Lexikon

Ingemars Myntsida

Svenskt Numismatiskt Lexikon -SNL

 

 

Ett litet lexikon som förklarar vissa termer som används inom numismatiken.

 

A

Avslag - provprägling för att pröva nya stampar, ofta i avvikande metall

 

B

Besittningsmynt - mynt präglade av svenska kungar i olika besittningar från 1500-1800 talet

Blindmynt - benämning på opräglad myntplants

Blodsklipping - klippingar präglade 1568, dessa kan vara präglade med silver erlagda som bot för Sturemorden

Brakteat - benämning på ensidig prägling, vanlig prägling på svenska medeltida penningar

Brons - metallegering av tenn och koppar. Brons har används i tillverkningen av svenska mynt

C

Charta Sigillata - Sedelliknande bevis om erlagda skatter och avgifter

Courant - annan beteckning på värdemynt

D

Daler - myntenhet, föregångare till riksdaler etc

Datering - benämning av ålder på mynt som saknar årtal

Dirhem - Arabiskt mynt som cirkulerade i Sverige fram till ca 1000

Dukat - internationellt guldmynt präglad först gången 1284. Valören har använts i Sverige 1654-1868

Dukaton - benämning på 8 dalers silvermynt präglade mellan 1664 och 1704

 

E

Efterprägling - prägling i senare tid med orginalstampar

 

F

Fahnehielmare - sedlar uundertecknade av PG Fahrenhilem 1788-90

Felprägling - ett mynt som har blivit fel i tillverkningsprocessen

Ferding - mynt med ett värde av en fjärdedels Revalsk mark

Finvikt - vikten av den ädla metallen i ett mynt.

Frånsida - myntets baksida, se även åtsida

Fyrk - benämning på ett fjärdedels öre

Förfalskning - en kopia av ett mynt. Antingen för att lura samlare eller för att gå som äkta mynt i handeln

G

Galvanokopia - ett sätt att med kemiska metoder kopiera ett mynt

Gote - gotländskt silvermynt präglat under medeltiden

Gravör - den person som graverat myntstampen.

Gravörssignum - gravörens initialer på mynt första gången på Christinas riksdaler 16..

Groschen - myntenhet använd i flera svenska besittningar

Gyllen - silvermynt präglat under Gustaf Vasas tid, guldmynt präglad under Erik XIVs och Johan IIIs tid

H

Hammarprägling - präglingsmetod där man använt en "hammare"

Hvid - danskt mynt som även används i de södra delarna av Sverige

Heller - valör som använts i svenska besittningar

 

I

Incusum - felprägling där ett redan präglat mynt fastnat i stampen. vilket medför en "spegelbild" på nästa präglade mynt.

 

J

Jubileumsmynt - mynt som präglats som minne för en speciell händelse

Järn. användes som myntmetall 1917-19 och 1942-50

 

K

Kant - "sidan" på myntet

Kantexemplar - ett mynt som skurits ut för "snålt" i plantsen. Delar av myntet saknas. Ofta blir det ett ovalt urtag då ett annat mynt skurits på kantesemplaret

Karolin - eller Carolin, benämning på svenska markmynt

Kastpenning- mynt som präglats och utdelats vid någon kunglig högtid; begravning, kröning, giftermål

Klipping - ett mynt präglat på fyrkantigplants, jmf rundmynten på rund plants

Kontramarkering - motstämpling av mynt. metoden använd i Riga 1705 och i den svenska kolonin S.t Barthélemy i början av 1800-talet

Kopia - En senare efterapning av ett mynt

Kopparrunstycke - benämning på 1 ÖrKM 1719-1778, se även runstycke

Kreditmynt - mynt vars värde inte motsvarar metallinnehållet. Alla dagens mynt är kreditmynt

Krellmynt - en serie mynt präglade 1723 på initiativ av bankkommisarie Krell

Kreuzer tysk valör som, även präglad i svenska besittningar

Krona - Sveriges myntenhet sedan 1873

Krongyllen - guldmynt präglat av Johan III 1569-1573

Kurantmynt - se courant

Kvalitetsbeteckning - skala att beteckna ett mynts kvalitet

Kronbotten - nedersta delen på en krona

Kronbågar - övre delen på en krona

Kronring - avskiljningen mellan övre och nedre delen på kronan

L

M

Mark - svensk (och även internationell) myntenhet

Medalj - myntliknande prägling

Mula - sammankoppling av stampar från helt skillda mynt

Myntmästare - namn på den som är ansvarig för tillverkningen av mynt

Myntmästarmärke - myntmästarens signatur på myntet

Myntort - platsen där myntet präglats. Idag är Eskilstuna Sveriges myntort, därav E:et på moderna mynt

