen avsedda för 1ÖrSm och 2ÖrSm

  Pollett - myntliknade föremål, ofta med värdebteteckning

  Portagulös - Johan III:s praktmynt på 5 och 10 daler

  Praktmynt - medaljliknande mynt som aldrig varit avsedd för cirkulation

  Provmynt - "mynt" som präglats i provsyfte, exvis för att pröva stampar eller myntlegeringar

  Prägling - processen när ett mynt framställs

  Puns - verktyg som används för att tillverka stampen. Med punsen punsar man in olika motiv.


  Q

   

  R

  Rand - kanten på ett mynt, kan vara refflad, rutad, försedd med text etc.

  Randskrift - den text som ibland finns på randen. se t.ex. Gustav III:s riksdalrar

  Randskydd - benämning på att randen bearbetats, se kant. Detta för att försvara att delar av myntet avlägsnas 

  Ringprägling - mynt präglade i ring, dessa mynt är helt runda, metoden använd på svenska koppamynt från 1832

  Riksdaler - svensk valör jämför daler, taler

  Rost - kemisk förstöring av järn

  Runstycke - benämning på 1 öre i silver Gustaf Vasa, sedemera 1ÖrKM och 1/12 skilling


  S

  Skilling  vensk myntvalör

  Skilling banco - ensk myntvalör

  Solidus - vanlig benämning på schillingmynt präglade i svenska besittningar

  Spegelglans - myntet har vid prägling fått en spegelliknande yta

  Stickel . verktyg som gravören använder sig av vid gravering av stampen

  Stamp - äglingsverktyget vid mynttillverkning. På stampen graveras myntbilden in.

  Stampkoppling - kopplingen mellan ett mynts från och åtsida. intressant när en stamp används till tillverkning av flera olika mynt

  Stampskada - skada på stampen som ger avtryck på det präglade myntet

  Stämpelglans - den glans som uppstår när myntet är nypräglat jmf spegelglans


  T

  Taler - tysk förebild för den svenska dalern och den amerikanska dollarn

  Tennpest . en kemisk förorening som förstör tennföremål (bl.a. medaljer) bildas ofta av garvsyra  typ


  U - unik ett mynt endast känt i ett exemplar


  V/W

  variant -

  värdemynt - ett mynt där metallvärdet överensstämmer med det åsatta värdet


  X/Y/Z

     

  Å

  Åtsida - myntets framsida. Den sida som kungens porträtt, namn etc finns på


  Ä

  Ärg - kemisk förorening som bildas på kopparmynt

 

  Ö

  Öre - svensk myntvalör

  Örtug - svensk myntvalör

  Överprägling  - mynt som "återanvänds" bl.a nödmynten som överpräglats till 1 ÖrKm




 

Källor:  Numismatiska meddelanden nr 1-40

  Nordisk numismatisk Årsbok 1936-

  Sveriges Mynt 1521-1977

  Svensk Numismatisk Uppslagsbok

  Sveriges besittningsmynt

  Nationalencyklopedin

  Svensk Myntförteckning (SMF) del 1



Copyright © ingemars.se 1998-2019