Myntpollett - en pollett med åsatt värde som cirkulerat som mynt, vanligast i slutet av 1700, början av 1800

Myntsedlar - beteckning på pappersmynt utgivna 1716-19

Mynttecken - benämning på nödmynten om 1DSM som präglades 1715-1719

 

N

Numismatik - läran om gamla betalningsmedel

O

Ort - benämning på en fjärdedel, bl.a Johan II präglade fjärdedels daler

Ompunsning - en gammal stamp har graverats om. Ofta handlar det om att siffrorna i årtalet ändrats

 

P

Patina - en belägggning som ett mynt kan få efter många år.

Pjäs- benämning under 1700-talet på femöringen

Penning - myntvalör använd på medeltiden

Plants - opräglat myntämne

Plåt Benämning på 2DSM plåtmynt

Pojköre - 1 ÖrKM 1772 präglade på för stora myntämnen, bl.a ämnen avsedda för 1ÖrSm och 2ÖrSm

Pollett - myntliknade föremål, ofta med värdebteteckning

Portagulös - Johan III:s praktmynt på 5 och 10 daler

Praktmynt - medaljliknande mynt som aldrig varit avsedd för cirkulation

Provmynt - "mynt" som präglats i provsyfte, exvis för att pröva stampar eller myntlegeringar

Prägling - processen när ett mynt framställs

Puns - verktyg som används för att tillverka stampen. Med punsen punsar man in olika motiv.

 

Q

R

Rand - kanten på ett mynt, kan vara refflad, rutad, försedd med text etc.

Randskrift - den text som ibland finns på randen. se t.ex. Gustav III:s riksdalrar

Randskydd - benämning på att randen bearbetats, se kant. Detta för att försvara att delar av myntet avlägsnas

Ringprägling - mynt präglade i ring, dessa mynt är helt runda, metoden använd på svenska koppamynt från 1832

Riksdaler - svensk valör jämför daler, taler

Rost - kemisk förstöring av järn

Runstycke - benämning på 1 öre i silver Gustaf Vasa, sedemera 1ÖrKM och 1/12 skilling

 

S

Skilling vensk myntvalör

Skilling banco - ensk myntvalör

Solidus - vanlig benämning på schillingmynt präglade i svenska besittningar

Spegelglans - myntet har vid prägling fått en spegelliknande yta

Stickel . verktyg som gravören använder sig av vid gravering av stampen

Stamp - äglingsverktyget vid mynttillverkning. På stampen graveras myntbilden in.

Stampkoppling - kopplingen mellan ett mynts från och åtsida. intressant när en stamp används till tillverkning av flera olika mynt

Stampskada - skada på stampen som ger avtryck på det präglade myntet

Stämpelglans - den glans som uppstår när myntet är nypräglat jmf spegelglans

 

T

Taler - tysk förebild för den svenska dalern och den amerikanska dollarn

Tennpest . en kemisk förorening som förstör tennföremål (bl.a. medaljer) bildas ofta av garvsyra typ

 

U - unik ett mynt endast känt i ett exemplar

 

V/W

variant -

värdemynt - ett mynt där metallvärdet överensstämmer med det åsatta värdet

 

X/Y/Z

Å

Åtsida - myntets framsida. Den sida som kungens porträtt, namn etc finns på

 

Ä

Ärg - kemisk förorening som bildas på kopparmynt

Ö

Öre - svensk myntvalör

Örtug - svensk myntvalör

Överprägling - mynt som "återanvänds" bl.a nödmynten som överpräglats till 1 ÖrKm

 

 

 

Källor: Numismatiska meddelanden nr 1-40

Nordisk numismatisk Årsbok 1936-

Sveriges Mynt 1521-1977

Svensk Numismatisk Uppslagsbok

Sveriges besittningsmynt

Nationalencyklopedin

Svensk Myntförteckning (SMF) del 1

 

 

Snabblänkar

Copyright © Ingemars Myntsida 1998-2017